Underhåll pågår – Dokument kommer inte att vara tillgängliga mellan kl. 22.00 och 07.00.

En flock med marsvinungar utomhus
Agrias forskningsfond

Forskningsanslag 2020

Nya forskningsprojekt inom sällskapsdjur har beviljats totalt 4,9 miljoner kronor och tio pågående projekt har beviljats anslag om totalt 1,7 miljoner kronor. Agrias avsättning till Stiftelsen Hästforskning är 1,7 miljoner kronor årligen. Stiftelsen Hästforskning beviljade åtta nya samt tretton pågående projekt 2020. Stiftelsen Lantbruksforskning beslutade vid sitt fördelningssammanträde att bevilja 14 projekt medel, av dessa är det tre projekt som har erhållit forskningsfinansiering som är skärskilt angelägna för Agria.

Forskningsprojekt för sällskapsdjur 2020

1. Kartläggning av förlossningssvårigheter hos marsvin i de nordiska länderna

Ann-Sofi Bergqvist, Sveriges Lantbruksuniversitet           

Projektet kommer att kartlägga frekvensen, orsakerna till samt åtgärder vid förlossningssvårigheter (dystoki) hos marsvin i Norden med hjälp av enkäter till veterinärer specialiserade på små smådjur och marsvinsuppfödare. Målet är att minska antalet fall av dystoki, förbättra förlossningsvården och minska antalet dödsfall i samband med förlossning hos marsvin. Resultaten kan tillämpas för bättre avelsarbete, djurhälsa och djurhållning för marsvin hos uppfödare, djurägare och på kliniker.

2. Rasskillnader och riskfaktorer för feline personlighet och beteende

Hannes Lohi, University of Helsinki

Kattens beteende är fortfarande lite studerat, trots att katten är världens mest populära husdjur. Projektet ska samla in stora mängder uppgifter från frågeformulär för kattbeteende och validerar undersökningen med beteendetest. Efter det undersöks personlighetsskillnader mellan katteraser och identifierar miljöfaktorer som påverkar beteende. Studien kommer att försöka förbättra den övergripande förståelsen för kattens beteende. Erkännande av miljöfaktorer i beteende kan leda till livsstilsförändringar för katter och därmed förbättra kattens välfärd.

3. Ny neurologisk sjukdom hos Greyhound

Josefin Hultman, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet           

Målet för denna studie är att definiera och identifiera orsak till en ny typ av neurologiska symptom, observerade de senaste åren hos nära besläktade Greyhounds. Symptomen uppfattas vara smärtfyllda och utgör därmed ett djurvälfärdsproblem. Material till undersökningen och för molekylärgenetiska studier samlas in från affekterade Greyhound och friska kontrollindivider. En tillgänglig gentest att använda i aveln för friskare hundar är ett önskat resultat av studien.

4. Utveckling av gentest för att reducera förekomsten av klokapselavlossning hos hund

Frode Lingaas, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Klokapselavlossning förekommer hos cirka10% av alla gordonsetterar och i en mängd andra raser. Projektet kommer att fortsätta forskning om sjukdomen för att bidra till bättre hälsa i rasen. Forskarna har hittat associerade gener på hundens kromoson 12 och vill nu få mer information om de inblandade generna. Genom att analysera flera prover med genetiska markörer och nya tekniker kan det vara möjligt att identifiera genvarianter som ökar risken och att använda informationen för att utveckla ett DNA-test.

5. QimmeqHealth: Välfärd för den minskande populationen av grönländska slädhundar

Emilie Andersen-Ramberg, Köpenhamns Universitet

Slädehundar på Grönland är genetiskt unika och med hög kulturell betydelse. De är ändå utsatt för risk för utrotning och sjukdomar. De har ingen tillgång till veterinärvård trots stor efterfrågan. Projektet QimmeqHealth är en viktig del i kampen mot lidande orsakad av okunskap, låga ekonomiska värden på enskilda djur och brist på veterinärvård. Genom QimmeqHealth skapas en veterinärplattform för att öka medvetenheten, hälsan och värdet av den enskilda hunden. Prover är insamlade, anslag söks för analyser. Ingår i ett större bevarandeprojekt med många finansiärer.

