Attityden viktig när du tränar hunden

Att träna och tävla i lydnad och bruks handlar om attityd. Både hos föraren och hos hunden. Så resonerar Eva Bodfäldt på sin kurs i bruks- och lydnadslydnad.
– När hunden bjuder upp till dans, då svarar vi, säger Eva.

Solen skiner från en näst intill klarblå himmel när Eva Bodfäldt håller sin veckolånga kurs i bruks- och tävlingslydnad i Stockholm. Tack och lov svalkar dock då och då en vindpust de förväntansfulla hundarnas pälsar. Sex tävlingsinriktade förare lyssnar engagerat när Eva förklarar hur viktigt det är att lära hunden ha rätt attityd på appellplanen trots att matte eller husse ser ut som ett stående eller gående lik.

– Momentet ska inte varje gång starta när hunden sitter fot utan det börjar när jag sträcker upp mig i tävlingsposition, säger Eva.

Flyta upp vid sidan

Med det menar Eva att hunden efter belöningen självmant ska ha full fokusering på föraren och invänta vad som ska ske härnäst.

– I den omedelbara inlärningen får hunden gärna se ut som; ”jag fattar ingenting men det här verkar kul”. Då har vi en förväntansfull hund med rätt attityd att arbeta med, säger Eva.

Genom att ofta ge hunden ”små aperitifer” och inte jobba i långa pass får vi en hund som anstränger sig både fysiskt och psykiskt.

– En hund med rätt attityd är också en skärpt och lättlärd hund.

Undvik repetitioner och ritualer

När man väl ”fått loss” ett önskat beteende är det viktigt att komma ihåg två saker.

– Det första är att inte repetera ett lyckande mer än två till tre gånger. Anledningen är att kvalitén blir sämre om man inte tar många pauser.

Det andra är att börja ändra belöningen för att inte fastna i en ritual.

– Världens bästa tajming hjälper nämligen inte här. Om vi inte ändrar belöningssättet får vi en hund som alltid förväntar sig belöning i ett visst läge. Den tappar också koncentration på själva uppgiften.

Våga misslyckas

Rädsla för att misslyckas menar Eva är en vanlig anledning till att vi förare inte vågar ta träningen vidare.

Ganska tidigt i inlärningen tycker Eva därför att det är bra om man kan få hunden att göra fel.

– Det kan ju låta jättekonstigt men det handlar absolut inte om att knäppa hunden på näsan utan att öka hundens kunskap om vad som är rätt.

Eva tycker man ska prova om hunden till exempel kan behålla positionen i fotgåendet om du sträcker ut armen framför dig med en boll i handen.

– Gör hunden fel drar du snabbt tillbaka handen till din vanliga position. Repetera störningen igen och se om hunden går kvar i rätt situation vid nästa försök. Ett misstag i en sådan situation rättas enbart genom utebliven belöning.

Lite jävlar anamma

Eva ägnar mycket av kurstiden åt att förklara hur viktigt det är med rätt attityd hos både hund och förare.

– Om Cajsa Bergqvist ska klara att hoppa nära två meter kan hon ju inte lufsa fram till ribban och tro att hon ska klara det, jämför Eva.

Hon ursäktar sitt språk men menar på att det behövs lite jävlar anamma i hunden om den ska klara av prestera på topp.

– På appellplanen är jag fullständigt ointresserad av vem som bestämmer. Hunden får gärna tro att det är han för det innebär att han har helt rätt attityd och därigenom får ”rätt” utstrålning och det är vinnande, säger Eva.

Gillar? 0 av 1 gillade, 0 i betyg