Bakterien överförs vanligtvis från djur till människor via kontaminerade livsmedel. Hos människa rapporteras årligen cirka 4 000 fall av salmonella. Av dessa har mellan 550-800 smittats i Sverige, resten har smittats i samband med utlandsvistelse.
Vid misstanke att en fårbesättning drabbats av salmonellainfektion är veterinären skyldig att ta prover för analys av salmonella. Om det visar sig att besättningen har salmonella, utfärdas en spärrförklaring från Jordbruksverket, för att förhindra spridning till andra djur, människor och livsmedel.
Restriktioner och smittspårning
En spärrförklarad fårbesättning får i första hand restriktioner för förflyttningar av djuren, till och från besättningen, samt av gödselhanteringen. Dessa är de två huvudsakliga spridningsvägarna av salmonella. Vidare görs en smittspårning för att i bästa fall kunna få veta var salmonellasmittan kommer ifrån och om den eventuellt kan ha spridits vidare till andra besättningar.
Sanering av besättningen
En sanering påbörjas av fårbesättningen och de utrymmen som visat sig vara positiva vid provtagning, för att kunna bli av med infektionen. När saneringen är genomförd och rengöring och desinfektion av byggnader och markytor är klar, tas nya prover både på djur och på miljö. För att spärrförklaringen ska kunna hävas och besättningen bli friförklarad, krävs att två provtagningsomgångar avseende alla djur visar att ingen salmonella kan påvisas vid odling.
Hur salmonella upptäcks i fårbesättningen
Kliniska symtom på djuren som diarré, kastningar, feber, nedstämdhet och dålig foderlust kan vara tecken på smitta. Många gånger saknas dock kliniska symtom på djuren.
Salmonella upptäcks ofta genom smittspårning från till exempel slakterier, obduktioner, djurskötare, foderanläggningar eller inhemska livsmedel.
Mängder av olika salmonellabakterier
Det finns mer än 2 500 olika typer av salmonellabakterier, varav flera av dessa kan smitta fårbesättningar. En salmonellatyp vid namn Salmonella enterica subspecies diarizonae, sägs vara särskilt vanlig på får. Vid en studie utförd av SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, under 2012 framkom att cirka 17 procent av de provtagna besättningarna var smittade med just Salmonella diarizonae.
Även i Norge har studier gjorts där man sett att denna salmonellatyp är vanlig hos får. Det är mindre vanligt att fåren blir sjuka av just denna salmonellainfektion, men symtom som har beskrivits är diarré, aborter och enstaka fall av inflammation i näshåla och testiklar. I Sverige har ett enda fall diagnosticerats hos människa under de senaste 25 åren, där smittlandet var Spanien.
Jordbruksverket och Livsmedelsverket har beslutat att Salmonella diarizonae ska hanteras på ett särskilt sätt. Den fortsätter att vara rapporteringspliktig och inskickade prover kommer att testas för antibiotikaresistens.
Någon spärrförklaring med påföljande smittspårning och sanering kommer däremot inte att vidtas i smittade besättningar för just Salmonella diarizonae. I särskilda fall, till exempel om bakterien börjar utveckla resistens, eller om man misstänker en koppling till allvarliga djurhälsoproblem i en besättning finns möjligheten till bekämpning fortfarande kvar.
Besättningsförsäkringen är viktig vid ett salmonellautbrott
Då Salmonella diarizonae bara är en många salmonellatyper som kan drabba din fårbesättning är det viktigt med ett salmonellaskydd för din fårbesättning. Om en besättning blir spärrförklarad för salmonella kan kostnaderna som lantbrukaren själv får stå för ”skjuta i höjden” och en försäkring kan vara avgörande för fortsatt produktion.
I Agrias besättningsförsäkring för får ingår ett skydd för salmonella som gäller alla de olika typer av salmonellabakterier som kan drabba din fårbesättning. Kontakta Agria lantbruk för mer information.