Agria försäkringsdata – Rasstatistik
Hund: 2011-2016

Frekvenser och mått är baserade på data från Agria Djurförsäkring, Sverige. Det primära målet avseende Breed Profiles är att tillhandahålla underlag för svenska rasklubbar till deras hälsoarbeten inom sina raser. De första Breed Profiles överlämnades till Svenska Kennelklubben och respektive rasklubbar (80 stycken raser, 1995-2002). Uppdateringar (1995-2006, fler än 100 stycken raser; 2006-2011, fler än 130 stycken raser) har förmedlats inom Sverige, Norge, Danmark och Finland samt Storbritannien. Denna version (2011-2016) kommer bli tillgänglig på flera språk.

Stor vikt har lagts vid att beräkna statistiska mått med vetenskapligt accepterade metoder. Ingående data påverkas dock av försäkringsvillkor, nyteckningsdatum, djurägarens beslut avseende veterinärbesök liksom val av behandling samt tillvägagångssätt när veterinär ställer diagnos och behandlar djuret. Dessa faktorer kommer därför att variera över tid.

För att minska risken för feltolkning presenteras materialet huvudsakligen i form av en jämförelse mellan respektive ras och gruppen Alla Raser. Det antas att förändringar eller influenser kommer vara liknande mellan raserna. Eftersom detta är den fjärde presentationen av rasstatistik för hundar och flera är möjliga, menar vi att denna form av jämförelse är den lämpligaste, för att förebygga fel- eller övertolkning av statistiken.

Breed Profiles 2011-2016 presenteras i liknande format som den tidigare uppdateringen 2006-2011. Se nedan för en närmare beskrivning av hur frekvensen beräknats; Det väsentliga är att materialet är relativt konstant vid beräkning av en sjukdoms förekomst. Det innebär att ett djur endast registreras en gång per diagnoskategori. Läsaren kommer att vilja veta om sjukdomsfrekvensen för hans eller hennes ras ökar eller minskar över tid. Till följd av kontinuerliga förändringar i databasen och försäkringsvillkor, kan endast jämförelser mellan rasens frekvens och gruppen Alla Raser göras. Den relativa frekvensen (risken) jämförd med Alla Raser i de tidigare uppdateringarna (1995-2006; 2006-2011) kan jämföras med motsvarande i denna version (2011-2016). Skillnader mellan rasen och Alla Raser kan orsakas av förändrad sjukdomsfrekvens i rasen, i Alla Raser eller både och. Dock så är tydliga förändringar i rasens risk värda att notera då hela dataunderlaget omfattar mer än 1,76 miljoner År-under-Risk.

Bakgrund och tolkning

Frekvensen är beräknad på djur-År-under-Risk (ÅUR) vilket avser den tid som varje djur var försäkrat under perioden 2011-2016. Ett djur som är försäkrat i ett år genererar 1,0 ÅUR, ett djur försäkrat i ett halvår genererar 0,5 ÅUR. Frekvenser anges som antal djur som registrerat en händelse (veterinärvård eller liv) per 10 000 ÅUR.

Ett djur som har en eller flera händelser inom en diagnoskategori räknas endast en gång per kategori, men räknas separat inom varje ny diagnoskategori. Kategorier med färre än 8 stycken ersättningsbara djur redovisas inte. En ras kan innehålla flera pälslag- eller storleksvarianter.

De frekvenser som används för att mäta liv- respektive veterinärvårdshändelser är Mortalitet och Morbiditet. Mortalitet: Antal dödsfall per 10 000 ÅUR. Morbiditet: Antal djur med en eller flera veterinärvårdshändelser (VVH) per 10 000 ÅUR.

För att tolka de horisontella stapeldiagrammen (diagram 1, 2, 3, 5, 7) där rasen jämförs med Alla Raser gäller att: Ju längre stapeln sträcker sig åt höger, desto vanligare är diagnosen/tillståndet (högre frekvens). Om stapeln för den enskilda rasen är ungefär lika lång som stapeln för Alla Raser så är tillståndet lika vanligt för denna ras som för Alla Raser. För tillstånd där rasens stapel är längre än för Alla Raser, har rasen en ökad risk jämfört med Alla Raser. Om stapeln för rasen är kortare, har rasen en lägre risk att drabbas jämfört med Alla Raser. Diagram 4, 6 och 8 kvantifierar risken för den enskilda rasen jämfört med Alla Raser (Relativ Risk; för tolkning se diagram 4).

