Miljö för landsköldpadda

I takt med att vi lär oss mer om reptilers anatomi och fysiologi har det blivit alltmer klarlagt hur viktigt det är att försöka återskapa en så normal miljö som möjligt för djuren i fångenskap. Att ständigt leva i en onaturlig miljö, där man inte kan utföra sina naturliga beteenden, leder till kronisk stress.
Vattenskålen ska vara större än sköldpaddan så att den kan lägga sig i blöt i den.

Kronisk stress leder i sin tur till en negativ påverkan på immunförsvaret, varför sjukdomar lättare utvecklas. Felaktig miljö kan även ha en direkt effekt på sjukdomsfrekvenser, t ex genom att torr luft leder till uttorkning med risk för njurskador och urinstensbildning.

Sköldpaddans hem

”Buren” bör utgöras av en öppen välventilerad träkonstruktion, till exempel en hemmabyggd plywoodbur. Den måste vattensäkras genom att till exempel målas med epoxyfärg för sjöbruk eller dylikt. Därefter noga torkad och luftad innan sköldpaddan sätts dit. Akvarier är inte lämpliga förvaringsutrymmen, eftersom ventilationen i dessa blir nedsatt.

Höga ogenomskinliga väggar

Väggarna till buren bör vara relativt höga, eftersom sköldpaddor kan klättra förvånansvärt bra. Det bör dessutom inte gå att se ut genom väggarna eftersom många sköldpaddor blir stressade av att vilja komma utanför sin begränsade yta. Det är inte någon bra idé att låta sköldpaddan gå fritt inomhus, eftersom den då utsätts för drag och nedkylning, framför allt vintertid.

Vill ha mycket utrymme

Lådan ska vara stor nog så att sköldpaddan kan få motion. En landsköldpadda kräver mycket utrymme. Djurskyddslagen anger som minimimått för en landsköldpadda som är max 21 cm lång, ett utrymme om minst 1 kvadratmeter, t ex 1,7 m långt och 60 cm brett! För en större sköldpadda, upp till 40 cm lång, krävs en bur på minst två kvadratmeter.

Tips på låda

En mycket bra beskrivning till hur man bygger en bra trälåda att hålla landsköldpaddor i hittar du hos Tortoise Trust. Idén med denna låda är att man i lådan placerar flera frölådor på botten (inomhusväxthus). De olika lådorna kan fyllas med olika slags material för att ge en varierad miljön för sköldpaddan. De är enkla att lyfta ut för rengöring. För att göra det extra enkelt kan man ha extralådor färdigfyllda och sätta in vid rengöringen, så att de smutsiga lådorna i lugn och ro kan rengöras. Läs mer under bottenunderlag nedan.

Skogssköldpaddor vill ha lock

Till arter som kräver högre luftfuktighet, t ex skogssköldpaddor, så kan det vara bra om lådan delvis kan förses med ett lock.

Vill ha olika temperaturer

Alla reptiler är så kallade ektoterma (gammal benämning ”växelvarma”), vilket innebär att de inte själva kan reglera sin kroppstemperatur. Det är därför viktigt att sköldpaddans miljö erbjuder en mängd olika temperaturer, så att djuret själv kan välja den temperatur som passar den typ av aktivitet som pågår.

Detta kallas att erbjuda sköldpaddan en värmegradient. Ett annat uttryck för detta är POTZ som kommer av det engelska uttrycket ”preferred optimal temperature zone”, och alltså avser det temperaturområde som djuret föredrar att vistas i. För de flesta landsköldpaddor ligger POTZ mellan 22-30 grader.

Solplats och rumsvärme

En temperaturgradient kan arrangeras genom att man använder sig av olika typer av värmekällor i kombination. Genom att använda vanliga spotlights och keramiska värmelampor (ger endast infraröd värme och inget ljus) bör det gå bra att arrangera olika temperaturer på olika platser i terrariet. På något ställe bör dessa kombineras så att sköldpaddan får en ”solplats” där den kan värma kroppen ordentligt. På denna solplats bör värmen uppgå till ca 32-35 grader. Omgivningen runt omkring denna solplats kan hålla alltifrån 15-25 grader. Nattetid klarar sig sköldpaddan med normal rumsvärme. Att hela dygnet ligga i en konstant hög värme över 28 grader innebär en stress för kroppen och minskar intresset för att äta.

