Forskningsanslag 2020

1. Kartläggning av förlossningssvårigheter hos marsvin i de nordiska länderna

Ann-Sofi Bergqvist, Sveriges Lantbruksuniversitet           

Projektet kommer att kartlägga frekvensen, orsakerna till samt åtgärder vid förlossningssvårigheter (dystoki) hos marsvin i Norden med hjälp av enkäter till veterinärer specialiserade på små smådjur och marsvinsuppfödare. Målet är att minska antalet fall av dystoki, förbättra förlossningsvården och minska antalet dödsfall i samband med förlossning hos marsvin. Resultaten kan tillämpas för bättre avelsarbete, djurhälsa och djurhållning för marsvin hos uppfödare, djurägare och på kliniker.

2. Rasskillnader och riskfaktorer för feline personlighet och beteende

Hannes Lohi, University of Helsinki

Kattens beteende är fortfarande lite studerat, trots att katten är världens mest populära husdjur. Projektet ska samla in stora mängder uppgifter från frågeformulär för kattbeteende och validerar undersökningen med beteendetest. Efter det undersöks personlighetsskillnader mellan katteraser och identifierar miljöfaktorer som påverkar beteende. Studien kommer att försöka förbättra den övergripande förståelsen för kattens beteende. Erkännande av miljöfaktorer i beteende kan leda till livsstilsförändringar för katter och därmed förbättra kattens välfärd.

3. Ny neurologisk sjukdom hos Greyhound

Josefin Hultman, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet           

Målet för denna studie är att definiera och identifiera orsak till en ny typ av neurologiska symptom, observerade de senaste åren hos nära besläktade Greyhounds. Symptomen uppfattas vara smärtfyllda och utgör därmed ett djurvälfärdsproblem. Material till undersökningen och för molekylärgenetiska studier samlas in från affekterade Greyhound och friska kontrollindivider. En tillgänglig gentest att använda i aveln för friskare hundar är ett önskat resultat av studien.

4. Utveckling av gentest för att reducera förekomsten av klokapselavlossning hos hund

Frode Lingaas, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Klokapselavlossning förekommer hos cirka10% av alla gordonsetterar och i en mängd andra raser. Projektet kommer att fortsätta forskning om sjukdomen för att bidra till bättre hälsa i rasen. Forskarna har hittat associerade gener på hundens kromoson 12 och vill nu få mer information om de inblandade generna. Genom att analysera flera prover med genetiska markörer och nya tekniker kan det vara möjligt att identifiera genvarianter som ökar risken och att använda informationen för att utveckla ett DNA-test.

5. QimmeqHealth: Välfärd för den minskande populationen av grönländska slädhundar

Emilie Andersen-Ramberg, Köpenhamns Universitet

Slädehundar på Grönland är genetiskt unika och med hög kulturell betydelse. De är ändå utsatt för risk för utrotning och sjukdomar. De har ingen tillgång till veterinärvård trots stor efterfrågan. Projektet QimmeqHealth är en viktig del i kampen mot lidande orsakad av okunskap, låga ekonomiska värden på enskilda djur och brist på veterinärvård. Genom QimmeqHealth skapas en veterinärplattform för att öka medvetenheten, hälsan och värdet av den enskilda hunden. Prover är insamlade, anslag söks för analyser. Ingår i ett större bevarandeprojekt med många finansiärer.

6. Ett komplett projekt för att hitta de genetiska orsakerna till MMVD hos hundar

Peter Karlskov-Mortensen, Köpenhamns Universitet

Myxomatous Mitral Valve Disease (MMVD) hos hundar är en sjukdom som resulterar i hjärtklaffar som inte kan stängas som de borde. Därför läcker blod bakåt i varje hjärtslag. Detta har allvarliga konsekvenser för hundens hälsa och välbefinnande. Gener på kromosom 13 och 14 spelar en roll i MMVD och vi kommer nu att analysera de två kromosomerna i detalj för att identifiera de orsakande mutationerna. Detta kan leda till ett genetiskt test. Med tiden kommer test och urval av avelsdjur att eliminera sjukdomen.

7. Identifikation av mutation som orsak till pankreasinsufficiens

Merete Fredholm, Köpenhamns Universitet

Syftet med detta projekt är att utveckla ett DNA-diagnostiskt test för exokrin bukspottkörtelninsufficiens (EPI) hos hund. EPI ger bland annat en nedsatt förmåga att bryta ned fodermedel. Eftersom det är en försvagande sjukdom hos flera hundraser, kommer det att vara av stor betydelse för hälsa och välbefinnande att utveckla ett diagnostiskt verktyg som kan användas för att identifiera hundar som riskerar att utveckla sjukdomen och riskerar att överföra sjukdomengenerna.

8. Identifikation av genetiska riskfaktorer for hoftdysplasi hos hundar

Maja Arendt, Köpenhamns Universitet

Höftdysplasi (HD) är en vanlig sjukdom hos hundar. Det har visats att sjukdomen har en uppskattad ärftlighet mellan 0,2 och 0,6 inom svenska hundraser. Projektet har under många år genererat genetiska data från hundar registrerade i Svenska kennelklubben (SKK). För många av dessa individer finns HD-utvärderingar tillgängliga via SKK. Syftet med denna studie är att använda befintliga data och utföra en stor genetisk associationsstudie för att identifiera genetiska riskfaktorer för sjukdomen.

