Agria och SKK Forskningsfond – beviljade 14 projekt för sällskapsdjur 2022. Tillsammans med Agria beviljar Stiftelsen Hästforskning nu medel till fem nya forskningsprojekt för häst 2022. Agrias del står för 2 MSEK. Stiftelsen Lantbruksforskning beslutade vid sitt fördelningssammanträde i december 2021 att bevilja 13 projekt forskningsfinansiering.
Susanne Schötz, Avd. f. logopedi, foniatri & audiologi, Lunds universitet
Lite är känt om hur katter – ett av våra mest populära husdjur – och människor kommunicerar med varandra. Ändå är välfungerande kommunikation avgörande för en meningsfull relation med våra husdjur för att undvika att de blir övergivna på grund av oönskat beteende. Projektet kommer att spela in, analysera röst-, visuella och taktila signaler i samspel mellan katt och människa och relatera dem till mått på välfärd. Målet är att förbättra kommunikationen mellan katt och människa genom att utveckla en onlineguide med beskrivningar och exempel.
Therese Rehn, Sveriges Lantbruksuniversitet
Detta longitudinella projekt syftar till att förbättra hälsa och välmående hos hundar och deras ägare. Genom ett tvärvetenskapligt upplägg med datainsamling från valp till vuxen hund, kommer samband mellan livsstil, genetik, hälsa och beteende att studeras. Målsättningen är att generera stor mängd viktig ny kunskap som kan bidra till utvecklingen av förebyggande åtgärder av hälso- och beteendeproblem
Hannes Lohi, Helsingfors Universitet
Husdjur och deras ägare delar en unik relation som påverkar deras välbefinnande. Baserat på små studier kan denna relation påverkas av husdjurets och ägarens personligheter. Detta projekt undersöker om husdjur och ägare liknar varandra i personlighet, hur deras personligheter påverkar anknytningsbandet mellan dem och om husdjurets personlighet och oönskade beteende påverkar ägarens välbefinnande. I denna studie använder vi validerade undersökningar och har samlat in data från 2800 hund- och kattägare.
Jonna Bornemark, Södertörns högskola
Projektet syftar till att undersöka den kunskap som skapas tillsammans av människa och hund genom att undersöka räddningshundverksamheten. Målet är att undersöka och synliggöra kunskap som är just ”mellanartslig”. Med hjälp av triangulering mellan teori, intervjuer och observationer vill vi bidra till förståelsen av den mellanartsliga kunskapen inom räddningshundverksamheten, fördjupa förståelsen för hunden som ett kunskapande subjekt samt undersöka vad ett mellanartssamhälle innebär.
Lena Lidfors, Sveriges Lantbruksuniversitet
Syftet med detta projekt är att undersöka om utbildade sociala tjänstehundar kan öka elevers skolnärvaro och bidra till att eleverna når de grundläggande inlärningsmålen. Dessutom att undersöka riskerna för dessa hundars hälsa och välbefinnande, samt att bedöma kostnadseffektiviteten av dessa hundar i skolor. Hundförarteam kommer att arbeta i 30 minuter två gånger i veckan under 12 veckor med 20 elever, och en kontrollgrupp på 20 elever kommer att få liknande stöd av en specialpedagog, men utan hund.
Katja Nilsson, Sveriges Lantbruksuniversitet
Projektet syftar att definiera egenskaper som har betydelse för god funktion hos olika typer av hundar. Genom enkätstudier och genomgång av befintliga databaser och litteratur är målet att identifiera relevanta frågor som kan bli föremål för en större multidisciplinär forskningsansökan om hur hundars funktion kan mätas på individnivå och för avelsarbete på rasnivå. En enkätstudie om ägares prioriteringar, samt analys av nyckelfaktorer som påverkar relationen mellan hund och ägare ingår.
Runa Rørtveit, NMBU Norge
Förgiftning av hundar efter bett av huggorm är ett vanligt akuttillstånd. Baserat på tidigare resultat är syftet med detta projekt att utvärdera om koagulationstid kan vara ett användbart diagnostiskt test av detta tillstånd. Projektet har potential att förbättra välfärden för hundar med misstänkt ormbettsförgiftning genom att hjälpa till med diagnos. Därigenom minimeras onödig användning av motgift med dess negativa effekter, samtidigt som det tillåter prioriterad behandling i fall där förgiftning bekräftas.
Inger Lilliehöök, Sveriges Lantbruksuniversitet
Allvarliga sjukdomar kan orsaka sekundära skador i njurens strukturer, men dessa skador har tidigare varit svåra att påvisa. Vi planerar att följa 80 hundar med akuta allvarliga sjukdomstillstånd med upprepade urinprover för att undersöka om analys av olika urinmarkörer kan påvisa sekundära skador på njurarna. Målet är att få mer kunskap om frekvens av njurskador vid olika akuta allvarliga tillstånd, samt att studien ska leda till förbättrad tillgänglighet av bra diagnostiska njurskademarkörer i urin.
