- Förr hade veterinärer en större auktoritet, kanske även större respekt. När man kom ut till gården så fanns allt förberett, ägaren hade ställt fram varmt vatten och rena handdukar. Idag är tillgängligheten en helt annan, det finns så många veterinärer att välja på och så många välutrustade kliniker, säger Charlie Lindberg.

För inte alltför många år sedan kunde man som hästägare behöva åka långt för att komma till en klinik som kunde utföra en buköppning eller andra större ingrepp. Idag är det nästan bara Norrland som har kvar problemen, vilket kan ge långa resor med akut sjuka hästar.

Det som skiljer sig markant idag är den kunskap många hästägare tycker sig ha om hästens sjukdomar och skador.

- Man nöjer sig inte med en vanlig hältutredning, utan hästägaren har en egen uppfattning utifrån vad man bland annat har läst på internet – redan innan veterinären har tittat på hästen. Man vill även använda all tillgänglig teknik, vilket gör att det också kostar mycket mer idag. Det är inte alltid lätt att vara veterinär och tillfredsställa alla önskemål, konstaterar Charlie.

Tålamod en viktig faktor

En av de stora skillnaderna mot förr är att veterinärbesöken har blivit fler i takt med att tillgängligheten på veterinärvården har ökat. Idag tar en hästägare sin häst till veterinären fler gånger, och man gör också ofta fler undersökningar – vilket kostar pengar.

- Förr lät man hästen vila och många skador läkte ut av sig själva, man hade mer is i magen och kunde avvakta. Idag är det mer tryck från hästägaren att man ska kunna få en ”quick fix”, får man inte det hos en veterinär åker man till en annan.  

Charlie nämner tålamod som en viktig faktor när det gäller sjuka eller skadade hästar. 

- Man hade mer tålamod förr, man lät hästen vila. Det är klart att många idag betalar mycket pengar för sin häst när man har den inackorderad, och ägaren vill kunna använda sin häst. Men jämför det med om man som människa vrickar sig – då vill man ta det lugnt och låta det läka.

När det gäller skador och sjukdomar ser Charlie några exempel på fall som var vanliga förr, men som inte förekommer lika ofta längre – och vice versa.

- Gaffelbandsskador är en sådan skada, förr hade vi många fler fall, särskilt inom travet. Problemet då var att banornas dosering inte var tillräckligt bra. Allergi är något som blivit betydligt vanligare idag, och det ökar ju även bland människor. Även fång ökar, kanske för att vissa hästar idag lever ett ”för bra” liv – de äter för bra mat och rör på sig för lite. 

Luftvägsinfektioner är enligt Charlie inte lika vanligt längre, något vi kan tacka bättre foderhygien för, och att det idag inte är lika vanligt att hästarna delar stall med till exempel grisar. Dock ökar smittsamma sjukdomar som kvarka.

- Vi åker runt mycket mer med våra hästar idag, de har mer kontakt med andra hästar och utsätts oftare för smittorisker. Vi ser även fler importerade hästar i Sverige, som kan bära på smitta.

Händerna fortfarande viktiga

Dagens veterinärer har många nya metoder att ta hjälp av för att ställa en diagnos eller behandla hästar, metoder som inte fanns för 30-40 år sedan.

- När jag började jobba fanns inte artroskopi på häst. Jag fick åka till Linköpings sjukhus och lära mig hur man gjorde titthålsoperationer, jag assisterade bland annat en höftledsoperation på en man. Maskinerna vi hade på kliniken var stora och tunga. Vi hade heller inga respiratorer som hjälpte hästarna med andningen när de var sövda, så när vi gjorde buköppningar fick vi vara snabba, berättar Charlie.

Han ser dock inte enbart positiva effekter av all ny teknik.

- Ta ultraljud till exempel, som är en ganska ny teknik som används vid bland annat ryggproblem. Problemet kanske inte bara sitter just där. Man måste även titta på hästens utrustning, hur hästen tränas och hur ryttaren rider. Ridprov är väldigt värdefullt, när man kan låta en erfaren ryttare sitta upp på hästen och se vad som bekymrar den. Ett annat träningsupplägg kan göra hästen symptomfri, menar Charlie.

- Användning av ny teknik gör att man glömmer bort att använda händerna! Tekniken ska hjälpa till att verifiera, men många har lite lätt att ta till det direkt, innan de ens har palperat* hästen.

Charlie önskar också att det inte hade funnits så mycket prestige bland veterinärer idag.

- Man borde inte vara så rädd för att be om hjälp. När man arbetar inom samma yrke så ger det mycket att be någon annan titta på till exempel röntgenbilder, för ett andra utlåtande. Ibland är det väldigt känsligt, men man kan inte kunna allt, avslutar Charlie.

*Palpera är när man känner igenom hästen med händerna, för att upptäcka skador.