9. Skadebild och samband med risk- och skyddsfaktorer hos svenska sporthundar

Helena Igelström (Ann Essner) Uppsala Universitet

Sport- och arbetande hundar är mycket motiverade under fysiska prestationer och de kan därmed vara mer benägna att skadas. Det är dock lite känt om epidemiologin för sportrelaterade skador hos hundar. Därför är det övergripande syftet med detta projekt att förbättra hälsa och välfärd hos arbetande hundar genom att generera evidensbaserad information om t.ex. fysisk aktivitet, idrottsspecifik träning och skador hos hundar som deltar i tävlingar för brukshundar och arbetande hundar.

10. Bedömning av cephalexin och amoxicillin klavulansyra effekt för MRSP hos hund

Mette Schjærff, Köpenhamns Universitet

Systemisk antimikrobiell behandling av meticillin-restistenta S.pseudintermedius (MRSP) infektioner hos hundar kan ta i anspråk läkemedel reserverade för människor. Antagandet för studien är att infektioner i hud- och urinvägar (UTI) på grund av MRSP framgångsrikt kan behandlas med antibiotika av betalaktamtyp. Hundar med relevant MRSP hudinfektion eller UTI behandlas med en av två olika antibiotika och följs kliniskt. Denna studie skall bidra till ansvarfull antibiotikaanvändning av till hundar.

11. Kvalitetssäkring av blod för transfusion till katter

Lise Nikolic Nielsen, Köpenhamns Universitet

Syftet är att utvärdera kvaliteten på röda blodkroppar och färskfrusen blodplasma som skall användas för blodgivning till katt. Flera kvalitetssäkringsstudier finns tillgängliga för hund. Det finns mycket färre kattstudier för detta ändamål. Blodkomponenterna undersöks varje vecka under 5 veckors lagring (för röda blodkroppar) och 1 gång per månad under 1 år för blodplasma. Målet är att optimera den aktuella blodbankskontrollen och dela forskningsresultaten med nordic veterinary blood bank council.

12. Inverkan av olika fodermedel för metabolism och tarmhälsa hos hund

Johan Dicksved, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektet avser att öka kunskapen hur olika foder påverkar ämnesomsättning, mättnadsreglering och tarmhälsa hos hundar. Fodret är en nyckelfaktor för god hälsa. En nutritionsstudie genomförs på 21 privatägda hundar där tre foder med olika kolhydratkällor (vete, råg eller havre) kommer att utvärderas efter att de konsumerats under 4 veckor. Träck, urin och blodprover samlas in och analyseras med en bred arsenal av metabola analysmetoder för att studera fodrens effekter på metabola markörer.

13. Genetiska aspekter av hypertrofisk kardiomyopati hos katt

Jørgen Koch, Köpenhamns Universitet

Hypertrofisk kardiomyopati (HCM) är ett globalt hälsoproblem bland katter, eftersom HCM-drabbade katter har en betydande risk för hjärtsvikt, blodproppar och plötslig hjärtdöd. Arvsmönstren för familjärt HCM i norska skogskatten och brittiska korthår är fortfarande okänt. Denna studie syftar till att identifiera nya mutationer i dessa raser genom helgenom-sekvensering av HCM-drabbade familjekvartetter, för att hjälpa till att etablera avelsprogram i båda kattraserna.

14. Identifiering av gener selekterade vid domesticeringen av hunden

Peter Savolainen, Kungl Tekniska Högskolan

Projektet syftar till att identifiera vilka gener som var involverade i de morfologiska och beteendeförändringar som förvandlade vargen till tamhunden genom att identifiera bidraget från regleringsregionerna utanför de faktiska generna. Tidigare studier har till stor del utelämnats dessa regioner, vilket har lämnat de flesta drabbade gener okända. Resultaten kommer att ligga till grund för att förstå hundbeteende och ämnesomsättning och för att identifiera de genetiska orsakerna bakom metaboliska, mentala och beteendestörningar hos hundar. Studie av stor relevans och viktigt för framtida hundavel.

15. Intestinal Lymfangiectasi hos Norsk Lundehund

Ellen Skancke, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Syftet med projektet är att genomföra en preliminär undersökning av mag-tarmkanalen i norska lundehund och buhund (kontroll) med användning av videokapselendoskopi. Kan tarmförändringar kompatibla med tarmlymfangiektasi (IL) upptäckas med hjälp av kapselendoskopi? Projektet ska undersöka om det är möjligt att med hjälp av videokapselendoskopi går att upptäcka tarmlymfangiektasi hos norska hundar som är kliniskt friska, men som fortfarande kan ha tarmförändringar kompatibla med IL. Norsk buhund, en ras av samma storlek, samt en av de raser som används i det pågående inkorsningsprojektet, kommer att användas som kontroll. Intressant projekt, viktigt för norsk nationalras.