Camilla Sichlau Bruun, Köpenhamns Universitet
Diskbråck har en hög frekvens hos tax och coton de tuléar. En nyligen identifierad mutation på kromosom 12 är associerad med diskbråck. Den har dock en hög frekvens även hos friska hundar. I detta projekt kommer vi att sekvensera gener från tax- och coton de tuléar-fall och kontrollera alla homozygota av mutationen för att identifiera andra potentiella orsaksmutationer och etablera ett tillförlitligt DNA-test.
Frode Lingaas, NMBU Norge
Distichiasis, felställda ögonhår, är en vanlig sjukdom hos hundar och finns hos nästan 1/5 av de hundar som undersöks efter ett års ålder i Staffordshire Bullterrier. De felplacerade ögonfransarna kan leda till irritation i ögat med ökad tårbildning, irritation, smärta och gnidning i ögat och i allvarliga fall skador som så småningom kan resultera i blindhet. Identifiering av associerade genetiska markörer och utveckling av ett DNA-test skulle vara viktigt för att förbättra välfärden i rasen.
Heidi Sjetne Lund, NMBU Norge
För att förbättra behandling, överlevnad och livskvalitet för hundar med vissa njurdefekter behöver vi veta mer om sjukdomsmekanismerna. Jämförelser av ämnesomsättningsprodukter i urinen och urinenzymprofiler från hundar med förvärvat njursjukdom (Fanconi-syndrom, primär cystinuri) och friska kontrollhundar kan hjälpa oss att förstå om typ av diet är viktig och påpeka vilken typ av njurskada som leder till dessa sjukdomar - infektioner, typ av toxiner eller immunförmedlade processer.
Malin Nordling, Umeå universitet
Bättre dräktighetstest för tikar behövs för att skydda hundens reproduktiva hälsa och upprätthålla en frisk ras. Fysiologiska anpassningar under dräktigheten leder till förändrade nivåer av nedbrytningsprodukter, metaboliter, hos tiken. Dessa förändringar kan undersökas med en modern teknik (metabolomik-metod) som vi har utvecklat i vårt laboratorium. Målsättningen är att identifiera nya biomarkörer bland de förändrade metaboliterna för icke-invasiv diagnos och i förlängningen utveckla ett enkelt och snabbt urintest för dräktighet.
Bodil Ström Holst, Sveriges Lantbruksuniversitet
En förutsättning för avel för friska och sunda hundar är fertila avelshundar. En nedsatt fruktsamhet noteras i flera raser. Detta projekt bygger på insamlade blod- och spermaprover från 65 berner sennenhundar. Målet med projektet är att få kunskap om hormonell och genetisk bakgrund till nedsatt spermakvalitet. Vi använder hormonanalyser, helgenomsekvensering samt analys av kandidatgener i spermierna. Erhållen information ska användas för ett strategiskt avelsarbete.
Peter Savolainen, Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm
Vi ämnar DNA-analysera 50 stycken ca 100-åriga hundskinn från norra Sverige, från kläder tillverkade av samer och forbönder. Med hjälp av DNA-sekvensning av det nukleära genomet kan vi kartlägga den ursprungliga genetiska variationen hos nordsvenska spetshundar, för jämförelse med de moderna raserna, t.ex. Svensk Lapphund och Jämthund, för att studera ursprunget och exakt mäta hur etablerandet och aveln av de moderna raserna har påverkat genetisk variation, inavelsgrad och frekvens av skadliga genvarianter.
Agria bidrar med 2 miljoner till fem nya forskningsområden
Tillsammans med Agria Djurförsäkring beviljar Stiftelsen Hästforskning nu medel till fem nya forskningsprojekt för 2022. Agrias del står för 2 MSEK. Bland projekten finns ämnen som förbättrad hästvälfärd och kommunikation mellan häst och människa samt att utforska medicinsk metod för att förebygga fång hos hästar med insulinresistens.
Ett av ridskoleprojekteten syftar till att förbättra kommunikationen mellan ryttare och häst genom att uppmuntra och stödja ridskolelärare och deras elever att använda en evidensbaserad strategi för hantering och träning av hästar. Tanken är att ta fram metoder för kunskapsöverföring som kan ge positiva konsekvenser för relationer mellan människa och häst och säkerställa en etisk användning av hästar. Elke Hartmann vid institutionen för husdjurens miljö och hälsa på SLU kommer leda studien.
Susanne Hedenborg vid Malmö universitet kommer att studera hur ridskolor kan spela en avgörande roll för en miljömässig omvandling av hästsektorn.
Insulinresistens och hyperinsulinemi är ett hästvälfärdsproblem och en riskfaktor för hovsjukdomen fång. Idag finns det ingen medicinsk behandling för fång, dock finns belägg för att canagliflozin har potential att förebygga fång. Projektet kommer att undersöka möjligheten att genom farmakologisk behandling av hästar med insulinresistens och hyperinsulinemi förbättra hästens välbefinnande och minska risken för fång. Carl Ekstrand vid institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap vid SLU leder studien.