Notera: Det finns ingen övre åldersgräns för hur länge ett djur kan vara veterinärvårdsförsäkrat, men antalet försäkrade djur sjunker med stigande ålder. Livförsäkringen upphör automatiskt att gälla vid en viss ålder, beroende på ras. Begränsningar i försäkringsvillkor påverkar statistiken, exempelvis ersätts inte alla beteendeproblem eller förebyggande/profylaktiska åtgärder från försäkringen och inkluderas därför inte i statistiken. Veterinärvårdshändelser (Morbiditet) är besök där kostnaden överskred den fasta självrisken och ett skadeärende hanterades av försäkringsbolaget. Dödsfall (Mortalitet) inkluderar generellt endast livskador där en veterinär angivit dödsorsak, men i vissa akuta sjukdoms- eller olycksfall förekommer det att djurägaren och vittnen skriftligen intygat att djuret dött.

För att få en helhetsbild av rasens hälsoläge måste läsaren ta del av informationen i Breed Profiles, men också läsa om hälsoproblem i rasen publicerade av andra källor. Det är särskilt viktigt för raser med ett litet antal försäkrade djur.

Nyheter i ABP 11-16

• Ny layout
• Engelsk och svensk version
• Diagram 3 – Ny ordning på diagnoser i 11-16 jämfört med tidigare versioner
• ”Gamla” diagram 5 är borttaget
• Andelen registrerade/oregistrerade hundar i rasen presenteras
• ÅUR – räknas på ett annat sätt
• Brytpunkten för när vi tar med en diagnos eller ej har förändrats

Vanliga Frågor (FAQ)


1. Är hundar i Agrias data typiska för alla hundar av den rasen i Sverige?

1,1. Totalt sett är 90 procent av hundarna i Sverige försäkrade och Agria täcker cirka 60 procent av de försäkrade hundarna. Detta är en anmärkningsvärd databas - sannolikt mer representativ för den nationella hundpopulationen än någon annan i världen.

1,2. Naturligtvis kan andelen försäkrade hundar variera beroende på ras, men det är svårt att veta säkert. Att jämföra registreringsnummer hos vissa raser, speglar att en stor procentandel är försäkrade hos Agria och statistiken är sannolikt mycket representativ för de raserna i Sverige. Nytt för ABP 2011-2016, procent av försäkrade hundar med registreringsnummer presenteras och om det finns fler än 10% av hundar som är oregistrerade/saknar registreringsnummer så visas de även fördelningen av de totala sjukdoms-/dödafallen. Nyförsäkrade hundar kanske inte har angivit ett registreringsnummer direkt och för raser med en yngre population än genomsnittet kan registreringsprocenten vara en underskattning av det verkliga värdet. Denna nya information om registreringsnummer finns/saknas har lagts till i ABP då intresset varit stort från många rasklubbar att veta om de importerade/oregistrerade hundarna kan ha mer hälsoproblem än registrerade hundar.

1,3. I vissa fall (anekdotiskt) kan en rasklubb veta att en lägre andel hundar är försäkrade hos Agria. Vilken inverkan har detta på tolkningen? För det första är statistiken korrekt när det gäller hundarna som är försäkrade hos Agria; de beskrivna förhållandena uppträdde i angiven frekvens hos dessa hundar. Innan man räknar bort statistiken från Agrias data är det viktigt att tänka ”finns det någon trolig anledning att tro att hundarna försäkrade hos Agria är väldigt olika (dvs. mycket mer eller mindre hälsosamma) än hundarna försäkrade någon annanstans?” För det mesta är detta osannolikt.

1,4. Naturligtvis finns det begränsningar i vissa raser där det finns få hundar i databasen (se nästa FAQ).

2. Hur påverkar antalet försäkrade hundar (eller de kombinerade År-under-Risk) tolkningen av materialet?

2,1. I allmänhet, om det finns ett stort antal hundar, är statistiken som mest exakt/representativ.

2,2. För raser med färre hundar men hög risk för sjuklighet (VVH) eller dödlighet (dödsfall) kan frekvenserna också vara ganska korrekta.

