Idag så vaccineras de flesta hästarna mot influensa vilket gör så att kvarka är 10 gånger vanligare än influensainfektioner.

Vilka är symtomen på kvarka?

  • Feber
  • Nedsatt allmäntillstånd
  • Näsflöde, ofta tjockt, varigt
  • Hosta
  • Förstorade, ömmande lymfknutor mellan ganascherna
  • Nedsatt aptit

Vid klassisk kvarka får hästen nedsatt allmäntillstånd, hög feber, hosta och varigt näsflöde. Lymfknutorna mellan ganascherna blir svullna, ömma och en varböld kan så småningom spricka upp. 

Feber, hosta och näsflöde, symtom som vid vilken förkylning som helst, kan vara kvarka. Det gör att det kan vara lätt att missa utbrott av sjukdomen, framför allt vid mildare symtom.

Är kvarka smittsamt?

Kvarka är mycket smittsamt och kan spridas direkt eller indirekt - direkt genom att en sjuk häst kan hälsa på andra hästar, till exempel genom att de står bredvid varandra i stallet, eller går i samma hage. Smittan kan också spridas indirekt, genom personer, inredning, vattenkar/hinkar eller redskap som varit i kontakt med smittade hästar.

Det är inte säkert att alla blir sjuka eller visar symtom - det beror på hur nära kontakt de har haft med den smittade hästen och hur stor motståndskraft de har. För att upptäcka eventuella nya sjukdomsfall så fort som möjligt bör man tempa alla hästar 2 ggr dagligen. Hästar får vanligtvis feber 2 - 3 dagar innan de blir smittsamma i kvarka.

Inkubationstiden, det vill säga tiden från att hästen träffar på smittan till att den insjuknar, är 3-14 dagar. 

Vad orsakar kvarka?

"Kvarka är en infektionssjukdom som orsakas av en streptokockbakterie"

Kvarka är en anmälningspliktig infektionssjukdom som orsakas av en streptokockbakterie, Streptococcus equi. Bakterien finns i nässekret hos sjuka hästar och sprids när en sjuk häst hostar och frustar. Bakterien finns också i varet från spruckna lymfknutor. 

Det finns också hästar som bär på kvarkabakterier kroniskt, vanligast i luftsäckarna. Dessa hästar är symtomfria bärare och kan smitta andra hästar.

Följder av kvarka

Så kallad kastad kvarka är en komplikation till kvarka, som beror på att bakterien som orsakar sjukdomen sprids till lymfknutor i inre organ och ger upphov till bölder. Symtomen kan då bli återkommande feber, kolik och påverkad andning. I värsta fall kan tillståndet leda till döden.

En annan komplikation till kvarka är anasarka. Anasarka är en överkänslighetsreaktion som orsakar inflammation i blodkärl. Symptomen är fläckvisa ödem (vätskeansamlingar) på kroppen, ödem på huvudets undersida, i benen och under buken, samt punktformiga blödningar på slemhinnorna i till exempel mun, ögon och näshåla. Även anasarka kan orsaka dödsfall genom organsvikt och cirkulatorisk kollaps.

Anasarka, överkänslighetsreaktionen, kan uppkomma som följd av andra bakteriella infektioner.

Hur påverkas användbarheten?

Om inte hästen drabbas av någon komplikation till kvarka blir de flesta helt återställda. Rådgör med din veterinär om hur snabbt du kan börja träna din häst igen.

Förebyggande 

Hästens ålder

Unghästar och framför allt föl är extra känsliga för infektioner, eftersom deras motståndskraft är sämre än vuxna hästars. De bör därför hållas avskilt från tävlingshästar som reser mycket och träffar på många smittor. Även avelsston och gamla hästar bör skyddas mot onödiga infektioner.

Nya hästar

Nya hästar innebär alltid en smittorisk. Därför är det bra om man kan ordna någon typ av karantän för nya hästar, innan de tas in bland de andra hästarna. En ny häst bör hållas skild från övriga hästar under 3 veckor.

Om hästen inte visat tecken på någon smittsam sjukdom under den tiden, är risken liten för att den ska föra med sig smitta till de andra hästarna. Medan hästen står i karantän bör den tempas 2 ggr dagligen, eftersom feber är ett tidigt tecken på infektion.

Om man haft en smitta i stallet bör man rådgöra med sin veterinär om behovet av rengöring och desinficering. Kvarkabakterien kan överleva flera månader i stallmiljön om temperatur och luftfuktighet är rätt.

Rengör och desinficera hästtransporter som använts för att transportera sjuka hästar - de kan annars fungera som effektiva smittspridare. Ett bra desinfektionsmedel är Virkon-S.