Övriga forskningsprojekt kommer att fokusera på den genetiska mångfald hos nordiska inhemska hästraser samt utfodringsstrategier hos travtränare för att undersöka om det är kosten och inte träningen som orsakar muskelskador och enzymläckage.
Årets anslag fördelas till forskare vid SLU, Wången och Malmö universitet. Tre av projekten kommer att ske i samverkan med norska universitet.
Stiftelsen Lantbruksforskning beslutade vid sitt fördelningssammanträde i december 2021 att bevilja 13 projekt forskningsfinansiering. Den totala summan är 36 miljoner. Projekten ligger i ligger i linje med vad branschen efterfrågar. Finansieringen kommer från ett stort antal företag inom lantbruksnäringen, Formas och Agria. Agrias avsättning till Stiftelsen Lantbruksforskning är 420 000 kronor för 2022.
Projekten täcker in många forskningsområden och 2022. Av de sex beviljade projekten inom livsmedel - animalier är det två projekt som är särskilt angeläget för Agria, och av de tre projekt inom livsmedel – vegetabilier är det ett som är särskilt angeläget för Agria.
De två animalieprojekten strävar efter kunskap för att ytterligare vässa djurvälfärden och det förebyggande djurhälsoarbetet i svenska smågris- och mjölkkobesättningar liksom vegetabilieprojektet syftar till att förbättra metoderna för sjukdomsdiagnostiseringen i svensk rapsodling för en ökad odlingssäkerhet.
Magdalena Jacobson, SLU
Förbättrad diagnostik för att kontrollera och förebygga infektioner med Lawsonia intracellularis, en bakterie som orsakar stora kostnader för grisproduktionen.
Bakterien Lawsonia intracellularis orsakar sjukdomen proliferativ enteropati som förekommer i minst 40 % av de svenska smågrisbesättningarna. Sjukdomen beräknas kosta 2 900:- per sugga och år. Bakterien sprids med avföring och smågrisarna insjuknar vanligen efter avvänjning. Hos enstaka sjuka djur kan bakterien påvisas med t.ex. PCR. För övervakning på besättningsnivå krävs metoder för att påvisa antikroppar i blod men det finns indikationer på att den enda, kommersiellt tillgängliga metoden inte är specifik. Eftersom sådana så kallat serologiska metoder är kostnadseffektiva och kan göras på ett stort antal prov, är detta mycket olyckligt. Studien syftar till att ta fram ett protein som är specifikt för L. intracellularis och utveckla en tillförlitlig diagnostik (ELISA) för att påvisa antikroppar i blodprov. En sådan metod kan få stor användning i övervakningen av L. intracellularis på besättningsnivå, för att påvisa förekomst eller kontrollera frihet från infektionen.
Anna Silvera, SLU
Målet med den här studien är att förbättra lönsamheten och produktionseffektiviteten för svenska mjölkproducenter genom att förnya avelsvärderingen för temperament hos mjölkkor. Vi vill undersöka om automatiska registreringar av beteende med SLU Gigacow på gårdsnivå leder till bättre och säkrare avelsvärdering för kors temperament.
Resultaten förväntas bidra med underlag till avelsföretagen för att beräkna ifall avelsvärdering för temperament kan minska arbetskostnaden på gården, leda till en förbättrad arbetsmiljö och minska risken för tidig utslagning, produktionsbortfall och skador på djuren. Avel på temperament är en viktig komponent för att minska olycksrisken och förbättra arbetsmiljön. Kor med ett temperament anpassat efter den miljö hon befinner sig i kan dessutom antas uppleva mindre stress, vilket har en positiv effekt på djurvälfärden. Projektet kommer ske i samarbete mellan Sveriges Lantbruksuniversitet och Växa Sverige.
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB
Klumprotsjuka, bomullsmögel och den ökande förekomsten av torröta är växtsjukdomar som kan begränsa svensk rapsproduktion. Nya DNA-metoder, baserade på qPCR och LAMP, används för att analysera och för att vidareutveckla diagnostiska verktyg som kan förbättra livsmedels- och foderproduktionen genom platsspecifik kunskap för sjukdomshantering. Förekomsten och spridningen av patogenerna Leptosphaeria maculans och L. biglobosa som orsakar torröta identifieras i prover från fält och sortförsök och deras betydelse uppskattas. De nuvarande och kommande sorterna med resistens mot klumprotsjuka bedöms i sortförsök, inokulum i jorden bestäms och arkiverade prover från växtföljdsförsök analyseras. Fältisolat av Plasmodiphora brassicae karaktäriseras för patotyp identifiering. Ett beslutsstödsystem för kontroll av bomullsmögel baserat på bladanalys kommer att optimeras, och isolat Sclerotinia sclerotiorum från olika lokaler karaktäriseras för att visa den geografiska förekomsten.