Frisk sköldpadda gillar värme

Att söka sig till en solplats för att värma upp kroppen är mycket väsentligt för en sköldpadda. Det naturliga beteendet är att sköldpaddan först solar, sedan äter. För att smälta maten måste en mängd olika matsmältningsenzymer träda i funktion, vilket dessa gör först när sköldpaddans kropp har uppnått minst 30 grader. En frisk sköldpadda söker normalt sett alltid upp det varmaste stället i terrariet och ligger där tills den uppnår önskad temperatur varefter den går sin väg. En sjuk sköldpadda väljer ofta en plats runt 30 grader, där den sedan ligger kvar utan att röra sig. En mycket sjuk sköldpadda undviker värme och försöker i stället att gå i dvala. Tänk dock på att även helt friska sköldpaddor kan ta naturliga vilopauser, framför allt på hösten, då de drar sig undan till en svalare plats och kanske gräver ner sig några dagar.

Ej över 30 plus

Det är dock inte så att arter från torra klimat konstant måste vistas i höga temperaturer. Varierade temperaturer är mycket mer riskfritt. Faktum är att de flesta medelhavssköldpaddor dramatiskt minskar sin aktivitet när temperaturen går över 30 grader. De söker sig då till grottor, gropar eller under rötter i vegetationen, där de får ett svalare, mer fuktigt mikroklimat där avdunstningen från kroppen minskar.

Sköldpaddor får inte feber

Tänk också på att vid sjukdom bör sköldpaddan ha betydligt varmare än vanligt. Dagtid bör temperaturen hållas konstant kring 30 grader i 16-18 timmar, och nattetid runt 25 grader. Reptiler får inte feber som en försvarsreaktion vid sjukdom - genom att öka värmen i terrariet ”ger vi” sköldpaddan feber och stimulerar därigenom immunförsvaret.

Ingen värme under terrariet

Undvik värmekablar eller värmedynor under terrariet, eftersom denna typ av värmekällor inte stimulerar sköldpaddans naturliga beteende att söka sig en solplats. En sköldpadda som söker svalka försöker dessutom instinktivt att gräva sig nedåt. Om det alltså finns en värmekälla under terrariet blir resultatet då helt fel - ju mer sköldpaddan gräver desto varmare blir den. Detta leder till stress för djuret, vilket i sin tur påverkar immunförsvaret negativt.

Mycket UV-ljus

De flesta landsköldpaddor kommer från klimat med mycket hög ljusintensitet. De behöver alltså mycket ljus under många timmar av dygnet. Ljuset bör utgöras av en kombination av ”vanligt” ljus från glödlampor eller ljusrör, samt UV-strålning. UV-ljus krävs för att sköldpaddan ska kunna utnyttja sig av D-vitamin och därmed kunna ta upp kalcium från fodret. Utan tillgång till UV-ljus är risken stor att sköldpaddan drabbas av en bristsjukdom som yttrar sig i deformation av skölden.

Byt UV-ljus minst två gånger per år

Bästa källan för UV-strålning är naturligtvis solen. I brist på tillgång till sol är någon typ av UV-ljusrör eller UV-lampa det bästa vi kan erbjuda våra sköldpaddor. Dessa ger en svag UV-strålning (2-5%) som varken är farligt för sköldpaddan eller människor i dess omgivning. UV-ljuset bör finnas på 30-45 cm avstånd från sköldpaddan och stå på 12 tim/dag.Tänk på att ett UV-ljusrör bör bytas minst en gång per år och helst en gång i halvåret. Trots att de fortsätter att lysa, och alltså lurar oss att tro att de fungerar, så förlorar de ganska snabbt sin UV-strålande förmåga!

14 timmar per dygn

Ljuset bör sommartid vara påslaget 14 timmar per dygn, vår/höst ca 12 timmar per dygn. Om sköldpaddan inte tillåts gå i dvala bör ljuset vara påslaget 14 timmar per dygn året runt. För att efterlikna en naturlig miljö är det allra bästa om man kan ha belysningen på i lite varierande grad under dygnets ljusa timmar. Har man flera ljuskällor kan dessa ha olika insatta tider på timern, så att ljuset blir lite svagare under för- och eftermiddag, och starkare mitt på dagen. Vissa dagar kan man till och med släcka delar av belysningen då och då för att efterlikna molniga dagar.

Underlag med hög luftfuktighet

I sin naturliga miljö tillbringar sköldpaddor mycket tid under lövverk på marken, eller i klippskrevor eller jordhålor. Som ett resultat av detta utsätts de för ett mikroklimat, dvs ett klimat som avviker från det klimat som mer högbenta djur utsätts för. Det är framför allt luftfuktighet och luftrörelser som blir annorlunda i ett mikroklimat. Luftfuktigheten blir ofta oerhört mycket högre vid marknivån i naturen än en meter högre upp. Detta skiljer sig helt från inomhusklimatet i våra centraluppvärmda lägenheter och hus, där luftfuktigheten i stället blir extremt låg. Låg luftfuktighet leder till uttorkning av djuret – med varje andetag förlorar reptilen kroppsfuktighet. Kronisk uttorkning vet vi numera är den största riskfaktorn då det gäller utveckling av njursjukdomar hos reptiler. Dessutom har det visat sig att detta även har stor betydelse för felväxta ryggsköldar hos sköldpaddor, så kallad pyramidbildning.

