Olika foder till hästen

Häst utfodras ur hink av människa.

Man skiljer på olika slags foder till hästen. Här förklarar vi bland annat skillnaden på grovfoder, kraftfoder och saftfoder.

Hästar som fodras med hösilage bör vaccineras mot botulism.

Grovfoder

Hö är det vanligaste grovfodret och ett bra hö täcker en stor del av hästens näringsbehov. Höet ska vara grönt, bladrikt, lukta gott och inte damma eller vara mögligt. Det ska vara bärgat på en odlad vall och gärna före eller precis runt midsommar. Hö som bärgats sent har sämre näringsinnehåll – stjälkarna är grövre och axen större. Gör gärna en foderanalys så du vet precis vad höet innehåller.

Man räknar med att en häst behöver 1,2 kilo hö/100 kilo vikt. Det betyder att en häst som väger 500 kilo bör få minst 6 kilo hö - detta är en minimirekommendation.

Hösilage är konserverat, inplastat gräs som inte torkats lika länge som hö, men längre än ensilage. Hösilage blir vanligare och vanligare, men ställer stora krav på både skördemetod och förvaring. Vid bärgningen kan döda djur, till exempel möss eller kaniner, råka plastas in i balarna. Då finns risk att en bakterie som kallas botulinumtoxin bildas, vilket kan leda till en sjukdom som kallas botulism. I värsta fall kan hästen dö av sjukdomen. Därför bör alla hästar som fodras med hösilage vaccineras mot botulism.

Stora balar med hösilage bör bara användas i stora stall som snabbt gör av med dem. En hösilagebal bör inte vara öppnad längre än fyra till fem dagar – i synnerhet inte under den varma årstiden. Då upphör konserveringen och fodret blir dåligt. Nu för tiden finns ofta småbalar att köpa för den som har ett mindre antal hästar.

Det är bra att göra en foderanalys även på hösilage – bland annat för att få veta hur hög vattenhalten är. Om hösilaget har en vattenhalt på 50 procent ska hästen ha 2 kilo/100 kilo vikt.

Kraftfoder

Kraftfoder används för att komplettera högivan hos den växande eller arbetande hästen. Kraftfoder bör delas upp i tre givor per dag och hästen bör inte få mer än 0,4 kilo kraftfoder/100 kilo vikt vid varje fodring. Om hästen får för stora givor åt gången kommer en för stor del av fodret gå osmält genom tarmarna, vilket ger en rubbning i tarmfloran och i värsta fall leder till kolik.

Havre är det vanligaste kraftfodret och är tillsammans med hö och mineraler tillräckligt för de flesta normalpresterande hästar. Havre har en bra sammansättning av protein, energi, växttråd och fett. Havre ges både hel och krossad, men hel havre håller näringsvärdet bättre. Å andra sidan tillgodogör sig hästarna näringen i krossad havre lättare. Om du hittar hel havre i hästens gödsel bör du fundera på att byta till krossad. Det kan bero på att hästen är för glupsk eller har dåliga tänder. Det är viktigt att havren är torr, luktar gott och är klumpfri.

Korn är också ett bra hästfoder och ges ofta till hästar som har svårt att sätta hull. Det bör inte ges till hästar som har lätt att bli feta, som till exempel ponnyer. Korn har högre näringsinnehåll än havre, men färre växttrådar. Korn har en hård kärna och måste alltid krossas för att hästen ska kunna tillgodogöra sig näringen.

Vetekli innehåller mycket fosfor och B-vitaminer, vilket är bra för matsmältningen. Det innehåller även en hel del protein. Vetekli kan ges fuktat i små doser (inte mer än 0,5 kilo/dag eller högst 0,1 kilo/100 kilo kroppsvikt) som komplement till havre.

Sojamjöl och linfrö innehåller höga halter protein och ges bara till hästar med stort proteinbehov.

Saftfoder

Betfor innehåller mycket socker, vilket ger energi och glansig päls. Betfor ska användas som komplettering till annat foder och inte som huvudsaklig kraftfodergiva. Betfor ska alltid blötas och svälla innan det ges till en häst. Annars kan hästen få foderstrupsförstoppning och/eller kolik när det sväller i magen. Häll på dubbelt så mycket vatten som betfor i en hink och låt stå några timmar, gärna över natten. Pelleterad betfor tar längre tid att svälla. Låt inte färdig betfor stå för länge – den jäser lätt.

Morötter innehåller karoten som ombildas till A-vitamin. De ska vara rengjorda, de får inte ha frusit och inte vara mögliga eller ruttna.

Melass används i små mängder för att det är energirikt och för att förbättra smaken på annat foder. En häst bör inte få mer är 0,5 kilo melass/dag.

Mineraler och vitaminer

Med en väl sammansatt foderstat ska hästen inte behöva extra vitaminer. Dräktiga ston, högpresterande hästar och unghästar behöver dock ofta tillskott av vitaminer och då oftast A-, B-, D- och E-vitamin.

Mineraler ska alltid komplettera foderstaten och finns att köpa som färdiga blandningar. Mineraler och spårämnen behövs för ett starkt skelett, för musklerna och en rad andra funktioner i kroppen. Det är framförallt kalk och fosfor hästen behöver, men även koppar, magnesium och järn. Det kan vara svårt att räkna ut hur mycket mineraler en häst behöver och det kräver ganska omfattande analyser. Det lättaste sättet att lösa det är att ge hästen fri tillgång till mineraler i en separat krubba. Men se till att den faktiskt äter!

Koksalt tillför man hästen genom att sätta upp en saltsten i boxen eller på betet. Saltbehovet varierar med värme och ansträngning och därför måste hästen alltid ha fri tillgång.

Säkerhet

Säker hästhantering minimerar risker. Så gör du!
Läs mer

Säkra staket

Förebygg hästar på rymmen med rätt staket.
Läs mer

Undvik smitta

Enkla sätt att undvika de smittor som finns hos häst.
Läs mer

Rätt foder

Välj foder utifrån din hästs näringsbehov.
Läs mer

Gillar? 12 av 14 gillade, 4,3 i betyg