Nära 11 MSEK från Agria SKK forskningsfond fördelas till tolv nya forskningsprojekt för sällskapsdjur 2023. Tillsammans med Agria Djurförsäkring beviljar Stiftelsen Hästforskning nu medel till tre nya spännande forskningsprojekt inför 2023. Agrias bidrag står för 2 MSEK. Stiftelsen Lantbruksforskning beslutade vid sitt fördelningssammanträde att bevilja 14 projekt forskningsfinansiering.
Många hundar drabbas årligen av cancer och det är hög tid att fördjupa och utveckla kunskapen om varför hundar insjuknar i cancer, risken för dödlighet och andra riskfaktorer som sjukdomen medför. Karolina Engdahl, SLU kommer att identifiera fördelningen av cancer hos hundar och människor, och utvärdera samband mellan miljöexponeringar och cancer hos båda arterna. Förhoppningen är att kunna bidra till att färre hundar insjuknar i cancer och därmed en ökad djurvälfärd.
Att hundar är viktiga för människor vet många redan, men nu ska kunskapen fördjupas ytterligare.
Under rubriken ”Effekter av fysisk aktivitet hos hund och ägare” kommer Josefin Söder vid SLU att utvärdera effekter av fysisk aktivitet på hull, kroppsmått, metabola parametrar och välbefinnande hos hund och hundägare som motionerar tillsammans. Att minska en stillasittande livsstil hos både hundägare och hund är av yttersta vikt för långsiktigt hållbar god hälsa och välbefinnande hos båda parter.
Andra projekt som kommer att spegla hundarnas inverkan på människor är att undersöka risken för hjärt- och kärlsjukdom bland hundägare och en fördjupning om vänskapsbanden med vår fyrbenta bästa vän.
Smarta arbetskläder för friskare stalljobb, astma och spolmaskar – nya hästforskningsprojekt inför 2023
Tillsammans med Agria Djurförsäkring beviljar Stiftelsen Hästforskning nu medel till tre nya spännande forskningsprojekt inför 2023. Agrias bidrag står för 2 MSEK. Projekten kommer att fördjupa sig i att mäta det tunga stalljobbet med hjälp av smarta arbetskläder och om nya biomarkörer kan underlätta diagnosen av astma samt undersöka om spolmasklarv kan orsaka sänkt prestation hos unga travhästar.
Här ska forskarna studera och utvärdera användbarheten av en ny metod med smarta arbetskläder för att mäta och kvantitativt beskriva arbetsställningar under arbetet i stallet. Syftet är att öka kunskapen om arbetsställningar och belastning samt relaterade riskfaktorer inom hästsektorn för att kunna minska ohälsosam fysisk exponering, vilket på sikt kan minska belastningsbesvär och arbetsrelaterad sjukfrånvaron.
Målet är att kunna ta fram ett diagnosverktyg för astma på häst genom ett enkelt blodprov med hjälp av biomarkörer. Detta för att lättare kunna upptäcka och följa hästar med luftvägsproblem och samtidigt undvika mer komplicerad provtagning för hästens skull.
Projektet ska utveckla en ny salivbaserad provtagning för att tidigt kunna påvisa spolmaskinfektion, en parasit som infekterar framför allt föl och där träckprovtagning inte visar på infektion innan fölen kan få akuta problem. Med ett tidigt diagnosverktyg hoppas man kunna behandla vid rätt tidpunkt samt minska den rutinmässiga användningen av avmaskningsmedel för att inte påskynda resistensutveckling hos parasiter. Dessa parasiters migration genom lungorna har även föreslagits vara en del av orsaken till mild ekvin astma (EA) hos unga travhästar. Målsättningen är därför också att studera om unga travhästar med nedsatt prestation utan hälta kan kopplas till parasitinfektionen, för korrekt diagnos och rätt behandling för dessa hästar.
Stiftelsen Lantbruksforskning beslutade vid sitt fördelningssammanträde att bevilja 14 projekt forskningsfinansiering. Projekten täcker in många forskningsområden 2023. Av de sju beviljade projekten inom livsmedel - animalier är det ett projekt som har erhållit forskningsfinansiering som Agria affärsområde Häst och Lantbruk ser är särskilt angeläget för Agria. Vidare ser Agrias AO Häst och Lantbruk att av de tre projekt inom livsmedel – vegetabilier som erhållit forskningsfinansiering är det två som är särskilt angelägna för Agria, samt att det bland de fyra beviljade projekten inom klimat & miljö är det ett som är särskilt angeläget för Agria.