Tänk på smittrisken på tävling och träning

När man åker och tränar eller tävlar med sin häst utsätter man den för smittorisk. För att undvika att ens egen häst sprider smitta ska man låta bli att åka om man har eller har haft sjuka hästar hemma i stallet nära inpå tävlingen. Om man är osäker på hur man ska göra bör man diskutera med sin veterinär innan man åker till tävlingsplatsen.

Att tänka på:

  • Undvik att ha tävlingshästar ihop med unghästar och avelsston.
  • Sätt nya hästar i karantän innan de tas in bland andra hästar i stallet.
  • Rengör och desinficera hästtransporter som använts för att transportera sjuka hästar.
  • Åk inte och tävla om det funnits hästar med feber eller näsflöde i stallet den senaste tiden. Rådgör med veterinär i tveksamma fall.

Vaccinera häst mot kvarka

Vaccination mot kvarka är tillgängligt i Sverige sedan 2022. Vaccinet ges genom två grundvaccinationer. Återvaccinering (booster) sker efter veterinärens rekommendation baserat på rådande smittrisk var 6:e till var 12:e månad och kan ges samtidigt som influensavaccinet.

Läs mer om vaccin mot kvarka här

Vad ska jag göra?

  1. Vid misstänkt kvarka bör sjuka hästar isoleras från andra hästar så fort som möjligt. Genom att göra det minskar risken att smittan sprids vidare. De isolerade hästarna ska skötas av en person som inte har någon kontakt med övriga hästar.
  2. Kontakta veterinär så snart som möjligt. Veterinären undersöker hästar med symtom och bedömer vilka åtgärder som behöver vidtas. Om även veterinären misstänker kvarka måste länsveterinären kontaktas och hela stallet isoleras.
  3. Var noga med hygienen och minimera antalet personer som har kontakt med sjuka hästar. Det är viktigt att tvätta händerna noggrant och att byta skor när man lämnar stallet. Innan besök i andra stall ska man också byta alla kläder.
  4. Tempa alla hästar i stallet dagligen. På så vis upptäcker man lättast eventuella nya sjukdomsfall.
  5. Desinficera alla redskap som varit i kontakt med sjuka hästar. Även hästtransporter som använts för att transportera sjuka eller misstänkt smittade hästar ska rengöras väl och desinficeras, till exempel med Virkon-S.
  6. Informera alla som vistas i stallet och sätt upp tydlig information utanför, så att stallbesök av obehöriga undviks.

Diagnos och behandling - Vad gör veterinären?

Veterinären bildar sig en uppfattning om hur sjukdomen yttrat sig hittills, genom att fråga vilka symptom hästen haft, om fler hästar insjuknat och var man misstänker att smittan kommit ifrån. Hästens allmäntillstånd undersöks, utseende på eventuellt näsflöde noteras, temperaturen tas och lymfknutorna mellan ganascherna undersöks.

Veterinären lyssnar också på hjärta och lungor och försöker eventuellt provocera fram hosta genom att trycka hästen över strupen.

Vid misstanke om kvarka tas ett prov för att odla fram kvarkabakterien, Streptococcus equi. Provet kan tas genom att stryka en svabb mot slemhinnan i näshålan eller utföra en nässköljning. Man kan då ta prov längre in i luftvägarna från luftsäckarna. Ofta krävs upprepade provtagningar på flera sjuka hästar för att bakterien ska kunna påvisas. Ett negativt provsvar är alltså ingen garanti för att det inte rör sig om kvarka. Kvarkabakterien påvisas vanligen genom sk PCR-metod. Ett blodprov för att undersöka hur kraftig infektionen är kan också tas.

En del hästar kan behöva behandling i form av till exempel febernedsättande, antiinflammatorisk medicin. I vissa fall väljer veterinären att sätta in behandling med antibiotika.

Kvarka är en anmälningspliktig sjukdom vilket innebär att om veterinären efter sin undersökning misstänker kvarka är hen skyldig att rapportera det till länsveterinären och isolera stallet . Isoleringen innebär att ingen häst får flyttas till eller från stallet (utom till isoleringsstall/djursjukhus) och att inte fler personer än nödvändigt ska vistas i stallet, eftersom de kan föra med sig smittan till andra stall.

Det här är ett exempel på hur en undersökning kan gå till. Olika veterinärer kan välja att utföra den på lite olika sätt.

Rehabilitering och eftervård

  • Följ veterinärens råd om behandling och isolering.
  • Rengör och desinficera noga när den sista hästen tillfrisknat.
  • Träna upp en häst som haft kvarka långsamt.

Läs mer om kvarka hos SVA

Missa inte Agrias podd Pälspodden och avsnittet som handlar om kvarka. Du hittar det här!