Säsongen 2017 startade med ganska goda förhållanden. Efter den nederbördsfattiga vintern torkade fälten upp jämnt och lämnade ett fint bruk. Många sådde vid en ganska normal tidpunkt, men fick en utdragen uppkomst på grund av låga temperaturer. Det drabbade inte minst sockerbetorna som fick mycket vindskador i Skåne.
Köldknäpp i maj
Köldknäppen i början av maj är det många fler som kommer minnas. Nattfrosten svepte ner över hela landet och oroade lantbrukare och skadade grödor. Hårdast drabbades fruktodlare på vissa lokaler där skörden uteblir efter att blommorna på några sorter frös sönder fullständigt och träden dessutom kommer i obalans inför nästa år också. Men sockerbetor, vårraps, oljelin såddes också om till följd av frosten. Frosten gav även riklig bestockning i spannmål och spruckna oljeväxtstjälkar som sannolikt oroade mer än påverkade skörden.
Torkan dominerade sommaren
Torkan är dock det absolut dominerande minnet av sommaren för större delen av landet. Sinande brunnar, nerbrända beten och plågade grödor. Halm- och grovfoderbrist är exempel på minuskontot i odlingen. Vi fick även lägre skördar eller sämre kvalitet när grödorna inte fick nog med vatten eller kunde vattnas. För djurhållare finns kostnadsposter som köp av vatten och slakt i förtid. Att markprofilen torkade ur var nog bra för markstrukturen. Bara inte höstens fältarbeten under våta förhållanden förstör den.
Vi ser att det är svårt att förutse exakt hur säsongen och framtiden blir. Men att i företagandet aktivt jobba med att minska det egna risktagandet är den enda säkra vägen.