Vill gräva ned sig

I fångenskap är det alltså viktigt att underlaget i sköldpaddslådan medger bildandet av mikroklimat på olika ställen. Dessutom bör underlaget helst bestå av något som sköldpaddan kan gräva ner sig i. Att kunna gräva ner sig är ett viktigt sätt för sköldpaddan att skydda sig från både kyla och värme. Ett underlag av jord eller sten är därför naturligt (blandning 50/50). Ett fast underlag är även viktigt så att sköldpaddan kan röra sig på ett naturligt sätt. En nackdel med naturliga underlag är att sköldpaddan ofta äter av det. Jord, men framför allt grus eller stenar, orsakar lätt förstoppningar. Låter man sköldpaddan bada ofta är dock riskerna med ett naturligt underlag små. Hos just vattensköldpaddor händer det att folk har småsten som underlag i akvariet. Stenarna kan då vara så små att sköldpaddan kan äta dem, men för stora för att de ska kunna passera genom tarmen. Av den anledningen rekommenderas antingen så stora stenar att de aldrig kan ätas upp, eller så pass små stenar att de hela tiden kan bajsas ut.

Ett sätt att skapa ett bra klimat för sin sköldpadda är att använda den ovan beskrivna metoden med flera frölådor (eller andra sorters plastbaljor) bredvid varandra på botten av trälådan. De olika lådorna kan fyllas med olika slags material, till exempel:

  • En blandning av jord och sand i en, minst 5 cm djupt. Blanda gärna i lite färsk sphagnummossa (vitmossa/torvmosa) eller vermiculit (mineralprodukt) – båda dessa material finns att köpa i blomsteraffärer, torra löv eller annat fuktighetsbevarande ämne. På ytan kan en ihålig trädstam placeras som gömställe. Ytlagret i denna låda duschas regelbundet för att behålla en viss fuktighet (men ej vara blött)
  • Planterade växter i en, ger skugga och tillgång till gömställe
  • Stenar i en, varierande storlek, dock så stora att sköldpaddan ej kan svälja dem. Flata stenar eller kakelplattor kan läggas ovanpå och används som utfodringsplats

Denna blandning av underlag är billigt, lätt att rengöra, ger bra möjlighet för att skapa olika temperaturzoner, samt ger bra möjlighet för utveckling av mikroklimat. Nedsölad ytbeläggning skopas bort allt eftersom det uppstår. Allt underlag (sand+jord) byts ut ca var tredje vecka. Stenarna rengörs och kokas alternativt upphettas i ugn var tredje vecka.

Nackdelar med andra typer av underlag

  • Tidningspapper: medger ej mikroklimat, medger ej grävande
  • Bark: idealisk miljö för kvalster och mikroorganismer, kan ge stora skador om äts upp
  • Kalcisand: kan orsaka ögonirritation, förstoppning, samt är mycket uttorkande

Stor, tung vattenskål

Vattenskålen ska vara större än sköldpaddan så att den kan lägga sig i blöt i den. Skålen ska vara vid och tung, så att den inte tippar över. Den ska även ha låga sidor så att sköldpaddan lätt tar sig i och ur. Vattennivån ska aldrig vara djupare än ögonnivån för att undvika drunkningsrisk, eftersom landsköldpaddor är dåliga på att simma.

Öken- och stäppsköldpaddor ska ligga i blöt 30-60 minuter minst en gång per vecka; skogssköldpaddor bör blötläggas minst 2-3 ggr per vecka. Ungar måste blötläggas dagligen. Även vuxna sköldpaddor mår bra av att badas ofta! Vattnet måste hållas rent eftersom sköldpaddorna ofta sköter sin avföring i vattnet. Tillgång till vatten är viktigt! Om detta glöms bort blir sköldpaddan uttorkad och kan drabbas av gikt.

Sköldpaddor vill kunna gömma sig

Se även till att sköldpaddan har tillgång till ett skyddat område där den kan gömma sig undan och vila. Detta gömställe ska likna en liten mörk grotta för att ge sköldpaddan trygghet. Se mer om detta under punkten Mikroklimat.

