Säsongen 2018 startade med fina förhållanden. Markprofilerna var i gott skick efter den ganska torra säsongen 2017 och våren anlände i ganska normal tid. Däremot var andelen höstsådd lägre än normalt efter höstens regn.

Enkelt vårbruk

Fälten torkade upp jämnt och lämnade ett fint bruk och den mesta vårsådden kunde genomföras utan regnavbrott. Många sådde vid en ganska normal tidpunkt, dvs lite senare än de senaste åren. Uppkomsten gick snabbt och bestånden blev jämna och lite bra kändes det att gödsling och växtskydd genomfördes under goda betingelser. Och så här långt talades det mest om försommartorka.

Norrland hade en vinter med rikligt med snö. Med vårens intåg smälte den istället till mängder av vatten. Men för de flesta hjälpte inte det grödorna när sommartorkan slog till. Det blev en obalanserad säsong helt enkelt. Lokalt har betingelserna så klart varierat och vi har hjälpt kunder med omsåddsskador pga skorpbildning såväl som av jord- & sanddrift och torka.

Sommartorka

En första vallskörd bärgades med bra näringsvärden men därefter började torkan i kombination med fortsatt höga temperaturer sätta tillbaka växtligheten. Sidoskott reducerades samtidigt som grödorna snabbt övergick i det generativa stadiet och satte ax, skidor och baljor.

Ganska snart efter midsommar märktes det vilka lantbrukare som hade mental eller verklig krisberedskap för sin produktion och i vilka trakter bra nätverk snabbt omvandlades till t.ex nya betesmarker, bevattning eller ensilering av andras avsalugrödor.

Majoriteten av hagelskadorna kom i år runt midsommartid och var flest i Skaraborgs, Skåne, Hallands, och Uppsala län samt Bergslagen. Havre, höstraps och korn var de arealmässigt mest drabbade grödorna.

De positiva sidorna av torka är t.ex. lägre nivåer av flera skadegörare som är beroende av fukt, t.ex DON och åkersnigel. Markprofilen har fått ännu en torr sommar som gynnar strukturen, vilket är väl så viktigt när tjälen är svag.

Skörden

Skörden kunde bärgas i rekordfart. Grödorna mognade tidigt, hade lite halm och gav låg kärnskörd i fantastiskt skördeväder. Bränder var dock ett stort orosmoment!

Sverige gick oväntat från ett överskotts- till ett underskottsland när det gäller spannmål. Och går vi ner på detaljnivå så är de planerade kvaliteterna troligen inte de som nu finns i den inlagrade grödan. Proteinhalterna löpte verkligen amok och för den som ska använda spannmål till eget foder är ökad provtäthet en nödvändighet för att få en bra foderstat och optimera åtgången av den dyra spannmålen.

Tidig skörd under varma förhållanden gav också en inlagring av varm spannmål, som sedan är en inkörsport till problem som vi inte haft i någon större omfattning tidigare. Det kan både vara skadeinsekter och mögelsvampar som gynnas av temperaturen och ev ojämnheter i vattenhalt eller kondens mot omgivningen när utetemperaturerna faller. Ha lite extra övervakning på spannmålslageren i år!

Vad vi tar med oss från i år

I ett ombytligt klimat kommer det bli än viktigare att vara förberedd på olika scenarier. Och typer av samutnyttjande av mark, maskiner etc kanske inte bara bidrar till lite bättre ekonomi utan faktiskt blir avgörande för företagens överlevnad. Planering för produktionsstabilitet med marginaler, beredskap för avvikelser och det oväntade samt nätverk som stöd när det krisar tar jag med som grundbultar för vägen framåt.