6. Ett komplett projekt för att hitta de genetiska orsakerna till MMVD hos hundar

Peter Karlskov-Mortensen, Köpenhamns Universitet

Myxomatous Mitral Valve Disease (MMVD) hos hundar är en sjukdom som resulterar i hjärtklaffar som inte kan stängas som de borde. Därför läcker blod bakåt i varje hjärtslag. Detta har allvarliga konsekvenser för hundens hälsa och välbefinnande. Gener på kromosom 13 och 14 spelar en roll i MMVD och vi kommer nu att analysera de två kromosomerna i detalj för att identifiera de orsakande mutationerna. Detta kan leda till ett genetiskt test. Med tiden kommer test och urval av avelsdjur att eliminera sjukdomen.

7. Identifikation av mutation som orsak till pankreasinsufficiens

Merete Fredholm, Köpenhamns Universitet

Syftet med detta projekt är att utveckla ett DNA-diagnostiskt test för exokrin bukspottkörtelninsufficiens (EPI) hos hund. EPI ger bland annat en nedsatt förmåga att bryta ned fodermedel. Eftersom det är en försvagande sjukdom hos flera hundraser, kommer det att vara av stor betydelse för hälsa och välbefinnande att utveckla ett diagnostiskt verktyg som kan användas för att identifiera hundar som riskerar att utveckla sjukdomen och riskerar att överföra sjukdomengenerna.

8. Identifikation av genetiska riskfaktorer for hoftdysplasi hos hundar

Maja Arendt, Köpenhamns Universitet

Höftdysplasi (HD) är en vanlig sjukdom hos hundar. Det har visats att sjukdomen har en uppskattad ärftlighet mellan 0,2 och 0,6 inom svenska hundraser. Projektet har under många år genererat genetiska data från hundar registrerade i Svenska kennelklubben (SKK). För många av dessa individer finns HD-utvärderingar tillgängliga via SKK. Syftet med denna studie är att använda befintliga data och utföra en stor genetisk associationsstudie för att identifiera genetiska riskfaktorer för sjukdomen.

9. Skadebild och samband med risk- och skyddsfaktorer hos svenska sporthundar

Helena Igelström (Ann Essner) Uppsala Universitet

Sport- och arbetande hundar är mycket motiverade under fysiska prestationer och de kan därmed vara mer benägna att skadas. Det är dock lite känt om epidemiologin för sportrelaterade skador hos hundar. Därför är det övergripande syftet med detta projekt att förbättra hälsa och välfärd hos arbetande hundar genom att generera evidensbaserad information om t.ex. fysisk aktivitet, idrottsspecifik träning och skador hos hundar som deltar i tävlingar för brukshundar och arbetande hundar.

10. Bedömning av cephalexin och amoxicillin klavulansyra effekt för MRSP hos hund

Mette Schjærff, Köpenhamns Universitet

Systemisk antimikrobiell behandling av meticillin-restistenta S.pseudintermedius (MRSP) infektioner hos hundar kan ta i anspråk läkemedel reserverade för människor. Antagandet för studien är att infektioner i hud- och urinvägar (UTI) på grund av MRSP framgångsrikt kan behandlas med antibiotika av betalaktamtyp. Hundar med relevant MRSP hudinfektion eller UTI behandlas med en av två olika antibiotika och följs kliniskt. Denna studie skall bidra till ansvarfull antibiotikaanvändning av till hundar.

11. Kvalitetssäkring av blod för transfusion till katter

Lise Nikolic Nielsen, Köpenhamns Universitet

Syftet är att utvärdera kvaliteten på röda blodkroppar och färskfrusen blodplasma som skall användas för blodgivning till katt. Flera kvalitetssäkringsstudier finns tillgängliga för hund. Det finns mycket färre kattstudier för detta ändamål. Blodkomponenterna undersöks varje vecka under 5 veckors lagring (för röda blodkroppar) och 1 gång per månad under 1 år för blodplasma. Målet är att optimera den aktuella blodbankskontrollen och dela forskningsresultaten med nordic veterinary blood bank council.

