Häst

Se beviljade hästprojekt här

Lantbruk

Per Wallgren SVA, Uppsala

Projektnamn: Hälsa, djurskydd, arbetsmiljö och resursutnyttjande i nya inhysningssystem för grisar.

Karin Persson Waller SVA, Uppsala
Projektnamn: Tankmjölksundersökning av Streptococcus agaslactiae i svenska mjölkproducerande besättningar.

Smådjur

Incidens av epileptiforma kramper hos hund sett från en svensk djurförsäkringsdatabas. (År två av två) Egenvall Agneta, SLU
I det här projektet används Agrias databas för att man ska få mer kunskap om epilepsi och epileptiska kramper hos hund.

Diagnostisk betydelse av interaktionen mellan insulin och IGF-1 hos hund och katt. (År två av tre) Emma Strage, SLU
Diabetes blir vanligare hos hundar och katter. Det här projektet syftar till att förbättra diagnostiken av diabetes mellitus och därigenom ge möjligheter till tidigare diagnos och förbättrad terapi.

Tidig dräktighet och herpesvirusinfektion hos hund: immunologi och diagnostik. (År tre av tre) Bodil Ström Holst, SLU
En hund kan visas vara dräktig först tre veckor efter betäckning och störningar under tidig dräktighet är därför svåra att utreda. Hundens herpesvirus är spritt bland hundar och kan orsaka valpdödlighet, men det är oklart i vilken utsträckning detta virus kan orsaka andra störningar under dräktigheten. Studien fokuserar på att få mer kunskap om detta.

Rörelsefunktion och artrosutveckling hos hundar opererade för främre korsbandsskada. (År tre av tre) Pia Gustås, SLU
Främre korsbandsskador är den vanligaste orsaken till bakbenshälta med risk för artros och meniskskador. Syftet är att följa artrosutvecklingen och rörelsefunktionen hos hundar opererade för främre korsbandsskada, med lateral stödjande sutur eller TPLO. Bland annat vill man veta om artrosutvecklingen och rörelsefunktionen skiljer sig åt mellan olika operationsmetoder. Resultatet av studien kommer att ha stor betydelse för val av behandling samt underlätta vid bedömning av prognos.

Utveckling av linjära kodande amplikon av coronavirus för bättre förståelse av patogenes och vaccinutveckling. (År två av två), Sándor Belák, SLU    

Kattens coronavirus är en viktig sjukdomsorsak och förekommer i två varianter, en mild tarmvariant och den variant som orsakar FIP. Studien fokuserar på att ytterligare kartlägga sambanden mellan dessa två virusvarianter.

Utvärdering av diagnos- och behandlingsmetoder för smådjur:

Infektion med MRSP (methicillinresistent Stafylococcus pseudintermedius) hos hund. (År ett av två), Ulrika Windahl, SVA
Multiresistenta infektioner kan vara ytterst svårbehandlade. Målet med denna studie är att få kunskap så att rimliga och effektiva rekommendationer avseende behandling och hantering av den enskilda hunden kan utformas, samt för att förhindra vidare smittspridning och resistensutveckling.

Minihemilaminektomi jämfört med hemilaminektomi hos hund; en prospektiv CT och klinisk utvärdering. (År ett av två) Svensson Gustaf, Blå Stjärnans djursjukhus
Studien syftar till att jämföra två olika diskbråcksoperationsmetoder hos hund. Studien vill jämföra om det mindre invasiva ingreppet är lika effektivt som det något mer traditionella samt se om det kliniskt ger ett lika bra eller bättre resultat.

Primär binjurebarksinsufficiens (Addisons sjukdom) hos hund. (År ett av tre), Jeanette Hanson, SLU
Addisons sjukdom kan vara svår att upptäcka på grund av diffusa och ospecifika symptom. Samtidigt som den kan vara lätt att behandla medicinskt med gott resultat, kan den leda till  plötslig kollaps och död om den inte upptäcks. Denna studie ska, med hormon- och immunologisk analys förbättra diagnostisering och möjliggöra påvisande av sjukdom på ett tidigt stadium. Den ska också identifiera genetiska riskfaktorer.

Diagnostik av stafylokocker hos hund och människa. (År ett av ett) Ulrika Grönlund-Andersson, SVA
Syftet med denna studie är att undersöka vilka stafylokockarter som koloniserar friska svenska hundar samt om en specifik stafylokockart kan vara orsak till infektion hos människa efter hundbett.

Kirurgisk fjerning av mammakarsinom hos hund  +/- kastrering. (År ett av ett),
Veronica Kristiansen, Norges Veterinärhögskola
Det övergripande målet med studien är att fastställa värdet av kastrering som en del av  behandling av juvertumörer.