2,3. För raser med färre hundar och låg risk för sjuklighet (VVH) eller dödlighet (dödsfall) är resultaten "skakigast", dvs. några hundar som mer eller mindre upplever ett tillstånd kan påverka frekvensen avsevärt. OBS! I de nyare uppgifterna, på grund av integritetshänsyn (nya GDPR-föreskrifter) har "brytpunkten" för presentation av fynd ökats. I tidigare data visades frekvenser för tillstånd enbart om fler än 4 djur upplevt tillståndet/haft diagnosen. I ABP 2011-2016-data måste minst 8 djur ha upplevt en händelse/fått diagnosen inom en diagnostisk kategori; annars presenteras ingen data för den kategorin.

2,4. Vi har försökt notera i profilerna för att flagga för raser eller data där läsaren bör utöva större försiktighet vid extrapolering/tolkning av resultaten/materialet, utöver upplevelsen av de faktiska hundarna i data.

2,5. I alla fall och för alla raser måste läsaren förstå att Agria Breed Profiles är ett verktyg som används för att förstå förekomsten av sjukdom och dödsfall hos hundar tillsammans med annan information, kunskap och erfarenhet. Sunt förnuft måste användas för att tolka materialet och tillämpa informationen kring bestämmelserna om rasen.

3. Några av uppgifterna är från tidigare år, tror ni inte att sjukdomssituationen har förändrats?

3,1. Uppfödare och rasklubbar är alltid mycket optimistiska att situationer avseende att sjukdomsfrågor kan förbättras snabbt. Baserat på en vetenskaplig förståelse av sjukdom, populationer och erfarenhet är det osannolikt att populationsbaserad frekvens för de flesta sjukdomar förändras markant under relativt korta tidsperioder, det vill säga på kortare tid än flera generationer.

4. Varför har flera diagram inte några faktiska siffror/antal på sig och varför presenteras allt i jämförelse med alla raser?

4,1. Som det beskrivs i ABP 06-11 och 11-16 är datan påverkad av förändringar i försäkringsvillkoren, veterinär- och ägarpraxis tillsammans med andra faktorer, särskilt över tid. Det är dock rimligt att tro att de flesta förändringar skulle påverka de flesta raser på liknande sätt. För att minska fel- eller övertolkning antas det att jämförelser av varje ras i relationen till alla raser kombinerad ger den bästa bilden av diagnosuppträdande med minst risk för missförstånd.

4,2. Med ovanstående sagt anges de uttryckliga frekvenserna i de nya profilerna med hänsyn till datasäkerhet, som beskrivits tidigare.

4,3. Man måste också komma ihåg att det inte finns något helt friskt djur eller ras och - precis som för människor - kommer alla djur att dö så småningom, av någonting. Den mest informativa och förnuftiga utvärderingen är då jämförelsen mellan sjukdom eller dödsfall i en ras jämfört med Alla raser.

4,4. Relativ risk (frekvensen i rasen dividerad med frekvensen hos Alla raser) presenteras numeriskt och tolkas som hur mycket lägre eller högre sannolikhet det är att en hund av rasen skulle uppleva tillståndet jämfört med alla raser.

4,5. Istället för att citera exakta siffror eller fokusera på små riskförändringar under olika tidsperioder krävs sunt förnuft och förståelse av datans natur och att läsaren fokuserar på allmänna trender och jämförelser.

5. Varför är några "separata" raser kombinerade i ABP?

5.1 Oftast beror det på att det i fråga om sjukdom har liknande åkommor, eller för att det finns få hundar i en eller flera av varianterna, dvs. få för att en tillförlitlig statistisk beräknad profil. I vissa fall kan det vara så att de inte hade kunnat få någon profil alls om de inte kombinerats.

5,2. I vissa fall har varianter (t ex med päls, färg eller typ) kombinerats eftersom de generellt anser att de är mer likartade än olika. 

6. Kan vi få information från Agria på sällsynta eller ovanliga raser som inte har en ABP?

6,1. Agria kommer att överväga sådana förfrågningar, och i fall till fall kan det vara möjligt att tillhandahålla, t.ex. en lista över orsaker till sjukdom eller dödsfall inom rasen. Denna information är dock inte kvantifierad eller justerad för hundar vid risker och måste tolkas/användas mycket försiktigt.