12. Inverkan av olika fodermedel för metabolism och tarmhälsa hos hund

Johan Dicksved, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektet avser att öka kunskapen hur olika foder påverkar ämnesomsättning, mättnadsreglering och tarmhälsa hos hundar. Fodret är en nyckelfaktor för god hälsa. En nutritionsstudie genomförs på 21 privatägda hundar där tre foder med olika kolhydratkällor (vete, råg eller havre) kommer att utvärderas efter att de konsumerats under 4 veckor. Träck, urin och blodprover samlas in och analyseras med en bred arsenal av metabola analysmetoder för att studera fodrens effekter på metabola markörer.

13. Genetiska aspekter av hypertrofisk kardiomyopati hos katt

Jørgen Koch, Köpenhamns Universitet

Hypertrofisk kardiomyopati (HCM) är ett globalt hälsoproblem bland katter, eftersom HCM-drabbade katter har en betydande risk för hjärtsvikt, blodproppar och plötslig hjärtdöd. Arvsmönstren för familjärt HCM i norska skogskatten och brittiska korthår är fortfarande okänt. Denna studie syftar till att identifiera nya mutationer i dessa raser genom helgenom-sekvensering av HCM-drabbade familjekvartetter, för att hjälpa till att etablera avelsprogram i båda kattraserna.

14. Identifiering av gener selekterade vid domesticeringen av hunden

Peter Savolainen, Kungl Tekniska Högskolan

Projektet syftar till att identifiera vilka gener som var involverade i de morfologiska och beteendeförändringar som förvandlade vargen till tamhunden genom att identifiera bidraget från regleringsregionerna utanför de faktiska generna. Tidigare studier har till stor del utelämnats dessa regioner, vilket har lämnat de flesta drabbade gener okända. Resultaten kommer att ligga till grund för att förstå hundbeteende och ämnesomsättning och för att identifiera de genetiska orsakerna bakom metaboliska, mentala och beteendestörningar hos hundar. Studie av stor relevans och viktigt för framtida hundavel.

15. Intestinal Lymfangiectasi hos Norsk Lundehund

Ellen Skancke, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Syftet med projektet är att genomföra en preliminär undersökning av mag-tarmkanalen i norska lundehund och buhund (kontroll) med användning av videokapselendoskopi. Kan tarmförändringar kompatibla med tarmlymfangiektasi (IL) upptäckas med hjälp av kapselendoskopi? Projektet ska undersöka om det är möjligt att med hjälp av videokapselendoskopi går att upptäcka tarmlymfangiektasi hos norska hundar som är kliniskt friska, men som fortfarande kan ha tarmförändringar kompatibla med IL. Norsk buhund, en ras av samma storlek, samt en av de raser som används i det pågående inkorsningsprojektet, kommer att användas som kontroll. Intressant projekt, viktigt för norsk nationalras.  

Forskningsprojekt för hästar 2020

Stiftelsen Hästforskning beviljade åtta nya samt tretton pågående projekt till ett totalt anslag om cirka 18 miljoner. Den svenska finansieringen kommer från Agria, ATG, och Formas. Den norska finansieringen kommer från Norska Forskningsrådet, Landtbruksdirektoratet, Norsk Hestecenter och Rikstoto. Agrias avsättning till Stiftelsen Hästforskning är 1,7 miljoner kronor årligen.
 
Av de nya beviljade projekten finns sex inom programområdet Veterinärmedicin, husdjursvetenskap och teknikvetenskap, två olika projekt som inkluderar hästens luftvägar, en ettårig pilotstudie kring karaktärisering av sjukdom i luftvägarna, samt ett tvåårigt projekt kring objektiv mätning av övre luftvägsförträngning. De andra fyra projekten handlar om cannabinoider, parasitsjukdomar, ekvint metabolt syndrom (EMS) och utfodring.
 
