Successiv tillvänjning

Sjukdomar som kolik och fång är förhållandevis vanliga i samband med abrupta förändringar i utfodringen, som till exempel betessläpp. Övergången från stall till bete bör därför göras successivt.
Om fång och att vänja hästen vid gräs

Här kan du läsa om en forskningsstudie från 2021, där man mätte hur övergången från vinterutfodring till bete påverkar hästens digestion och metabolism.
Trygg övergång från vinterutfodring till grönbete

Parasiter

  • Träckprov

    Innan hästarna släpps på bete bör man ta ett träckprov för att säkerställa att ingen häst för med sig smitta. Parasiter finns alltid i hästens spillning. För att förhindra att de blir för många ska man helst undvika att ha fler än tre hästar per hektar, färre hästar om det är naturbete. Risken att hästarna börjar äta alltför nära avföringen ökar om betet är för knappt, antingen i areal eller näring.
    Så tas ett träckprov på hästen
  • Avmaskning

    Avmaska aldrig för säkerhets skull, då det ökar risken för resistens hos parasiterna mot avmaskningsmedel.
    En generell rekommendation är att du bör rådgöra med veterinär om hästen utsöndrar mer än 200 EPG (ägg per gram) i träckprovet. Tänk på att den stora blodmasken bara kan skiljas från den lilla blodmasken genom separat odling och att bandmask kan vara svårt att påvisa vid enstaka träckprov.
    Diskutera eventuella behov och åtgärder med din veterinär. Avmaskningsmedel är receptbelagda och kan endast skrivas ut av veterinärer.
    Avmaskningen – så går den till
    Om rådgivning och recept via Agria Vårdguide
  • Om betet är angripet

    Är betet parasitangripet kan man låta det vila minst ett år eller växelbeta med får eller kor. Då minskas parasittrycket genom att de flesta parasiterna har dött ut eftersom parasiter är artspecifika. Man kan också låta får eller kor gå på samma bete som hästarna.
    Studier visar att mockning av hagen två gånger i veckan är ett mycket effektivt sätt att hålla nere parasittrycket, det är särskilt viktigt om stora hagar och växelbete inte är möjligt. 

Vatten, salt och mineraler

  • Vattenkvalitet

    En häst dricker runt 10 procent av sin egen vikt varje dag, mängden kan vara den dubbla om den är i träning. Ge bara hästen sådant vatten du själv skulle kunna dricka. Har du en vattenkopp bör flödet vara minst sex liter per minut.
    Hästar är känsliga för vatten av dålig kvalitet och dricker ogärna om vattnet luktar eller smakar konstigt. Rengör därför vattenkoppen eller karet regelbundet.
  • Salt

    Se till att det finns salt i hagen. Hästar kan i normala fall inte få i sig för mycket salt, utan överskott regleras via njurarna och urinen. Det bästa är en ren saltsten utan mineraler eftersom hästar, liksom människor, kan känna sug efter salt.
  • Mineraler

    Mineraler kan ges som "godis" (göm mineralerna i lite smakligt foder) i hagen en till två gånger i veckan. Då har hästägaren koll på hur mycket mineraler hästen får i sig.

Giftiga växter

Många av de växter som är giftiga undviker hästarna eftersom de inte är smakliga. På SVA:s webbplats finns en lista över giftiga växter. Några av de vanligaste är:

  • Idegran, där särskilt barren är giftiga. Hästen kan dö bara några minuter efter konsumtion.
  • Ekollon kan vara farliga på hösten och då speciellt de gröna, omogna ollonen.
  • Smörblommor undviker hästarna oftast. Hästar som äter av det kan drabbas av bland annat kolik, avmagring och ibland dödsfall. Torkad, i hö, är smörblomman ofarlig. I ensilage avtar giftigheten efter två månaders lagring.
  • Sprängört har en särskilt giftig rot. Hästar dör av cirka 500 gram torra växtdelar.
  • Stånds undviker hästen normalt sett, men de kan förgiftas när det finns i hö eller hösilage.

Många trägårdsväxter är giftiga så undvik därför att ge trädgårdsavfall till hästarma. Ta gärna med en fältflora när du är i hagen, så att du direkt kan läsa på om den växt du hittat. 

Staket

  • Stolpar och ström

    Inför betessäsongen är det bra att gå ett varv runt hagen för att känna igenom så att alla stolpar står stadigt. Se till att strömmen inte bryts någonstans av till exempel grönska eller fallande grenar.
    Löst hängande trådar kan orsaka otäcka skador. En ordentligt spänd tråd ska gå rakt av vid belastning. 
  • Isolatorerna

    Kontrollera att isolatorerna är hela och sitter ordentligt. Isolatorer ska sitta på insidan av stolparna, skulle en häst få för sig att springa igenom kan den annars få med sig både isolatorer och tråd. På hörnstolparna, som bör vara kraftigare eller stöttas, kan tråden gå på utsidan så att staketet blir stabilare.
  • Markera

    I början av sommaren, innan hästarna lärt sig var staketet går, kan det vara bra att hänga plastremsor i tråden så att hästarna inte missar den och springer rakt igenom. Framför allt inför betessläppet, då farten kan bli hög, är det en bra idé.
  • Taggtråd förbjudet

    Kom ihåg att taggtråd är förbjudet att använda i hästhagar sedan den 1 januari 2010.

Förebygg juridiska tvister

Många hästägare hyr in sig på på ett sommarbete och en hel del stallägare hyr ut hagplatser till betande djur. Tyvärr är det inte helt ovanligt med tvister kring vad som bör ingå i hyran, eller vad som gäller om en häst skadar sig alternativt orsakar en skada. Därför är det viktigt att sätta överenskommelsen på pränt.
Hästjuristens råd inför avtalsskrivningen