7. Vi har förstått informationen i ABP men undrar varför vissa åkommor är vanliga eller ökade i vår ras och vill veta mer. Vad ska vi göra?

7,1. Som vi upprepade gånger påpekar är materialet ett verktyg för att förstå bilden av hälsa och sjukdom för en ras. Här är några sätt som avelsklubbar samlar ytterligare information:


7.1.1. Gå till internet och andra informationskällor. Har det rapporterats om åkomman tidigare eller på annat håll? Har klubbar i andra länder tittat på problemet(problemen)?


7.1.2. Arbeta med en forskare/veterinär. Känner de till annan information kring problemet i din ras, eller kanske samma eller liknande problem i andra raser? Är de intresserade av att hjälpa dig att studera vidare?


Obs: Agria-SKK Forskningsfond har finansierat många rasspecifika projekt och forskare är välkomna att lägga fram förslag. För mer information se: https://www.skk.se/sv/Agria-SKK-Forskningsfond/

7.1.3. Överväg att göra en undersökning av medlemmar i din rasklubb/ägare av din ras för att samla era erfarenheter. Kom ihåg att metoderna som används för att genomföra och tolka en undersökning har stor inverkan på exaktheten. Få hjälp med att använda lämplig metod och öka sannolikheten för att du får värdefull information.

8. Inom vår ras tror vi att många hundar rapporteras att vara renrasig av sina ägare men hunden är oregistrerad och omfattas inte inom hälsoprogrammet från rasklubben?

8,1. (Se kommentarer under 1.2 ovan) Även om registreringsnumren som registrerats i vår databas inte är helt tillförlitliga finns det för nästan alla raser över 70% hundar med registreringsnummer, i de flesta raser är det över 80 eller 90% av de försäkrade hundarna som har ett registreringsnummer.
Som en reflektion av den svenska populationen så finns det en hög andel renrasiga hundar, även om antalet hundar som faktiskt registreras sjunker som i många andra länder. Det är ganska troligt att även om en viss hund inte är registrerad kan den ha kommit från en renrasig bakgrund och dess hälsoproblem är därför reflekterande av rasen.
Även om det är olyckligt att inte alla uppfödare av renrasiga hundar följer de principer och program som föreslagits av rasklubben, är många av hälsoproblemen troligt typiska för rasen i allmänhet. Vi erkänner detta gap, det vill säga möjligheten att hundar kan fortsätta att avlas/födas upp utanför regelverken, men vi är hittills övertygade om att i statistiken så är de flesta hundar som är registrerade inom en ras att anse som renrasig.

8,2. Man bör också komma ihåg att i allmänheten generellt till och med några potentiella ägare, skulle se hundar vara av en viss ras och skulle säkert inte veta (eller eventuellt bry sig om) registreringsstatusen.
Vem ska vara förvaltare för dessa hundar, om inte rasklubben? Det framtagna hälsoprogramen tillämpas inte på oregistrerade uppfödare, men det finns nästan alltid behov av utbildning om hälsofrågor eller andra program som ska införas för att skydda hälsan och välfärden hos alla hundar som förefaller vara av en viss ras.

8,3. I praktiken finns det ingen vinning eller motivation för en ägare att felaktigt rapportera sin hund som renrasig hund om det är en blandras när man ansöker om försäkring.

9. I vår ras är det en stor skillnad mellan arbetstyp- och showhunden, vilken visas i Agrias statistik, eller kan de presenteras individuellt?

9,1. Det finns inget sätt för oss att känna till typen eller aktiviteterna hos en viss hund. I många raser kan arbets- och showhundar komma ut ur samma kull, så deras genetiska predispositioner kan vara lika.

10. Kan ni presentera kriterierna för att uteslutna/presenterade kategorier i ”Allmänna orsaker”?

10,1. Det diagnostiska register som används i databasen är detsamma som används av alla veterinärer, det är hierarkisk av både system och process. För uppdateringarna har vissa sammanfattande kategorier skapats och omorganisation gjorts för att förbättra förståelsen och att återspegla de viktigaste problemen hos hundar. I allmänhet kan en kunnig hundperson efter att ha sett de allmänna orsakerna och sedan mer specifika orsaker se de vanligaste specifika orsakerna som bidrar till de allmänna orsakerna. Här är några detaljer.

