Agria delar ut 1,5 MSEK till hästforskning

Varje år går en del av Agria Djurförsäkrings premieintäkter i Sverige och Norge till veterinärmedicinsk forskning. I år delar Agria ut 1,5 MSEK till förmån för forskning på häst. I samarbete med Stiftelsen Hästforskning fördelas forskningsmedel ut av oberoende kvalificerade bedömare. Totalt beviljades anslag för 16 forskningsprojekt.

För Agria är det av största vikt att bidra till friskare och mer hållbara hästar. I dag står nedsatt funktion i rörelseapparaten och hältor för en större del av skadeersättningarna, knappt 200 miljoner kronor betalas årligen ut i skadeersättning och livförsäkring till hästägare vars djur blivit diagnosticerade med rörelsestörningar.

– Många hästar drabbas av skador i rörelseapparaten, de utreds och behandlas med ibland lång konvalescens och i värsta fall leder det till att djurägaren väljer att ta bort djuret. Vi vill bidra till ökad möjlighet till diagnostik för att veterinären snabbare ska kunna sätta in rätt behandling, säger Pekka Olson, chef för veterinära strategier på Agria.

Marie Rhodin, veterinär och forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, är expert på rörelseanalys där man objektivt mäter hältor, och står bakom två av projekten:

– Vi har sett många hästar i träning som rör sig ojämnt, men djurägaren upplever hästen som frisk. I dag vet vi inte om rörelsestörningarna utlöses av smärta eller om de är medfödda, eller om störningen är upptränad och inte gör ont. Vi har ett stort djurskyddsproblem om många hästar tränas fast de har ont, men också om vi utreder och till och med avlivar friska djur på grund av rörelsestörningar.

Ta reda på var hästen är halt

Marie Rhodins andra projekt ska utveckla metoder för att bättre kunna identifiera om hästen är halt på ett eller flera ben samt vilket ben den är halt på.

– När hästen blir halt på ett bakben försöker den flytta vikten framåt genom att pendla med huvudet och halsen för att avlasta det onda benet. Den kan alltså se frambenshalt ut vilket gör att veterinärer ibland utreder fel ben. Med hjälp av rörelseanalys vill vi öka kunskapen för att skilja riktiga hältor från ”falska” hältor.

Totalt avsätts för närmaste treårsperioden knappt 14,5 miljoner kronor till svenska och norska projekt.  Huvuddelen i Sverige går till forskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala och i Norge till Norges Veterinärhögskola i Oslo.

Bifogat finner du en sammanställning av samtliga beviljade projekt.