Piroplasmos orsakas av en protozo, vilken förökar sig i de röda blodkropparna. Sjukdomen sprids med fästingar, och är därför vanligast förekommande i de mellersta och södra delarna av Sverige. Klinisk sjukdom brukar vanligen uppträda hos vuxna djur medan kalvar insjuknar mer sällan. Alla smittade djur blir dock kroniska smittbärare under flera år, oavsett ålder vid smittotillfället.
Djuren insjuknar i hög feber, apati, lös avföring och blodfärgad, nästan svart urin. Djuren blir sedan allt slöare, får undertemp och kan i värsta fall dö om de inte behandlas. Behandlingen har god effekt under feberfasen, i senare skede är prognosen betydligt sämre. Man bör ha i åtanke att enstaka fall inträffar även under stallsäsongen.
Förebyggande åtgärder
Fundera kring användandet av betesmarkerna. Fästingrika marker kan användas till kalvar och ungdjur medan mjölkdjuren bör beta på fästingfria marker, till exempel öppna betesvallar och efterslåtter. Se till att röja undan sly. En slyfri, öppen, cirka två meter bred avstängslad "brandgata" mot skogsbryn minskar risken för fästingar.
Hur gäller försäkringen?
Skulle djur dö av sjukdomen eller bli så sjuka att din veterinär anser att djuret ska avlivas gäller våra får- och nötförsäkringar precis som vanligt. Det går även att teckna en tilläggsförsäkring för Piroplasmos, som ersätter dina djur med ett fast belopp, utan avdrag av självrisk. Tilläggsförsäkringen kan du teckna året om, men under perioden april till november krävs ett veterinärintyg som visar att inga kända fall av sjukdomen förekommit i besättningen eller i området under året. Mer om tillägget kan du läsa bland våra villkor här på hemsidan.
Du är välkommen att ringa oss på 0775-88 88 88 om du har några frågor eller vill teckna försäkring.
Källor: SVA och Smittskyddsinstitutet