10.1.1. Som det förklaras i hundprofilerna räknas en individ endast en gång inom en given diagnostisk kategori under den angivna tidsperioden. Allmänna orsaker är mestadels genom kroppssystem / lokalisering av problemet eller en sjukdomsförhållanden tex neoplasi (cancer) eller infektion/inflammation. Det kan uppenbarligen vara "överlapp" mellan förhållanden/platser. Till exempel kan en hund diagnostiseras för ett öron-problem och ett hudproblem, men det kan slutligen fastställas att hunden har atopi (under huden). På så sätt räknas en hund i båda systemen. Som ett annat exempel kan hundar presentera med icke-specifika symtom och diagnostiseras som "sjuka". När diagnosproceduren fortsätter kan veterinären tilldela en mer specifik diagnos i ett annat system. Om detta inträffar inom en anspråkstid och ersättningsanspråken lämnas in samtidigt, skulle den mest specifika diagnosen i allmänhet vara den som registrerats.

10.1.2. Alla cancer- eller neoplastiska tillstånd (både godartade och maligna) ingår under neoplasi, oavsett plats eller kroppssystem.

10.1.3. Skada har separerats från lokomotoriska problem. Skada inkluderar t ex frakturer, trafikskador och andra diagnoser av allmänt traumatisk karaktär som kan förekomma vanligare inom en specifik ras på grund av dess användnings- eller verksamhetsområde, men sannolikt inte på grund av någon ärftlig risk. Lokomotoriska problem är de som påverkar muskler, ben, leder etc. som ofta förekommer i raser på grund av en rasspecifik risk, även om det kan bero på konformation snarare än en specifik genetisk risk (t ex patella luxation, höftleds dysplasi). Korsbandskador ingår i lokomotorisk snarare än skada eftersom många raser har ökad risk.

10.1.4. Beteendeproblem omfattas generellt inte av försäkringen, och Agrias data ger inte någon tillförlitlig information om temperamentproblem inom ett ras.

11. Hur är År-under-Risk (ÅUR) annorlunda i 06-11 och 11-16 versionen?

11,1. I ABP 11-16 beräknas ÅUR för rasen och hela populationen baserat på hela perioden.  Den beräknas också separat för veterinärvård och livförsäkrade hundar. I den tidigare versionen (06-11) rapporterades den totala ÅUR sammantaget, även för livförsäkrade hundar. Raskategorier baserades också på det genomsnittliga årliga antalet. Grovt sett skulle siffrorna/kategorin i 06-11-data för rasen multiplicerat med 6 gånger återspegla de nya kategorierna. T.ex. en ras som rapporteras ha mellan 1 000-2 000 ÅUR i 06-11 skulle motsvara mellan 6 000-12 000 i 11-16 data. 

12. Varför ser diagram 3 sig annorlunda ut i 06-11 och 11-16-versionen?

12,1. I 11-16 data sorteras de allmänna orsakerna från de flesta till de minst frekventa baserade på rasen; i 06-11 sorterades datakategorierna alfabetiskt.

13. Varför är det inte så många livförsäkrade hundar som veterinärvårdade hundar?

13,1. De flesta hundar har en veterinärvårdsförsäkring och en del av dem har även livförsäkring, beroende på om djurägaren vill teckna det. Ägarna kan avstå eller avsluta livförsäkringen beroende på djurets ålder och vissa köper inte livsförsäkring alls pga. många skäl (t.ex. djurets inköpspris, vikten av livförsäkring vs veterinär vårdförsäkring etc.) . Livförsäkringen avslutas automatiskt vid en viss ålder, beroende på ras, vid 8, 10 eller 12 år.

14. Vad betyder "Notera" under "Medianålder vid första VVH" i verkligheten?

14,1. Djuret kan ha varit försäkrat före observationstidens början (t ex 11-16), eller tecknat en försäkring för ett äldre djur, så den första noterade VVH kanske inte riktigt är deras första upplevda händelse - bara den första i ABP-data.

