Forskningsanslag 2013

Här följer en kort beskrivning av forskningsprojekten som tilldelats medel för forskningsåret 2013. Kontakta forskaren för mer detaljerad och utförlig information.

Häst

Se beviljade hästprojekt här

Smådjur

Agria Djurförsäkrings och Svenska Kennelklubbens forskningsfond delar ut medel till 25 forskningsprojekt för 2013 samt tre speciella satsningar. 12 av projekten är nya forskningsstudier, medans 13 projekt från 2012 och tidigare har fått fortsatt stöd. Det sammanlagda värdet är på nästan 4 742 500 miljoner kronor.

Nya beviljade forskningsprojekt

Ronald Kröger, Lunds universitet, Biologiska institutionen - Rhinariets funktion som sinnesorgan hos hundar; 1 år

Hundars kalla och fuktiga nosar är väl kända, men funktionen är helt okänd. Ett pilotprojekt har visat att hundnosens temperatur är strikt reglerad, samt att den värms upp när hunden vilar. Projektet ska undersöka hypotesen att hundar är känsliga för värme från andra varmblodiga djur. Ett sådant värmesinne kan vara till stor nytta för ett rovdjur som vargen, hundarnas förfader. Dessutom ska temperaturregleringen undersökas hos olika hundraser, samt hur nosens temperatur varierar normalt hos friska hundar.       

Malin Öhlund, Institutionen för Kliniska Vetenskaper, SLU - Diabetes mellitus hos katt; 3 årigt

Diabetes mellitus (DM) är en vanlig hormonell sjukdom hos katt och som ökar. Fetma, inaktivitet och genetiska orsaker ökar risken att drabbas. Mycket lite kunskap finns om den genetiska bakgrunden till diabetes hos katt. Projektet syftar till att analysera det totala genuttrycket i betacellerna i bukspottkörteln hos katter med diabetes. Målet är att få ökad kunskap om sjukdomsförloppet och nya möjligheter att förebygga, ställa tidig diagnos, och bättre behandla sjukdomen.

Tove Fall, Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet - Hundägare och kardiovaskulär risk; 3 årigt

Det finns bevis för att hundägare lever ett mer aktivt liv än icke-hundägare. Hur detta påverkar hälsa i ett längre perspektiv är ändå okänt. Detta är ett unikt multidisciplinärt projekt som syftar till att undersöka om hundägande kan ha en skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdomar och typ 2 diabetes. Forskarna ska genomföra projektet genom att koppla det nationella hundägarregistret med folkhälsoregister.

Jonas Wensman, SLU - Kennelhosta hos hund; 1 år

Kennelhosta är en välkänd sjukdom och är lätt att känna igen. Diagnosen ställs vanligen kliniskt utan att smittan påvisas. Det finns därför begränsad kunskap om orsakerna bakom sjukdomsutbrott. Detta projekt syftar till att ge en bild av smittläget i Sverige, information som är viktig för att kunna förebygga sjukdom och förhindra smittspridning. Prover från hundar med och utan kennelhosta analyseras virologiskt och bakteriologiskt. Utvalda prover analyseras med virusmetagenomik.
   
Kathrine Stenberg, HEALTH, Copenhagen University - Vävnadsspecifika metaboliska förändringar associerade med övervikt hos katter; 1 årigt

Förekomsten av fetma ökar och det ökar risken att katter och människor utvecklar typ 2-diabetes mellitus (DM2). Katter verkar utveckla en diabetes som är jämförbar med människans typ 2 diabetes men de exakta metabola förändringarna är ännu okända. Genom att undersöka vävnadsprover från magra och feta katter kommer adipokiner att mätas och jämföras med de systemiska nivåerna. Syftet är att belysa de metabola förändringar som ses vid fetma och hur den ökar risken för DM2 i både katter och människor.

Ann Pettersson, Kliniska vetenskaper, hund och katt och andra smådjur SLU - Mätning av smärtmarkörer före, under och efter behandling av tandresorption; 2 år

Oral smärta kan vara svår att bedöma för djurägare och beteendeförändringar orsakad av smärta kan vara svår att förstå. Syftet med denna studie är att se om vi kan påvisa biologiska markörer för smärtinducerad stress i blod och saliv hos katter med tandresorption. Påvisandet av biologiska markörer skulle göra det möjligt att bättre utvärdera effekter av pre-intra-och postoperativ smärtlindring vilket gagnar kattens fysiska och mentala hälsa, prestation och välfärd.

Eva Osterman Lind, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA - Tritrichomonas foetus hos katt; 1 år

Tritrichomonas foetus (TF) är en av de viktigaste orsakerna till diarré i katterier. Projektets mål är att öka kunskapen om parasitens förekomst och spridning genom att studera: - om laktulos ökar chansen att finna TF i träck - förekomst av symtomlösa bärare - hur länge TF kan påvisas i smittade katterier - om TF kan påvisas i mun, runt nos, runt genitalia eller från tassar på smittade katter.  Lämpliga katterier identifieras via SVAs rutindiagnostik. Analyser utförs med PCR och odling.

