Nya forskningsprojekt har beviljats totalt 3,1 miljoner kronor, samt reserverats ytterligare 1,3 miljoner kronor för år 2 och 3. Pågående projekt har beviljats anslag om totalt 3,1 miljoner kronor.
Nya beviljade projekt
1. Metodutveckling för studier av hundunderstödda pedagogiska aktiviteter med barn
Helena Pedersen, Göteborgs universitet
Skolhundar ("literacy dogs") anses ha positiv påverkan på barns läsförmåga, men hur hundarna påverkas av interaktionen med barn i skolmiljö är relativt okänt. Projektets syfte är att utveckla tvärvetenskaplig metodik för att studera effekter på skolhundar i arbete genom att följa den nya YH-utbildningen till skolhundspedagog. Målet är att höja skolhundens anseende genom ökad kunskap och medvetenhet om hundens behov och att bidra med vetenskaplig grund för verksamhetens kvalitetsutveckling.
2. Validering av en ny användarvänlig rörelseanalysteknik för hund.
Anna Bergh, Sveriges lantbruksuniversitet
Syftet är att förbättra klinisk diagnosticering av lidanden från rörelseapparaten hos hundar. Specifikt ska projektet utveckla och validera ett mjukvaruprogram för momentan resultatrapportering för en ny sensorbaserad rörelseanalysteknik (IMU). Genom att anpassa tekniken till den kliniska vardagen kan diagnostiken optimeras och effekten av insatt behandling utvärderas objektivt. Resultaten från studien kommer således att komma såväl hundar som djurägare och i förlängningen samhället tillgodo.
3. Framtidens behandling av urinvägsinfektion hos hund
Carl Ekstrand, Sveriges lantbruksuniversitet
Urinvägsinfektion behöver behandlas med antibiotika men den behandling som medför minst risk för att utveckla resistens ska väljas för att bevara behandlingen till framtiden. Nitrofurantoin har egenskaper som är passande för det syftet men dåligt dokumenterad effekt och rädsla för biverkningar gör att substansen inte används så mycket hos hund. Det här projektet syftar till att undersöka effektivitet och säkerhet av nitrofurantoin hos hundar med urinvägsinfektion för effektiv terapi i nutid och framtid.
4. Mekanismer för metastasering av osteosarkom hos hund
Lars Moe, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet
Metastaser är den vanligaste dödsorsaken hos hundar med cancer. Med en ökad förståelse för den metastatiska processen kommer projektet att bidra till resultat som kan leda till bättre behandling, prognos och bättre välbefinnande hos hundar. Vissa cancerformer sprids till lungorna och vi kommer att studera skelettcancer hos hundar. Vi kommer att odla monocyter från blod hos hundar i cellkulturer. Syftet är att beskriva egenskaperna hos cancermakrofager och öka förståelsen för deras roll i spridningen av cancer till lungorna.
5. Hundens personlighet ur ett affektperspektiv - utveckling av en ny modell
Eva Sandberg (Kenth Svartberg), Sveriges lantbruksuniversitet
Data från bl. a. Mentalbeskrivning Hund (MH) och Beteende- och Personlighetsbeskrivning Hund (BPH) samt fysiologiska data kommer att jämföras i syfte att utveckla en modell för hundens personlighet. Modellen kan användas för att identifiera personlighetstyper hos hund, vilket ökar förutsättningarna för individanpassning samt beteendeinriktad hundavel vilket kan leda till mer välmående och välfungerande hundar. Resultaten kan vara av stor betydelse inom forskningsområden som genetik och välfärd.
6. Urinpeptidomik för tidig diagnosticering av kronisk njursjukdom hos katt
Cecilia Tegner, Sveriges lantbruksuniversitet
Kronisk njursjukdom (CKD) är kattens vanligaste sjukdom. Sjukdomen är obotlig och dess konsekvenser orsakar lidande hos ett stort antal äldre katter. I dag saknas möjlighet att diagnosticera sjukdomen i tidigt skede, innan njurarna är irreversibelt skadade. Genom metoden CE-MS har vi som mål att identifiera proteinmönster i urin som är diagnostiska för tidig CKD. I förlängningen så kommer tidig diagnostik att möjliggöra vidare forskning om framtida behandlingsmöjligheter vid CKD hos katt.
7. Ny syn på degeneration av mellankotskivor hos unga vuxna taxar med MRI
Anu Lappalainen, University of Helsinki
Syftet med studien är att undersöka om, som historiskt hävdats, alla ryggbroskskivor (disker)från två år gamla taxar är degenererade, och hur detta korrelerar med röntgensynliga skivförkalkningar och 12-FGF4-genstatus. Ryggar av unga vuxna taxar skannas med magnetkamera (MRI) och röntgenbilder tas. Från MRI-bilder registreras kvalitet för varje ryggbroskskiva, liksom antalet och graden av förkalkade skivor från röntgenbilderna.