15. Mitt ras har inte diagram 10, varför?

15,1. Om rasen har färre än 10% oregistrerade hundar försäkrade visas inte diagram 10. Diagram 9 kommer att berätta hur andelarna fördelas mellan registrerade och oregistrerade hundar av rasen.

16.  Finns det något speciellt som jag måste tänka på när jag jämför diagramen/skalorna mellan raser?

16,1. Ja. När du jämför mellan raser, var noga med att notera skalan i varje diagram. Skalan väljs av dataprogrammet baserat på de faktiska värdena för rasens specifika data, så det är väldigt viktigt att notera siffrorna på skalan.

17. Hur ska man tolka relativ risk, varför börjar den på 1 och inte på 0?

17,1. Sättet vi presenterar relativ risk på är ett standardiserat sätt att presentera just Relativa Risker på. Man utgår inte från 0 eftersom 0 är ”ingenting”, man utgår från 1 för att inte få med negativa siffror vid lägre risk.

17,2. [Relativ Risk]=[Morbiditet Aktuell Ras / [Morbiditet Alla Raser] Till exempel om en ras har en Relativ Risk på 1,29. Det är alltså 1,29 gånger högre risk för rasen än för Alla Raser. Om en ras har samma Relativa Risk som Alla Raser är kvoten 1,0 (1 / 1 = 1 dvs. 1 gånger så hög risk som för Alla Raser)

18. Terminologi

17,1. De flesta termerna för diagnoser eller kroppslokalisation är självklara (åtminstone för dem som känner till vanliga problem hos hundar). Som det framgår av det statistiska materialet rekommenderas alltid att uppfödare och rasklubbar arbetar med en veterinär som kan ge ytterligare förklaringar och inblick i diagnoser, diagnostikprocessen och hälsofrågor i allmänhet. Förklaringar av vissa termer ingår i tabell 1.

Tabell 1: Diagnos och definitioner



Diagnos                                                                     Definition

CIRK/BLÖDN/ÖDEM/
INFARKT HJÄRTA

Cirkulation, blödning eller
infakt hjärta

CYTOS/-PENI

Cytos eller cytopeni

DEGEN/DYSTRO/DYSPLA

Degenerativ, dystrofisk eller dysplasia

DEGEN/DYSTRO

Degenerativ eller dystrosofisk

HEMANGIOSARKOM

Hemangiom eller hemangiosarkom

INF/INFLAM

Infektion eller inflammation

LYMFOSARKOM

Lymfom eller lymfosarkom

MISSBILD

Missbildning eller utvecklingsrubbning

METABOL/NUTRITIONELL

Metabolisk eller näringsrelaterat

MYOSIT/BURSIT/TENDINIT

Myosit, bursit eller tendinit

OSTEOKONDROS

Osteokondros

KVÄVNING/STRYPNING

Kvävning eller strypning

TROMBOCYTOPENI (ej immunmedierad)

Ej immunmedierad trombocytopeni

TRAUMA MUN/SVALG/MATSTRUPE

Exempel megaesophagus

OSPEC

Ospecificerad eller varierande

KRÄKNING/DIARRÉ/GASTROENTERIT

Tex. kräkningar och diarré

PROSTATAHYPERTROFI/PLASI/CYSTA

Prostatahypertrofi, hyperplasi eller cysta

 

Lokalisation                                                                  Förtydligande/kommentar

BUK/BUKHINNA

Mage

BLOD/LYMFKÄRL

Blod, lymfsystem eller kärl

KARPUS/METAKARPUS

Karpus eller metacarpus

CNS

Centrala Nerv Systemet

MAGE/TARM

Digestions systemet

TRAUMA eller SKADA

Traumatiska skador, tex. påkörd av bil, frakturer

LED/LIGAMENT/MUSKEL/SENA

Leder, ligament, muskler och senor

RÖRELSEAPP

Rörelseapparaten/lokomotoriska systemet, tex. Muskler, skelett, leder. Exkluderat skador/trauma även om det är en skada som rör lokomotoriska systemet.

NEURO

Neurologiska systemet (hjärna, ryggmärg, nerver, även tex. epilepsi)

KÖNSORGAN HONA eller HANE

Reproduktionsorgan, hona eller hane

 

Vid frågor är ni välkomna att kontakta oss på: agriabreedprofiles@agria.se