Undvik tvister om betet – sätt förväntningarna på pränt

Enligt advokat Frida Treschow, specialiserad på hästjuridik, spelar det ingen roll om en överenskommelse är muntlig eller skriftlig – den gäller oavsett. Men det är ändå bäst att få ett avtal på pränt eftersom muntliga överenskommelser är svåra att bevisa.

– När det kommer till inackordering på bete är det som alltid viktigt att komma överens i förväg om så mycket som möjligt. Diskutera igenom de frågor som kan dyka upp så att båda parter vet vad de kan förvänta sig. Det är när man har olika förväntningar som tvister uppstår, säger hon.

Tid, plats och betalning

Vissa saker kan tyckas självklara men bör ändå finnas med i överenskommelsen. Till exempel var betet ligger och vilken typ av betesmark det handlar om, så att hästen inte flyttas utan att ägaren är involverad. Dessutom ska det framgå vad som är tanken med inhysningen, alltså att det handlar om sommarbete. Därmed bör det finnas tillräckligt med gräs i hagen. Är det flera hästar som släpps ihop och i så fall hur många, två eller tjugo? Och vad händer om/när betet tar slut, vem tillskottsfodrar?

Avtalstiden är förstås viktig att ha med, liksom om det finns någon uppsägningstid. Saknas tid för uppsägning riskerar du och din häst i värsta fall att bli ”utkastade” på dagen. Betalning är en grundläggande faktor i avtalet, reglera hur den ska ske och när.

– Vad ingår i avgiften, får du som inackorderad nyttja anläggningens sadelkammare och ridhus, samt en box vid behov? Det är lika bra att ha med allt sådant och att diskutera ordningsreglerna innan, för att undvika irritation och missförstånd, påpekar Frida Treschow.

Tillsyn och rent vatten

Daglig tillsyn är ett lagkrav, det måste vara glasklart vem som ansvarar för detta. När det kommer till beten finns alla varianter, från att allt ingår till att du lånar en hage i befintligt skick helt utan service.

– Vatten, vem fyller på det och hur ofta? Vem ansvarar för att stängsel och el fungerar och för att det inte finns giftiga växter i hagen? Reglera även om hästarna ska vara avmaskade innan betessläpp och om de släpps ihop skodda eller oskodda.

Något advokat Frida Treschow poängterar är att man som beteshållare behöver säkerställa att samtliga hästar är försäkrade. Om en häst exempelvis blir sparkad i hagen är det i första hand hästens egen försäkring som träder in.

– Skriv i avtalet att hagägaren har rätt att tillkalla veterinär i akuta situationer, om ägaren inte går att nå, tillägger hon.

Ansvar vid vårdslöshet

Som hästägare vet man att hästar kan skada sig och att de kan skada varandra. Det är en medveten risk du tar när du skaffar häst och när du väljer att släppa ihop den med andra. Du kan alltså inte begära att ägaren till den hagkompis som sparkat din häst ska betala veterinärräkningarna, utan det gäller att ha en bra hästförsäkring.

Skulle hästen skada en människa eller komma lös och ha sönder något – då skiljer sig ansvarsfrågan en del från om det exempelvis hade varit en hund. Med hundar är huvudregeln att ägaren har strikt ansvar, medan domstolarna ser till situationen i de fall en häst har sparkat sönder en parkerad bil eller har sprungit över en person.

– Har hästägaren varit så ansvarsfull man kan förvänta sig, då brukar inte han eller hon ställas till svars vid en olyckshändelse. I grova drag kan man säga att om du inte har varit vårdslös så kommer du inte att ses som ansvarig, säger Frida Treschow.

Vid vårdslöshet är saken en annan. Skulle du exempelvis ha hingstar i en hage med undermåligt staket, och de tar sig ut och betäcker ett sto eller springer på någon, då kan du bli ansvarig. Som huvudregel är det i sådana fall hästägaren som ställs till svars, inte hyresvärden eller hagens ägare.

Händer att hästar lämnas kvar

Om ni bli oense om något som rör betet, försök att lösa konflikten så smidigt som möjligt. Detta för att slippa att det går så långt som till tingsrätten. Låser det sig totalt kan man behöva ta hjälp.

– I första hand försöker vi jurister prata med motparten och nå en överenskommelse, för att ärendet inte ska behöva hamna i domstol, säger Frida Treschow.

Skulle du som hagägare inte få betalt, trots påminnelser, kan du vända dig till Kronofogden. Sedan är det tyvärr inte helt ovanligt att hästar lämnas kvar på betet utan att ägaren hämtar dem. I sådana fall kan det ibland finnas möjlighet, om du är näringsidkare, att sälja en häst.

– Men det är snårigt och långt ifrån det första du kan ta till, kontakta alltid en jurist först. Och kom ihåg att inhysaren har vårdplikt även om ägaren har övergivit hästen, han eller hon kan inte låta bli att ge djuret tillräckligt med mat och vatten, avslutar Frida Treschow.