Bland de utvalda projekten för 2024 finns två inom animalier som strävar efter att hitta faktorer som kan stärka djurvälfärden och hållbarheten inom mjölkproduktion, medan de två utvalda projekten inom klimat och miljö syftar till att öka åkerbrukets och foderförsörjningens robusthet i ett alltmer utmanande klimat.
– Det långsiktiga målet med lantbruksforskningen är att bidra till en mer hållbar djurhållning och en bättre djurvälfärd. Genom att stötta de specifika forskningsprojekten kan vi dessutom bidra till ökad kunskap och nya, hållbara arbetssätt, säger Agnes Fabricius, vd på Agria.
Lantbruksprojekt som tilldelas anslag för 2024
Mellangrödor i växtföljden för ökad bördighet och minskad klimatpåverkan
Åsa Olsson Nyström, NBR Nordic Beet Research Foundation.
Målet med projektet är att fördjupa kunskapen om hur mellangrödor kan användas för att förbättra bördighet, öka kolinlagring, få friskare grödor, ökad livsmedelsproduktion och mindre klimatpåverkan i växtodlingssystem. Fokus kommer att ligga på knäpparlarver, som ger upphov till allvarliga kvalitetsnedsättningar i matpotatis och som är ett ökande problem i Sverige och utomlands. I sockerbetor är det fokus på thrips, som ger tidiga tillväxtstörningar, och bladlöss som kan överföra virusgulsot.
Multifunktionellt utnyttjande av vår- och vinterannuella grödor för bete, ensilage och spannmål (MULCROPA)
Karl Mårten Alexander Hetta, SLU.
Det ställs allt större krav på klimatanpassning av växtodlingen för att säkerställa en uthållig animalieproduktion. Utmaningarna omfattar bland annat perioder av torka, omfattande regn och varierande övervintring. Ett koncept för att minska riskerna – och som dessutom har lägre klimat- och miljöpåverkan – är Dual Purpose Cropping Systems (DCPS), vilket innebär kombinationer av vår- och vinterannuella grödor inom en sekvens i växtföljden för att producera både grovfoder och spannmål. I projektet är syftet att testa nya alternativa kombinationer under olika geografiska förutsättningar.
Effekt av klövvård på mjölkkors välbefinnande i Sverige
Evgenij Telezhenko, SLU.
Varje år registreras och rapporteras runt 500 000 klövverkningar på mjölkkor i Sverige. Syftet med klövvård är att i tid upptäcka, behandla och förebygga smärtsamma klövskador. Målet med projektet är att vidareutveckla och verifiera koncept för bästa praxis inom klövvård. Korrekt verkade, välmående, hållbara kor innebär bättre djurvälfärd, förbättrad ekonomi och bättre konkurrenskraft för mjölkföretag.
Besättningseffekter av att förlänga kalvningsintervallet för rätt kor
Cecilia Maria Elisabeth Kronqvist, SLU.
Projektet syftar till att vidareutveckla konceptet med förlängda kalvningsintervall för mjölkkor, genom att möjliggöra att kategorisera kor efter deras potential att passa för ett normalt (12 månader) eller förlängt (mer än 14 månader) kalvningsintervall, samt att studera effekter på besättningens nyckeltal om kalvningsintervallet förlängs för utvalda kor. Att förlänga kalvningsintervallet förbättrar fruktsamheten utan att påverka medelavkastningen, men för kor som inte har en uthållig laktation riskerar det att leda till långa sintider och därför en försämrad effektivitet och djurhälsa.