De två projekten inom samhällsvetenskap och humaniora handlar om unga ryttares rätt till delaktighet och att ”Funka till häst – erfarenheter av hästrelaterade sport- och fritidsaktiviteter bland personer med intellektuella funktionsnedsättningar”
 
  1. Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst, Matilda Lampinen Salomonsson SVA

  2. Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie, Amanda Raine, Uppsala Universitet
  3. Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi, Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

  4. Unga ryttares rätt till delaktighet - en villkorad rättighet?, Karin Redelius, Gymn. och idr.högskol

  5. Funka till häst - erfarenheter av hästrelaterade sport- och fritidsaktiviteter bland personer med intellektuella funktionsnedsättningar, Marie Gustavsson  Linköpings Universitet

  6. En ny behandling av ekvint metabolt syndrom med potential att förebygga fång, Johan Bröjer SLU, Siv Hanche- Olsen NMBU, 

  7. Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest Rasmus Bovbjerg Jensen NMBU

  8. Objektiv måling av øvre luftvegs obstruksjon i Norsk og Svenske travheste Eric Strand NMBU

Forsknings för lantbruket 2020

Stiftelsen Lantbruksforskning beslutade vid sitt fördelningssammanträde att bevilja 14 projekt medel. Den totala summan är cirka 40 miljoner. Projekten ligger i ligger i linje med vad branschen efterfrågar. Finansieringen kommer från ett stort antal företag inom lantbruksnäringen (55 stycken), Formas och Agria. Agrias avsättning till Stiftelsen Lantbruksforskning är 400 000 kronor.

Projekten har stor spridning inom lantbruksområdet och det handlar om mycket från autonom styrning och fossilfritt drivmedel till avmaskning av värphöns och sensorstyrd kvävegödsling.

Av de sex beviljade projekten inom livsmedel - animalier är det tre projekt som har erhållit forskningsfinansiering som är skärskilt angelägna för Agria. De är alla projekt som strävar efter kunskap för att ytterligare vässa djurvälfärden och det förebyggande djurhälsoarbetet i svenska besättningar.

1. Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns

Johan Höglund, SLU

Maskinfektioner hos frigående höns är ett ökande hälsoproblem inom fjäderfähanteringen. Trots detta saknas moderna metoder om hur maskinfektioner påvisas i fåglarnas träck samt hur de kan kontrolleras i dagens inhysningssystem. Målsättningarna med projektet är; i) att ta fram molekylär diagnostik med vilken man kan särskilja ägg från spolmask och blindtarmsmask och ii) att under produktionsförhållanden utvärdera en metod för riktad avmaskning. Syftet är att studera om det är möjligt att minska parasiternas smittspridning genom att påbörja avmaskningen i ett tidigt skede av infektionscykeln och därmed förhindra kraftig återinfektion. Vi avser även att utvärdera resultaten av 'Hälsokontroll spolmask' vilket är ett program som initierades av Svenska Ägg 2009. Resultaten av det föreslagna forskningsprogrammet kommer därmed att ligga till grund för och kunna användas i rådgivning till djurägarna till nytta för ett ökat djurskydd och ökad produktion.

2. Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar

Kjell Holtenius, SLU

Det övergripande målet med projektet är att skapa biomarkörer baserade på specifika fettsyror i mjölk (MFA) för att kunna identifiera kor med reproduktionsstörningar och ämnesomsättningsproblem. Det finns en stor potential i hittills outnyttjade data från de månatliga provmjölkningarna. Vissa MFA har en så hög koncentration i mjölken att de kan analyseras med god säkerhet och dessutom återspeglar de metabolismen hos korna. Målet är att alla mjölkproducenter som ingår i kokontrollen får tillgång till dessa biomarkörer i form av MFA-profiler och att de att de erbjuds tolkningsverktyg så att de vidta lämpliga åtgärder på individ-, grupp- och besättningsnivå vilka bidrar till en hållbar mjölkproduktion.

3. Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm

Sara Frosth, SLU

Både fotröta och smittsam digital dermatit (CODD) kan ge omfattande skador på klövarna hos drabbade djur och orsakar både lidande och ekonomiska förluster. Det ettåriga projektets mål är att få ny kunskap om dessa två smittsamma klövsjukdomar och deras respektive sjukdomsframkallande agens; Dichelobacter nodosus och Treponema species. Detta är kunskap som saknas idag och som är avgörande för att kunna ta fram effektiva kontrollstrategier för de två sjukdomarna i framtiden. En internationell workshop planeras i slutet av projektet där vi planerar att presentera erhållna data för referensgruppen och för våra internationella samarbetspartners för att sätta ihop en färdplan för nationella kontrollstrategier. På lång sikt bidrar projektet till friskare får utan fotröta och smittsam digital dermatit vilket gynnar lönsamheten i produktionen och ger en ökad djurvälfärd.