Prissumman på 1 MSEK finansieras av Agria. Det är ett av de största forskningspriserna inom området. 

Priset delas ut för första gången 2025

Priset kommer att delas ut för första gången den 26 november 2025, som en del av firandet av 250-årsjubileet för svensk veterinärmedicin. Stora forskningspriset i veterinärmedicin ska spegla erkännande av betydelsefulla framsteg inom veterinärmedicinsk forskning i de nordiska länderna och ska inspirera till fortsatt vetenskaplig utveckling och innovation inom området. Med prissumman på 1 MSEK, blir det ett av de största forskningspriserna inom veterinärmedicin i världen.

– Jag är väldigt glad och stolt, det här priset är en fantastisk milstolpe för den veterinärmedicinska forskningen! Veterinärmedicin har en nyckelroll för både djurens och människors hälsa, och med instiftandet av det Stora forskningspriset i veterinärmedicin vill vi visa på hur viktig den här forskningen är för hela samhället, säger Rauni Niskanen, dekan vid SLU.

Om priset

Det stora forskningspriset i veterinärmedicin kommer att delas ut årligen med start 2025. Priset tilldelas för exceptionella insatser inom veterinärvetenskap i Sverige eller annat nordiskt land.

Dessa insatser innefattar framåtblickande vetenskaplig forskning som har bidragit till att förbättra välfärden för sällskapsdjur, hästar eller lantbruksdjur i Norden. Det kan röra sig om forskningsgenombrott eller livsgärningar som haft stor betydelse för djurhälsa eller djurvälfärd och varit till nytta för många djur. Forskning kring förebyggande åtgärder välkomnas särskilt.

SLU kommer att arrangera ett internationellt prissymposium på temat för årets pris.

Agrias roll

– Sedan 1938, i 86 år, har Agria bidragit till forskning om djurens hälsa. Vi vill genom detta pris synliggöra och uppmärksamma den viktiga veterinärmedicinska forskningen som leder till en bättre djurvälfärd, säger Patrik Olsson, Sverigechef på Agria.

Läs mer om Agrias forskningsfond

Intervju med Patrik Olsson:

Nu lyfts veterinärmedicin och forskande veterinärer fram i rampljuset

Veterinärmedicin är viktig – och Sverige ligger i framkant. Därför har Agria instiftat Stora forskningspriset i veterinärmedicin med en prissumma på en miljon kronor, för att lyfta forskningen och forskarna.

Det är svårt att nå ut i bruset och berätta hur viktig veterinärmedicin är och att Sverige ligger i framkant. Det är ett av skälen till att Agria instiftade Stora forskningspriset i veterinärmedicin, med en prissumma på en miljon. Det är dags att veterinärmedicin och forskarsatsande veterinärer lyfts fram i rampljuset.

– Vi har stöttat forskning sedan år 1938 med medel från vår forskningsfond, säger Patrik Olsson som är affärsområdeschef för Sverige hos Agria.

2024 delades 11 miljoner ut till forskning ur Agrias forskningsfond. Forskningsfondens medel ökar hela tiden eftersom det är avsättningar från premier som hamnar där.

Tror du att vanligt folk vet vad veterinärmedicin omfattar och hur viktigt det är?

– Nej. Det är just det. För oss i djurvärlden är forskningen jätteviktig och värd att lyfta för att få större spridning i samhället. Forskarna ska hyllas med priset och prissumman Agria bidrar med.

Det händer mycket på alla områden inom forskning. Är det något område som du tycker är extra intressant?

– Ja, jag tycker det är extra roligt att följa forskning som undersöker kopplingen mellan människans och djurens hälsa. Det är intressant att se vilken påverkan djuren har på vårt välmående.

Patrik Olsson lever som han lär. När intervjun görs har han stannat bilen på väg hem från ett lopp där han såg sin fyraåriga travhäst – galoppera.

– Det är kul att ha något att följa. Jag har hundar också, har alltid haft hund.

Att välja ett ”favoritdjur” på uppmaning är svårt.

– Jag är hästkille. Och har alltid haft katt och har hundar i dagsläget.

För oss i djurvärlden är forskningen jätteviktig och värd att lyfta för att få större spridning i samhället. Forskarna ska hyllas med priset och prissumman Agria bidrar med.