Rikke Friis Larsen, SUND KU DK - Provtagning av Staphylococcus pseudintermedius från hund; 1 år

Syftet med studien är att optimera provtagningar och laboratorieundersökningar för att odla S. pseudintermedius från hundar med ytliga hudinfektioner samt att testa dessa för känslighet mot olika antibiotika. Undersökningen skall göras med 240 svabbprover från 30 patienter med hudsjukdom vid SUND KU. Resultatet skall användas för att skapa en provtagningsstrategi som möjliggör ansvarsfullt användande av antibiotika och framgångsrik behandling av bakteriell hudinflammation.
     
Ingrid Ljungvall, Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU - Kardiellt genuttryck och proteomik hos hund med kronisk hjärtklaffsdegeneration; 2 år.

Kronisk hjärtklaffssjukdom leder till ökad sjuk- och dödlighet hos drabbade hundar. I den planerade studien skall olika metoder användas för att studera gen- och proteinuttryck i hjärtvävnad från hundar med kronisk hjärtklaffssjukdom. Resultat skall jämföras med fynd från hjärtfriska hundar och hundar med annan hjärtsjukdom. Målet är att identifiera sjukdomsmekanismer, tidiga sjukdomsmarkörer, samt nya behandlingsmetoder som kan fördröja sjukdomsutvecklingen.
      
Sandor Belak, SLU, BVF, Virologen - In vivo studier med rekombinant coronavirus vaccin kandidater på katt; 1 år

För att utveckla nya vaccinkandidater mot felint infektiös peritonit (FIP) har två rekombinant felint coronavirus strukturer skapats i tidigare AGRIA-SKK projekt. Eftersom laboratoriestudier har gett mycket lovande resultat, är nästa steg att testa i dessa vaccinkandidater på katt. Syftet är att undersöka effekten och skyddsnivån av vaccinerna.

Sara Stadigh, SLU, Skara - Diagnosticering och behandling av artros hos katt; 1 år

Artros är en vanlig orsak till smärta och funktionsnedsättning hos katt. Syftet med studien är att i en framåtsyftande, kontrollerad klinisk studie dels etablera mätdata från tryckmätningsmatta, klinisk undersökning och två typer av smärtprotokoll för en population katter med artros, samt jämföra resultaten mellan de olika metoderna, dels att undersöka den eventuella smärtlindrande effekten av två olika läkemedel, utvärderat med ovanstående metoder.     

Peter Savolainen, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) - Identifiering av tamhundens geografiska ursprung och relaterade mänsklig kultur; 1 år

Baserat på en helt unik provsamling av hund från hela världen, med nya prover specifikt från södra Östasien, skall man med hjälp av genetisk analys precist identifiera den eller de regioner där vargen domesticerades till hund. På detta sätt identifierar vi den humana kultur som utförde domesticeringen och de mekanismer som låg bakom att vargen kunde domesticeras. Detta är av central betydelse för vår historieskrivning och förståelse av evolution, men också en basal kunskap för hundens genetiska hälsa.         

Pågående projekt:

Sammanfattningar av de pågående projekten har bland annat presenterats i 2012 år pressrelease. De pågående projekten är:

Kerstin Bergvall, SLU, Juvenil demodikos hos hund; År 2 av 3

Juvenil demodikos är en vanlig hudsjukdom hos hund orsakad av parasiten Demodex canis med inflammation och bristning av hårsäckar samt sekundära bakterieinfektioner som följd. En genetisk bakgrund har ansetts föreligga och vissa raser har dokumenterats vara tydligt predisponerade. Syftet med studien är att kartlägga förändringar i arvsmassan associerade med sjukdomen, utreda samband mellan sjukdomen och olika typer av genetiska risk- och skyddande faktorer.

Emma Ivansson, Uppsala universitet - En heltäckande studie av sjukdom och dödlighet i Flatcoated retriever; År 2 av 3

Varannan Flatcoated retriever dör före 10 års ålder och cancerfrekvensen är hög. Denna unika och heltäckande studie innehåller registrering av samtliga dödsfall och cancerdiagnoser i rasen under ett år, en framåtsyftande studie där en årskull valpar följs genom livet, samt insamling av prover från årskullen och hundar med cancer för att möjliggöra genetiska studier. Förhoppningen är att ökad kunskap på sikt ger en friskare ras. Metoder framtagna inom detta pilotprojekt kan användas i andra raser.

Patricia Hedenqvist, SLU - Ökad säkerhet vid kaninanestesi; År 2 av 2

Risken att dö i narkos är 14 gånger högre för kanin än hund. Därför tvekar veterinärer inför kaninsövning. Genom mätning av fysiologiska parametrar kan narkos med minimal påverkan utarbetas. Intravenös sufentanil-midazolam narkos används till andra djurslag med dålig cirkulation. Preliminära data från kanin pekar på fördelar på cirkulationsapparaten med denna metod jämfört med annan intravenös narkos.