8. Hur påverkas utsöndringen av kemiska ämnen till urinen vid kronisk njursjukdom?
Inger Lilliehöök, Sveriges lantbruksuniversitet
Ett vanligt problem hos hund är ökad törst, vilket kan orsakas av många olika sjukdomar. I denna studie planeras att undersöka och jämföra koncentrationen av biokemiska substanser i urinen hos friska hundar, hundar med kronisk njursjukdom samt hundar med ökad törst (polydipsi) av annan orsak. Studiens syfte är att identifiera värdet av dessa substansers användning som diagnostiska markörer i urin vid utredning av hundar med polydipsi samt för att påvisa kronisk njursjukdom i ett tidigt skede.
9. Alfakloralosförgiftning hos katt. Klinik, prognostiska markörer och behandling.
Sandra Lundgren, Sveriges lantbruksuniversitet
Alfakloralos är en toxisk substans som sedan 1900-talet använts som bekämpningsmedel mot gnagare både internationellt och nationellt. Musgift innehållande denna substans blev 2013 godkänt även för allmänheten i EU-länder inkluderande Sverige. Under hösten 2019 noterade veterinärer ett kraftigt ökande antal fall av akut och svårt sjuka utekatter som misstänkts förgiftats vid förtäring av gnagare under sin utevistelse. I denna prospektiva studie beskrivs och utvärderas serumhalt av alfakloralos och det kliniska förloppet över tid hos katter som förgiftats av musgiftet alfakloralos. Projektet syftar till att ge veterinärer ett vetenskapligt underlag för att snabbt ställa diagnos samt bedöma prognos för den enskilda katten. Studien utvärderar också eventuell effekt av behandling med fettlösningen Intralipid.
10. Greyhound - tassförhårdnader (corn) och hårlöshet i flanken (bald tigh)
Frode Lingaas, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet
Greyhounds har en hög förekomst av förhårdnade trampdynor, hyperkeratinisering (corn) som är mycket smärtsamt och orsakar svår hälta. Det finns också en hög förekomst av håravfall i flanken ("bald tigh"), en sannolik metabolisk sjukdom. Det finns starka indikationer på att båda sjukdomarna är ärftliga. Vi har samlat in ~ 400 hundar med tillförlitliga diagnoser för "corn" och "bald tigh" (fall / kontroll). Proverna är väl lämpade för effektiv genetisk kartläggning av båda sjukdomarna samtidigt.
11. Inflammatoriskt respons och sömnrelaterad andningsstörning hos hundar
Iida Niinikoski, University of Helsinki
Kortnosade hundraser har beskrivits som naturliga djurmodeller för obstruktiv sömnapné (OSA), den vanligaste formen av sömnstörning (SDB) hos människor. Hos människor är OSA associerad med låggradig inflammation och minskad överlevnad. Mycket lite är känt om SDB, dess natur och förekomst hos hundar. Vi strävar efter att använda en ny sömnapnékrage (Collar X) för enkel diagnos av SDB hos hundar. Blodprover kommer att analyseras för att upptäcka möjlig låggradig inflammation.
12. Kartläggning av mutation som förorsakar epilepsi hos vorstehhund
Kim Kathrine L Bellamy, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet
Epilepsi har en negativ effekt på de drabbade hundarnas hälsa och välbefinnande. Sjukdomen har en genetisk bakgrund, men mutationerna som orsakar sjukdomen är inte kända. Förekomsten av epilepsi hos vorstehhundar har ökat och prover har därför samlats in. Målet är att identifiera associerade gener och så småningom kunna erbjuda ett DNA-test. Vi vill sekvensera familjegrupper, bestående av friska föräldrar och sjuka och friska avkommor - en metod som tidigare har visat sig vara effektiv.
13. Providencia alcalifaciens och dess påverkan på tarmmikrobiota hos hund
Ellen Skancke, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet
Vi avser att karakterisera förekomsten av bakterien Providencia alcalifaciens (Pal) i tarmmikrobiota hos friska hundar. Bakterien hittades under ett utbrott av akut blödningsdiarrésyndrom (AHDS) hos hundar (Oslo-området, hösten 2019) och misstänks spela en roll i AHDS. En stor hundpopulation och icke-odlingsmetoder behövs för att undersöka förekomsten av Pal hos friska hundar. Vi kommer därför att studera genetisk material (metagenomics) för att leta efter Pal i avföringsprover från 400 friska hundar från HUNT One Health.