Undvik trängsel. Även om många sköldpaddor föredrar att ligga tätt sammanpackade ska varje djur ha möjlighet att dra sig undan till ett eget gömställe. Blanda inte olika arter i ett terrarium.

Låt gärna sköldpaddan komma ut

Utomhusburar som medger tillgång till naturligt solljus och betande är mycket bra för att hålla landsköldpaddor friska. Under perioden maj-september kan sköldpaddor med fördel vistas ute så mycket som möjligt. Om du har en riktigt bra utomhusbur med ett väl isolerat hus där sköldpaddan kan söka skydd för starkt solsken, regn, vind och kyla, så kan sköldpaddan vistas ute dygnet runt. Annars bör sköldpaddan bara tillåtas vara ute under varma sommardagar. I sköldpaddshuset bör det finnas lucker jord att gräva ner sig i, samt gärna halm som isoleringsmateriel att söka skydd i. Går det att ansluta sköldpaddshagen till ett växthus med värmelampor installerade, så kan utomhussäsongen förlängas ytterligare.

Kan både klättra och gräva

Buren ska vara tillräckligt stor så att sköldpaddan inte äter och trampar ner allt gräs till en lervälling. Landsköldpaddor kan både klättra och gräva! Väggarna bör därför ha en inåtvikt kant för att hindra sköldpaddan att klättra över. Stängslet bör vara nedgrävt minst 35 cm djupt och omgärdas med sten för att förhindra grävande. Stängslet bör inte vara av nättyp så att sköldpaddan inte kan se ut. Tänk även på att förhindra rovdjur från utsidan att komma åt sköldpaddan. Se till att det finns vatten för drickande och blötläggning.

Stora stenar som värmefångare

Att anlägga en hage direkt på gräsmattan är inte lämpligt, marken där innehåller för hög fuktighet. Se till att skapa ett så varierat landskap som möjligt. Väldränerade ”torra” kullar med lågväxande växtlighet som möjliggör födosök ska eftersträvas. Variera landskapet genom att placera ut större stenar ”vinklade” mot söder som sol- och värmefångare – här bildas ytor med betydligt högre temperatur än omgivningen. Dessa varma ytor är ett populärt tillhåll när sköldpaddan söker värme.

Temperatur beroende på art

Nattemperatur som inte understiger 10 grader, och dagtemperatur på minst 15 grader är säkra gränser för medelshavssköldpaddor från norra sidan medelhavet. Nordafrikanska arter samt leopardsköldpaddor och skogssköldpaddor är känsligare och kräver därför högre, i vissa fall mycket högre, temperaturer. Här är det mycket viktigt att veta vilken art man har.

Du behöver inte ta in sköldpaddan varje gång det regnar. Regnet är en viktig stimulans för djuret att dricka och även att göra sig av med urinsyra. De flesta sköldpaddor som kommer från torra klimat dricker stora mängder när det regnar.

Håll rent!

Detta är tyvärr ett mycket eftersatt ämne hos många reptilägare. I det fria rör sig sköldpaddan över stora landområden och kommer sällan i kontakt med sin egen avföring. I fångenskap tvingar vi sköldpaddan att leva på en mycket begränsad yta. Då sköldpaddan tömmer sin tarm kommer stora mängder bakterier ut med avföringen och urinen (allt kommer på en gång). Dessutom blir det ofta rester av icke uppäten mat som sprids runt i terrariet. Om inte hygienen är perfekt tillväxer bakterierna kraftigt, och sköldpaddan vistas alltså hela tiden i en kraftigt bakteriebemängd miljö.

Lättstädad inredning

För att försöka se till att hålla en god miljö i terrariet så är det viktigt att inredningen är lättstädad. Ett bottenmaterial som lätt kan bytas ut eller rengöras är viktigt. Att lära sköldpaddan bada i en separat låg vattenskål är ofta ett bra knep eftersom tarmtömningen då ofta äger rum i vattenskålen i stället för i terrariet. Mat- och vattenskålar ska rengöras dagligen och desinficeras en gång i veckan. Även terrariet med alla inredningsdetaljer ska desinficeras ofta. Lämpligt desinfektionsmedel är t ex utspädd klorin. Se dock till att detta dunstar ut ordentligt innan sköldpaddan sätts tillbaka i terrariet.

Tvätta händerna

Tvätta alltid händerna efter att ha hanterat sköldpaddan eller dess utrustning! Tänk på att salmonellabakterier är en normal beståndsdel i bakteriefloran i sköldpaddans tarm.

Stort tack till Per-Anders Barkskog och Hans Olsson från Tortoise Trust för faktakontroll.

Gillar? 6 av 6 gillade, 5 i betyg