Reidun Heiene, Blå Stjärnans Djursjukhus Göteborg - Effekt av njurdiet vid lindrig njursjukdom hos katt, och betydelse av ultraljud; År 2 av 3

Framåtsyftande studier krävs för att utvärdera om ultraljudsförändringar på njurarna bör leda till behandling med njurdieter hos katter som inte visar symptom på sjukdom. Målet med denna studie är att undersöka om ultraljudsförändringar i njurarna kan förutsäga nedsättning av njurfunktionen hos i övrigt symptomlösa katter. Ytterligare ett mål är att undersöka om njurdieter kan fördröja ytterligare nedsättning av njurfunktionen.

Gerli Rosengren Pielberg, Uppsala universitet - Karaktärisering av genetiska riskfaktorer för lymfocytär thyroidit hos hund; År 2 av 3

Lymfocytär thyroidit är en av de vanligaste hormonsjukdomarna hos hund. Det är en autoimmun sjukdom som inte kan botas och som allvarligt påverkar hundens livskvalitet om den inte behandlas. Projektet syftar till att karakterisera och identifiera genetiska riskfaktorer med mål att kunna utveckla möjlighet för genetisk testning och behandling.

Peter Damborg, Köpenhamns universitet - Värd genotyp: ett nytt mål för kontroll av Staphylococcus pseudintermedius? År 2 av 2

Staphylococcus pseudintermedius är en viktig sjukdomsorsak hos hund. Undersökningen syftar till att identifiera bärare och icke-bärare av bakterien hos Labradorer och försöka identifiera genetiska värdfaktorer. I framtiden kan kanske avelsprogram utarbetas för att selektera för hundar som är fria från Staphylococcus pseudintermedius.

Ragnvi Hagman, SLU - Studier av ärftlig bakgrund till livmoderinflammation (pyometra) hos hundar; År 3 av 3

Livmoderinflammation drabbar i snitt var fjärde tik upp till 10 års ålder. Särskilt hög förekomst av sjukdomen har vissa hundraser till exempel rottweiler och golden retriever. Detta tyder på att det finns genetiska riskfaktorer som påverkar utvecklandet av sjukdomen. I projektet kommer dessa att kartläggas, bland annat genom att analysera prover från tikar som fått sjukdomen tidigt och jämföra med tikar som inte fått sjukdomen. Resultatet kan leda till att sjukdomsgener för pyometra identifieras och i så fall också senare till att få fram ett genetiskt test som kan användas i avelsprogram för att minska sjukdomsförekomsten.

Jeanette Hanson, SLU - Primär binjurebarksinsufficiens (Addison's sjukdom) hos hund; År 3 av 3

Addisons sjukdom kan vara svår att upptäcka på grund av diffusa och ospecifika symptom. Samtidigt som den kan vara lätt att behandla medicinskt med gott resultat, kan den leda till plötslig kollaps och död om den inte upptäcks. Denna studie ska, med hormon- och immunologisk analys förbättra diagnostisering och möjliggöra påvisande av sjukdom på ett tidigt stadium. Den ska också identifiera genetiska riskfaktorer.

Cecilia Rohdin, SLU - Ärftlig polyneuropati hos alaskan malamute; År 3 av 3

Målet för detta projekt är att identifiera och dokumentera nya fall av polyneuropati hos alaskan malamute, och identifiera vilken genotyp som är förknippad med sjukdomen. I tillägg ska patofysiologi och patogenes studeras. Denna studie är en del av ett gemensamt projekt i Norge, Sverige och Danmark.

Tomas Bergström, SLU, Genetisk Forskning Kring Progressiv Retinal Atrofi (PRA) hos Hund; År 3 av 3

Tonje Seim, Norges veterinärhögskola - Gastrit och ventrikelcancer hos hund - bakteriell, endokrin och inflammatorisk status; År 3 av 3

Förekomst av gastrit och ventrikelcancer hos vissa hundraser skall kartläggas med avseende på predisposition och riskfaktorer. Gastrit är en ganska vanlig företeelse hos hund, medan ventrikelcancer förekommer mer sällan.  I projektet ska bakteriologiska, endokrina och inflammatoriska faktorer analyseras. Samtidigt ska en retrospektiv studie av ventrikelcancer utföras.

Karin Hultin Jäderlund, Norges veterinärhögskola - Ärftlig polyneuropati hos alaskan malamute; År 3 av 3

Målet för detta projekt är att identifiera och dokumentera nya fall av polyneuropati hos alaskan malamute, och identifiera vilken genotyp som är förknippad med sjukdomen. I tillägg ska patofysiologi och patogenes studeras. Denna studie är en del av ett gemensamt projekt i Norge, Sverige och Danmark.

Utöver dessa anslag har tre speciella satsningar beviljats medel från fonden för forskningsåret 2013; ett utvecklingsarbete rörande hundars mentalitet, utveckling av Breed Profiles för hundar i Norge och Breed Profiles för katt i Sverige.

Gillar? 0 röster, ej betygssatt 0 av 0 gillade, NaN i betyg