Sällskapsdjurens roll i samhället och deras betydelse för människan:
Effekter av vårdhund i barnsjukvården. (År ett av tre), Ann Edner, Ersta Diakoni
I denna studie studeras en barnvårdhunds effekt på olika grupper. Hur påverkas det sjuka barnet med hänsyn till humör, stämningsläge och välbefinnande? Hur påverkas hygien/anhöriga/personalen/barnvårdhunden? Positiva effekter av vårdhund inom barnsjukvården kan leda till nya och bättre behandlingsmetoder. 

Forskning som berör djurskyddsmässiga aspekter på avelsurvalet:

Identifiering av genetiska orsaker till brakycefali associerat med flera hälsoproblem hos hund. (År ett av ett) Katarina Truvé, SLU
Syftet med projektet är att hitta genetiska orsaker till brakycefali som kan ses hos t ex engelsk bulldogg, mops och boxer. Dessa raser drabbas oftare av svårigheter med bland annat andning, värme, förlossning och ögonproblem. Det är känt att flera genetiska förändringar samverkar. Om dessa mutationer identifieras kan man utveckla tester för en sundare hundavel och förbättrad hälsa.

Validering av genetiskt test för shar-pei feber. (År ett av två) Mia Olsson, Uppsala universitet
Rasen shar-pei drabbas i hög frekvens av en autoinflammatorisk sjukdom som kallas shar-pei feber. I en genetisk studie har en mutation, associerad till shar-pei feber, identifierats. I projektet ska ett genetiskt test utvecklas för att minska frekvensen av sjukdomen i rasen.

Identifiering av gen som har sammanhang med den autoimmuna sjukdomen klolossning hos gordon setter. (År ett av ett) Frode Lingaas, Norges Veterinärhögskola
Klolossning förekommer på uppemot 15 procent av gordon setter, men även på andra hundraser som riezenschnauzer, bearded collie och engelsk setter. Projektet ska kartlägga möjliga gener och genvarianter som kan ge information för att reducera förekomsten av sjukdomen.

Forskning avseende funktionsnedsättande sjukdomar:

Multifokal retinadegeneration (MFR) hos border collie. (År ett av tre)
Ernst-Otto Ropstad, Norges veterinärhögskola
Retinaförändringar , det vill säga förändringar på näthinnan, är relativt vanligt hos bland annat border collie. Målet med studien är att identifiera en eventuell predisponerande gendefekt samt utveckla ett gentest som ska underlätta i avelsplaneringen.

Ärftlig polyneuropati hos alaskan malamute. (År ett av tre), Cecilia Rohdin, UDS
Målet för detta projekt är att identifiera och dokumentera nya fall av polyneuropati hos alaskan malamute, och identifiera vilken genotyp som är förknippad med sjukdomen. I tillägg ska patofysiologi och patogenes studeras. Denna studie är en del av ett gemensamt projekt i Norge, Sverige och Danmark.

Ärftlig polyneuropati hos alaskan malamute. (År ett av tre) Karin Hultin Jäderlund, Norges veterinärhögskola
Målet för detta projekt är att identifiera och dokumentera nya fall av polyneuropati hos alaskan malamute, och identifiera vilken genotyp som är förknippad med sjukdomen. I tillägg ska patofysiologi och patogenes studeras. Denna studie är en del av ett gemensamt projekt i Norge, Sverige och Danmark.

Övriga forskningsprojekt:

Gastrit och ventrikelcancer hos hund - bakteriell, endokrin och inflammatorisk status. (År ett av tre) Tonje Seim, Köpenhamns Universitet
Förekomst av gastrit och ventrikelcancer hos vissa hundraser skall kartläggas med avseende på predisposition och riskfaktorer. Gastrit är en ganska vanlig företeelse hos hund, medan ventrikelcancer förekommer mer sällan.  I projektet ska bakteriologiska, endokrina och inflammatoriska faktorer analyseras. Samtidigt ska en retrospektiv studie av ventrikelcancer utföras.

Studier av ärftlig bakgrund till livmoderinflammation (pyometra) hos hundar.  (År ett av tre) Ragnvi Hagman, SLU
Livmoderinflammation drabbar i snitt var fjärde tik upp till 10 års ålder. Särskilt hög förekomst av sjukdomen har vissa hundraser till exempel rottweiler och golden retriever. Detta tyder på att det finns genetiska riskfaktorer som påverkar utvecklandet av sjukdomen. I projektet kommer dessa att kartläggas, bland annat genom att analysera prover från tikar som fått sjukdomen tidigt och jämföra med tikar som inte fått sjukdomen. Resultatet kan leda till att sjukdomsgener för pyometra identifieras och i så fall också senare till att få fram ett genetiskt test som kan användas i avelsprogram för att minska sjukdomsförekomsten.

Påverkan av stress på blodtryck och njurfunktion hos friska hundar. (År ett av ett) Katja Höglund, SLU
Blodtrycket varierar och påverkas av stress. Med nya analysmetoder kan stresshormon i urinprov mätas. I projektet ska stresshormoner, filtrations- och koncentrationsmarkörer analyseras. Resultatet ska ge mer kunskap och underlag för kliniskt användbara diagnostiska metoder.