Vilket leder till vår syn på djuren idag. Försäkringsgraden för hundar i Sverige är över nittio procent, högre än försäkringsgraden är för barn.

– Våra husdjur är fullvärdiga familjemedlemmar, säger Patrik Olsson. Konsumenten idag vill inte välja bort kostsam vård när djuret blir sjukt. Vården förväntas finnas tillgänglig dygnet runt och de flesta humanbehandlingar utförs även på djur numera.

I detta finns balansen i det etiska, hur länge ett djur ska vårdas kopplat till behandling, diagnos, prognos och djurets ålder. Och det står veterinären för.

– Vi måste hitta en lösning som stabiliserar djurägares kostnader både för djursjukvård och försäkringspremier. Premierna blir för dyra för vanligt folk. Många vågar inte skaffa djur.

Agria har propagerat för transparanta prislistor. Där ses Distriktsveterinärerna som ett föredöme. Deras prislistor gör det lättare för djurägare att ta beslut.

– Samtidigt som viljan att vårda sitt djur ökar alltmer saknar många nya djurägare baskunskaper om sitt djurs hälsa.

Patrik Olsson ger exemplet med en hund som kördes in akut till ett djursjukhus, då ägarna trodde den drabbats av epilepsi. Det visade sig att hunden sparkat med benen i drömmen.

– Här behövs mer insatser kring förebyggande arbete och utbildningsmöjligheter för djurägare. Och i förlängningen behövs det även att politiker tar ansvar för hur djursjukvården ska utvecklas för att säkra tillgänglig vård i hela landet och en stabil kostnadsutveckling som möjliggör ett fortsatt brett djurägande, säger Patrik Olsson.

Kriterier

Veterinärmedicinsk forskning avser grundläggande och tillämpad forskning inom veterinärvetenskap, inklusive prekliniska, parakliniska och kliniska vetenskapliga ämnen, särskilt sådana som rör djurhälsa och djurvälfärd och som haft en positiv inverkan inom området.

På begäran ska den nominerade kunna intyga att ingen onödig forskning på levande djur har genomförts inom ramen för forskningen. Eventuella nödvändiga djurförsök ska ha följt gällande regelverk och lagstiftning.

Vem som helst kan nominera kandidater till priset, men varje nominering måste godkännas av en prefekt eller motsvarande. Dessutom ska kandidaterna informeras om sin nominering och ge sitt samtycke till denna.

Nomineringsprocessen

Nomineringstiden för 2025 års pris är avslutad, nästa utlysning öppnar i december 2025.

En internationell prisnämnd, utsedd av varje nordiskt universitet som bedriver forskning och utbildning inom veterinärmedicin, ansvarar för beslutsprocessen. Nämnden anlitar ämnesspecialister för att granska nomineringarna.

Pristagaren utses årligen i augusti av SLU:s rektor, efter rekommendation från den utsedda prisnämnden. Pristagaren kommer att uppmärksammas den 26 november 2025 i Uppsala, Sverige.

Priset kan tilldelas en enskild forskare eller en forskargrupp, och vinnarna utses av en priskommitté som ska bestå av en ordförande och ledamöter utsedda av lärosäten i Norden som bedriver veterinärmedicinsk forskning och utbildning. Utöver SLU medverkar representanter från Norges miljø- og biovitenskapelige universitet, Helsingfors universitet och Københavns Universitet.

Priskommitén 

Ordförande
Nils Fall, professor i veterinär epidemiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Ledamöter
Ann Lindberg, generaldirektör på Läkemedelsverket
Ane Nødtvedt, professor i epidemiologi vid Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (NMBU)
Annemarie Thuri Kristensen, professor i klinisk onkologi hos sällskapsdjur vid Köpenhamns universitet (UCPH)
Tomi Taira, professor vid Helsingfors universitet (HU)

Suppleanter
Lotta Berg, professor i djurmiljö och hälsa vid SLU
Arild Espenes, professor i patologi vid NMBU
Birgit Nørrung, prefekt vid institutionen för veterinär- och husdjursvetenskap vid UCPH
Anna Mykkänen, professor i häst- och smådjursmedicin vid HU

Priskoordinator
Åsa Formo, insamlare, SLU