Hur läkemedel transporteras och bryts ner i hästens kropp har Lena Olsén vid SLU forskat kring under några år. Studierna har nu resulterat i en avhandling som innehåller nya rön om såväl antihistamin vid allergiska reaktioner som penicillinchock.

– Hästar skiljer sig mycket både från andra djurslag och från människor när det gäller upptag av läkemedel, säger Lena Olsén. Många mediciner som används till andra djurslag bryts ner väldigt snabbt i hästens tarm och ger inte alls den effekt man förväntar sig. Därför är det viktigt att testa mediciner på rätt djurslag innan man börjar använda dem.

Ineffektiv behandling av allergiska hästar

Hästar som utvecklat allergi behandlas ofta med antihistamin trots att det inte finns något godkänt preparat för djurslaget häst. Hos människa med allergiska problem har mediciner med substansen fexofenadin använts med stor framgång. Lena Olsén gjorde därför studier för att undersöka om fexofenadin även fungerade på häst.

Hon gjorde bland annat upprepade pricktester på hästarnas halsar och mätte halterna av medicinen genom blodprov. Det visade sig dock att medicinen togs upp väldigt dåligt från hästarnas tarmar.

– När jag istället testade substansen cetirizin mot den allergiska reaktionen fick jag mycket bra resultat. Det togs upp bra av hästarna när de fick tabletter via munnen och hade en väldigt bra effekt även vid låga nivåer. Vi såg inte heller några biverkningar hos hästarna, berättar Lena.

Prover från hästarnas 25-30 meter långa tarm

Innan Lena gick vidare i sitt arbete började hon med grundläggande forskning. Syftet var att studera ett enzym, CYP3A, som bryter ned flera olika typer av läkemedel i tarmen. Då en häst har 25-30 meter tarm var det ett tidsödande arbete att kartlägga hur och var i tarmen enzymet fungerar.

– Vi såg att det var höga nivåer i början av tunntarmen, vilket innebär att mediciner kan brytas ned direkt där, och därför aldrig kommer ut i blodet så att det kan fördelas ut i kroppen och göra verkan. Detta kan förklara varför det är svårt att hitta mediciner som är effektiva till hästar. De kan helt enkelt bryta ner dem innan de hinner verka, förklarar hon.

Penicillin kan chocka hästar

I avhandlingen ingick även studier varför hästar kan drabbas av chock när de medicineras med penicillin. Reaktionerna hos hästarna kan vara ganska lindriga såsom lättare utslag eller svettningar. Men det förekommer varje år att någon häst reagerar så kraftigt att den dör. Dessa reaktioner kommer oftast i samband med själva injektionen eller strax efter. Chocken kan inträffa när som helst under behandlingsperioden.

Via efterlysningar i fackpress fick Lena kontakt med hästägare vars hästar drabbats av penicillinchock. Det visade sig vara betydligt fler hästar än vad som rapporterats in via veterinärer, trots att så pass allvarliga biverkningar ska anmälas.

– Helt klart verkar det vara så att vissa hästar får en reaktion på tillsatsen av prokain i penicillinet. Vid injicering kan prokain av någon anledning komma ut för snabbt i blodet och det klarar inte alla hästar av att bryta ner tillräckligt fort.

Nya preparat under utveckling

Prokainet är tillsatt för att fördröja penicillinets väg ut i kroppen. I annat fall skulle hästarna behöva injiceras tre gånger per dag i cirka en vecka, vilket skulle vara svårt att realisera. Hästar som drabbats av chock tycks dessvärre riskera att så sker även i framtiden om de medicineras igen med penicillin.

De nya rönen om penicillinchock har väckt stor uppmärksamhet bland hästägare. Men även tillverkarna av medicin tycks ha tagit studierna på stort allvar. Ett nytt preparat som inte innehåller prokain har utvecklats men än så länge är det bara godkänt för kor.