Maxa stoets chanser att bli dräktig

De allra flesta ston som blir seminerade eller betäckta naturligt blir dräktiga under säsongen. Men för runt 15 procent av stona blir det inte. Här tipsar Agria Djurförsäkring om vad som kan vara orsaken.

Betäckningssäsongen är igång på flera håll i landet och förväntansfulla stoägare håller tummarna för att deras ston ska bli dräktiga, helst på första försöket, eller åtminstone under säsongen. Men ibland blir det inte så.

- Den vanligaste orsaken till utebliven dräktighet är att stoet är drabbat av någon slags infektion, men det finns också andra orsaker, säger Karl-Henrik Heimdahl, veterinär hos Agria Djurförsäkring

Ston som går direkt från högpresterande tävlingsvardag till avelsboxen har svårare att bli dräktiga. Men med några månader som promenadhäst brukar deras kroppar bli mer inställda på mammarollen och betäckningen har större möjligheter att lyckas.

- Ett sto som inte tar sig på första försöket brukar man ta ett bakterieprov på för att se om det finns en infektion. Det är den vanligaste orsaken till att stoet inte blir dräktigt. Om det finns bakterietillväxt i livmodern behandlas stoet och blir vanligen dräktig vid nästa brunst om just det var orsaken och bakterierna är borta, säger Karl-Henrik Heimdahl.

Cystor i livmoderväggen är vanliga och är sällan farliga, men beroende på storlek kan de orsaka mer eller mindre fertilitetsproblem. I samband med att stoet ultraljudsundersöks inför semineringen ser veterinären om det finns cystor som kan påverka dräktighetsresultatet.
Tumörer är ovanligare, men förekommer även hos ston. Om en äggstock drabbas av tumörer kan den opereras bort och den andra äggstocken fungera normalt och stoet kan bli dräktigt.

- Ston med föl vid sidan har generellt lättare att bli dräktiga igen om man väljer att betäcka på den första riktiga brunsten, alltså inte fölbrunsten. Men ibland kan förlossningsskador göra att luft och avföring sugs in i slidan och orsakar infektioner som blir svårläkta eftersom de hela tiden upprepas. En vanlig åtgärd är att behandla infektionen och göra en enkel operation för bättre slutning av slidan, så kallad caslickoperation, säger Karl-Henrik Heimdahl.

Andra orsaker som kan hindra dräktighet

Hästar kan också drabbas av könsinfektioner, även om det är relativt ovanligt. Godartad beskällarsjuka är ett herpesvirus som visar sig i form av blåsor på och runt slidöppningen 2-10 dagar efter betäckning. När blåsorna spricker, övergår de till en varig inflammation. Sjukdomen måst ha läkt ut helt innan det är lämpligt att betäcka igen.

CEM är en förkortning av Contagious Equine Metritis, vilket betyder smittsam livmoderinflammation hos häst. Det är en anmälningspliktig könssjukdom som är ovanlig i Sverige, men vanligare vissa delar av världen. Hingstar visar inga symptom på sjukdomen, men kan vara kroniska smittbärare under lång tid om de inte behandlas. Ston kan vara symptomfria smittbärare, men kan också drabbas av akut livmoderinflammation. Det sker vanligen inom 2-10 dagar efter betäckning och märks i form av flytningar från slidan.

Så ökar du chanserna att få stoet dräktig:

  1. Ska du sätta in ett tävlingssto i avel – se till att varva ner henne några månader innan det är dags för betäckning
  2. Stoet bör vara i gott hull och må bra!
  3. Ha koll på brunsterna! Börja anteckna tidigt, både när och hur länge stoet visar brunst
  4. Betäck i lämplig tid. När vinterpälsen är avfälld och brunsterna är regelbundna lite längre fram på våren ökar möjligheterna för dräktighet
  5. Kontakta din station i tid och gör eventuellt en hälsokontroll för att avgöra om ditt sto är i form för en betäckning. Om stoet är i brunst, kan du diskutera med veterinären om det behövs bakterieprov för att kontrollera att stoet är fri från infektioner
  6.  Ta träckprov och avmaska vid behov