I mars blev det klart att Agria och Stiftelsen Lantbruksforskning beviljar anslag till två forskningsprojekt inom lantbruk med sammanlagt 1,4 miljoner kronor. Ansvarig för projektet med rillade golv är Christer Bergsten, professor i lantbrukets tekniska system på SLU. Sensorteknik, 3D-teknik och höghastighetsfilmning i ett rörelselabb är en del av de undersökningar som kommer att genomföras.

Hur känns det att nu när anslaget är beviljat?

- Vi är väldigt glada för att vi lyckades få dessa medel för att titta på ett jätteviktigt problem i animalieproduktionen. Halkiga golv och fallolyckor är ju ett stort problem för alla fyrfota och även tvåbenta varelser. I nötproduktionen får en fallolycka stora konsekvenser, särskilt hos vuxna djur eftersom skadorna blir allvarliga och kostnaderna mycket stora. Det rör sig om tiotusentals kronor i direkt förlust för ett stort djur plus det lidande det innebär. Det är också ett problem som det talas tyst om eftersom alla är medvetna om orsaken men inte har kommit till stånd att göra något åt det. Siffrorna talar dock sitt tydliga språk när man tittar på mortaliteten.

När fick du idén till projektet?

- Jobbet att förbättra stallgolv vad det gäller komfort har för mig pågått i 30 år, med början hos uppbundna kor. När vi 2005 startade ett SLF-golvprojekt med gummi på spaltgolv i lösdrift, som då var alldeles nytt, var den omedelbara reflektionen från gården där vi hade försöket, att de besvärliga fläkningarna försvann. Med den mätmetod vi då utvecklade försökte vi också undersöka effekten av att minska halkigheten på olika golv men kom med denna mätmetod inte hela vägen även om vi såg att gummigolv hade bra effekt. Att göra mönster i betonggolv är dock den billigaste och mest använda tekniken, men vi behöver en ny bättre mätmetod för att kunna bedöma effekten av detta. Teknikutvecklingen går snabbt framåt och det finns resurser att utnyttja inom räckhåll som dock inte prövats på kor eller i fält.

Vad händer nu och hur ska projektet utföras?

- Först ska vi undersöka om vi kan utnyttja samma nyutvecklade mätutrustning med sensorer och ”high tech  cameras”, som man har till häst och som det investerats mycket pengar i på SLU:s rörelselabb i Uppsala. När vi prövat fram en lämplig mätteknik ska vi ta med denna ut i fält. Vi avser att se hur kor reagerar när de ska ändra rörelseriktning och vända 180º, vilket aldrig dokumenterats tidigare. Detta upprepas före och efter att golvet mönstrats (rillats) och med olika sätt att rilla golvet. Projektet består av tre delar och vi behöver mer pengar för att genomföra alla tre stegen där det sista är att se hur åtgärderna fungerat praktiskt bland gårdar som vidtagit åtgärder. Vi har också lämnat in ansökan för att få ytterligare pengar för att kunna genomföra alla tre stegen. Försöksstart enligt ansökan är beräknad till 1 jan 2018 men vi kommer att påbörja planering redan innan sommaren.

Hur många forskare kommer att jobba med projektet?

- Det blir olika forskare som har ansvar för olika delar men Evgenij Telezhenko kommer att vara huvudansvarig för genomförandet tillsammans med undertecknad. Därutöver kommer forskare på SLU i Uppsala (Kliniska vetenskaper, Universitetsdjursjukhuset) och Alnarp (Biosystem och teknologi) att engageras. I referensgruppen ingår personer från dessa institutioner samt från Växa Sverige, som utför det praktiska arbetet med att rilla golven och att ta fram och hantera data som beskriver effekterna på bland annat fertilitet och hållbarhet.