Miljoner för friskare hundar och katter

Agria och Svenska Kennelklubben Forskningsfond delar årligen ut närmare 9 miljoner kronor till forskare i de nordiska länderna. Bland forskningsprojekten för 2019 finns exempelvis forskning kring hundars vikt, tandlossning, diabetes på katt samt om sällskapsdjurens psykiska, sociala och ekonomiska betydelse.

Av de 15 nya projekt kommer fem från vardera Sverige och Danmark, tre från Norge och två från Finland.

- Det känns mycket bra att vi tillsammans med SKK kan finansiera viktiga forskningsprojekt för en ökad hälsa hos hund och katt. Jag tycker det är extra roligt med de nordiska samverkansprojekten för oss som är verksamma i alla länder. Det innebär att fler kunder får ta del av resultaten på sikt, säger Agnes Fabricius, vd i Agria Djurförsäkring.

Exempel på nya projekt 2019:

  • Tandlossning är hundens vanligaste och mest underdiagnosticerade sjukdom. Daglig tandborstning är väsentlig för att förebygga och bromsa sjukdomen, men kunskapen om tandborstningens betydelse är idag för låg hos hundägare. Målet med denna studie är att undersöka om ”Motiverande samtal” kan öka hundägares efterlevnad av rekommendationer om hemtandvård. Ann Pettersson vid SLU driver projektet.

  • Hundens betydelse i samhället har studerats och forskats kring på många håll i världen och under många år. Anna Bendz vid Göteborgs universitet har tilldelats anslag för ett tvåårigt projekt med målsättningen att förstå villkoren för hundens och människans relation i samhället och kan vara till nytta för alla organisationer och aktörer som verkar för att hunden ska kunna fylla sin funktion som människans bästa vän i dagens Sverige.

  • Urinvägsinfektioner hos hund är vanliga och överbehandlas ofta med antibiotika. I ett tre-årigt projekt vid Köpenhamns universitet ska den kliniska effekten av två olika behandlingstyper prövas. Man antar att behandlingslängden kan kortas och optimeras vilket kan få dramatiskt inverkan på framtida riktlinjer och antibiotikabruk hos hundar.

  • Vid Köpenhamns universitet ska ett två-årigt projekt undersöka om det går att etablera en test för allvarliga sjukdomar i hjärna och hjärnhinnor med målet att få tidig diagnos och behandling. Idag ställs diagnos genom att ta ut ryggmärgsvätska. Nu vill man undersöka om det går att ställa diagnos med hjälp av ett vanligt blodprov.

  • Cancer i magtarmkanalen ses hos 14 % av alla katter med cancer. Eftersom de kliniska symtomen hos katter med cancer i magtarmkanalen inte skiljer sig mycket från symptom på andra magtarmsjukdomar, krävs det ofta många olika diagnostiska tester. Genom kartläggning av olika gallsyror hoppas projektet kunna validera användningen av gallsyraprofiler i avföringen som en biomarkör för magtarmsjukdomar. Projektet är 3-årigt och drivs vid Köpenhamns universitet.

Information om samtliga projekt finns här.