Hej Henrik, stort grattis till priset! Hur känns det?
– Tack så mycket! Det känns väldigt stort, jag är både stolt och lite överväldigad. Det är det största veterinärpriset som finns.
Vad innebär det att vara professor i veterinär patologi?
– Det innebär att jag obducerar avlivade eller döda djur för att ta reda på vilka skador eller förändringar de har i sina vävnader, och varför förändringarna har uppstått. Ofta undersöker vi om skadorna, eller lesionerna (skador/sjukliga förändringar i funktion eller organstruktur, reds. anm.), beror på infektioner, miljöfaktorer eller något annat. Vårt huvudsakliga uppdrag är att hitta orsaken till de förändringar vi ser hos djuren.
Du har varit med och utvecklat rättsmedicinen för djur. Kan du berätta mer om det?
– Ja, inom European College of Veterinary Pathologists har vi startat en kommitté som arbetar med certifiering inom forensisk veterinärpatologi. Vi har tagit fram riktlinjer för hur man ska skriva forensiska rapporter och vi granskar rapporter från olika länder, för att ge återkoppling på vad som kan förbättras. Målet är att de här rapporterna ska hålla hög kvalitet när de används i rättsliga sammanhang.
Är det här något du brinner för personligen?
– Ja, absolut. Det är väldigt viktigt att det som kommer till domstolarna vilar på en solid och pålitlig grund. Vi arbetar hela tiden för att göra det arbetet ännu bättre.
Din forskning om bogsår hos suggor har fått stor betydelse. Hur kom det sig att du fastnade för detta ämne?
– För 25 år sedan besökte jag ett suggslakteri och såg att 10–15 procent av suggorna hade bogsår, i många fall var såren så allvarliga att benet stack ut. Det var chockerande att se att det var så vanligt och att ingen gjorde något åt det. Vi undersökte varför såren uppstod och hur man kunde förebygga dem. Efter många års arbete och nya riktlinjer har förekomsten av bogsår minskat kraftigt, både i Danmark och i andra länder.
På nötsidan upptäckte du att täckmaterial som använts vid foderförvaring lett till att däcktrådar hamnade i djurens nätmagar och låg bakom många fall av traumatisk retikulit*. Vad ledde det till?
– Det ledde till att vi fick mycket mer kunskap om orsakerna till de här traumatiska skadorna hos idisslare, särskilt kor. Man använde gamla bildäck för att hålla fast ensilage, och då följde ståltrådar eller järn från däcken med fodret. När korna åt det kunde trådarna sticka hål i nätmagen.
– Vi startade flera informationskampanjer för att få lantbrukare att sluta använda bildäck och istället använda sandsäckar eller annat material. Det har haft stor effekt i Danmark och problemet har minskat betydligt. Det var också en diskussion om slängda aluminiumburkar intill hagmark kunde vara en orsak till skadorna, men det har aldrig varit fallet – det är ståltrådarna från bildäck som orsakat dem.
Invasiva svampinfektioner är ett växande problem både bland djur och människor. Du doktorerade inom det området?
– Jag har arbetat med det i över 40 år. Det är särskilt hos människor som invasiva svampinfektioner har blivit ett växande problem, och jag är involverad i diagnostiken och i att utveckla nya diagnostiska metoder. Det är väldigt viktigt att ställa rätt diagnos, eftersom behandlingen är beroende av att diagnosen är så exakt som möjligt. Tyvärr ser vi att svampinfektioner bara blir vanligare och det är ett problem som fortsätter att växa.
Vad ska du använda prissumman till?
– Det vet jag faktiskt inte än, så det kan jag inte svara på. Det är mycket pengar.
Har du några nya projekt på gång?
– Ja, vi har flera projekt i gång. Ett stort problem i Danmark är navelbråck hos grisar, som ofta leder till komplikationer. Vi har också projekt om diarré hos grisar och antibiotikaanvändning i samband med det, i ett nordiskt samarbete.
Slutligen – vad betyder det här priset för dig?
– Det är ett bevis på att det arbete vi gör har betydelse. Jag är väldigt glad och stolt över priset, och hoppas att det kan bidra till att fler får upp ögonen för de här frågorna.
* Traumatisk retikulit är en sjukdom orsakad av att djuret får i sig vassa främmande föremål i nätmagen (retikulum). Nötkreatur är relativt oförsiktiga ätare och kan råka svälja föremål via fodret. När dessa vassa föremål penetrerar nätmagens vägg kan de orsaka allvarliga komplikationer.
Stora forskningspriset i veterinärmedicin
Agria och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har tillsammans instiftat Stora forskningspriset i veterinärmedicin. Priset delas ut årligen – från och med 2025 – till forskare som gjort exceptionella insatser inom veterinärmedicinsk forskning i Sverige, Norge, Danmark och Finland gällande djurslagen hund, katt, smådjur, häst eller lantbruksdjur.
Läs mer om priset