Det utvalda animalieprojektet strävar efter att hitta faktorer som kan stärka djurvälfärd och hållbarhet i mjölkproduktion, vegetabilieprojekten syftar till att framför allt förbättra diagnostiseringen av markpatogener i svensk baljväxt- och spannmålsodling för en ökad odlingssäkerhet och klimat- och miljöprojektet ska leda till rådgivnings- och beräkningsmodeller för kolinlagringens och mullens bördighetseffekter.
Karin Alvåsen, SLU
A high rate of on-farm deaths and euthanized cows is an indication of poor animal welfare, leads to economic losses for farmers and is not compatible with sustainable food production. The mortality rate of Swedish dairy cows is high from an international perspective and efforts are needed to address the problem. In this project, we therefore aim to: 1) conduct an epidemiological study to evaluate individual and herd-related risk factors, including genetic factors; 2) follow dairy herds in a field study and interview dairy farmers with high and low mortality to identify management- and housing-related risk and success factors; 3) design an advisory tool to calculate how different mortality levels affect farm economy and environmental impact; 4) develop and improve the effectiveness of advisory services to reduce on-farm cow mortality. Increased knowledge of the determinants of on-farm mortality is essential to contribute to targeted and relevant preventive advisory services.
Lars Persson, Agri Science Sweden AB
"Odlingen av baljväxter kommer att öka i den närmaste framtiden. Det beror på olika faktorer såsom stort intresse av extraktion av växtbaserat protein, en övergång till inhemsk produktion av vegetabiliskt protein för ökad försörjningsförmåga inom landet, N-fixerande grödor som ersättning för dyr mineralgödsel, och baljväxter som mellangröda. De vanligaste odlade grödorna är ärt och åkerböna, men även lupin, vicker, linser och sojaböna ökar. En frekvent odling av baljväxter leder till ökad risk för skördeförluster orsakade av rotsjukdomar. Detta projekt ska lägga fokus på att samla in och identifiera patogener som orsakar sjukdom på baljväxter, identifiera värdväxter och tolerans i sorter och även i andra grödor i växtföljden.
Vidare ska effekten av frö- och plantbehandling med biologiska produkter testas mot dessa sjukdomar. För odlaren är det av högsta vikt att minska risken för skördeförluster i odling av baljväxter och att hindra uppförökning av persistenta rotpatogener i jorden.
Zahra Omer Elgali, HS Konsult ABr
Stråsädscystnematoder (SCN) är allvarliga skadegörare som kan orsaka stora skördeförluster, men utbredningen av SCN är inte känd. Nyligen genomförda undersökningar i Västra Götaland visade stor utbredning, speciellt av havrecystnematod (Heterodera avenae). Korrekt artbestämning av SCN är nödvändig för att utveckla en effektiv integrerad bekämpningsstrategi. Dagens frekventa odling av mottagliga sorter ökar spridningen av SCN, ett scenario som vi vill undvika. Syftet är att öka kunskapen om SCN genom att undersöka förekomsten av SCN i spannmåldistrikten, bedöma mottagligheten hos sorter av höstvete, vårvete, havre, korn och råg i nätgårdsförsök vid två nematodtätheter av H. avenae och H. filipjevi, utveckla en realtids-PCR (qPCR) för H. hordecalis och ge riktlinjer för att minska skördeförlusterna. Jordprover, ca 200 prov, samlas in från olika fält och analyseras med befintliga qPCR-metoder (H. avenae och H. filipjevi) och den nya qPCR-metoden för H. hordecalis.
Thomas Kätterer, SLU
Mull som till drygt hälften består av organiskt kol är en av de viktigaste faktorer för markhälsa. Kolinlagring i mark spelar också en central roll för att uppnå klimatmålen. I detta syfte har fång- och mellangrödor identifierats som en kostnadseffektiv brukningsmetod som kombinerar dessa syften med andra ekosystemtjänster. Det finns ett stort behov av att uppskatta den nuvarande och framtida kolfastläggningen i mark som kan uppnås med mellangrödor. Detta projekt avser att utveckla en robust och dynamisk metod för att skatta den potentiella areal där mellangrödor kunde odlas. Vi kommer också analysera hur mullhalten påverkar grödors produktivitet och motståndskraft mot klimatförändringar, och skatta felkällor i data från långliggande fältförsök. Resultat kommer att förbättra rådgivningsverktyg som används för att beräkna effekter av olika brukningsmetoder på bördighet och kolinlagring. De blir användbara för jordbrukare, beslutsfattare och för den svenska klimatrapporteringen.
