Magsäcken

Eftersom hästen är anpassad för att äta foder som det tar lång tid att samla in, tugga och svälja har den inte behövt någon stor magsäck.

Fodret kan passera ut från magsäcken i ungefär samma takt som det kommer in och det krävs därför ingen lagringskapacitet så länge hästen äter sitt naturliga foder. Däremot kan den lilla magsäcken ställa till problem om hästen kommer åt stora mänger snabbätet foder, speciellt om det dessutom sväller eller jäser.

Magsäcken hos en vuxen häst utgör mindre än 10% av mag-tarmkanalens volym. Magsäcken hos diande föl utgör en betydligt större del, eftersom deras grovtarm inte är fullt utvecklad än. Innehållet i magsäcken är emellertid torrare än i resten av matsmältningskanalen. Det betyder att i torrsubstans räknat innehåller magsäcken en större andel foder än vad volymen antyder.

Magsäckens tre delar

  1. Magsäcken kan grovt delas in i tre delar. I den övre delen sker en viss jäsning av stärkelsen i fodret med hjälp av mjölksyrabakterier. Mjölksyran som bildas följer med foderresterna till grovtarmen, där den så småningom ombildas till ättikssyra eller propionsyra.
  2. I den mittersta delen av magsäcken, som kallas fundus, avsöndras magsaft. Den innehåller främst saltsyra och proteinspjälkande enzymer, pepsiner. Pepsinerna avsöndras i inaktiv form, pepsinogener, för att inte skada magsäckens celler. Pepsinogenet aktiveras av syran och delar foderproteinet i mindre delar, som sedan spjälkas ytterligare i tunntarmen. Saltsyran skyddar också magsäck och tarmkanal från främmande bakterier genom att de flesta av dessa dödas av den sura miljön. Saltsyran fräter också på fodrets yta, så att näringsämnena blir mer åtkomliga för enzymer i tunntarmen.
  3. I den nedre delen av magsäcken, pylorus, sjunker pH ner mot 2,5 genom att magsaften här hunnit blandas väl med fodret. Lågt pH avbryter all jäsning, men proteinnedbrytningen stimuleras och är kraftigare än i fundus. Om magsäcksinnehållet huvudsakligen består av kraftfoder sjunker dock inte pH mer än till ca 5, trots att det ligger kvar längre i magsäcken än grovfoder. Orsaken kan vara att kraftfodret har en mycket svagare stimulans på magsaftssekretionen än vad grovfodret har.

Hos häst stimuleras magsaftssekretionen enbart genom lokal, mekanisk påverkan i fundusregionen och inte via nerver från hjärnan. Den lokala simuleringen har en fördröjning på tre till fyra timmar. Eftersom mängden grovfoder är så mycket större än kraftfodret ger grovfodret både intensivare och långvarigare sekretion av magsaft. En nackdel med att pH inte sjunker är att avdödningen av främmande bakterier blir sämre.

Innehållet i magsäcken blandas aldrig om helt. Det är först i den allra nedersta pylorusdelen, närmast tunntarmen, som omblandning sker. Där kan den dock bli livlig. När hästen dricker vatten rinner det förbi magsäcksinnehållet, längs med väggen närmaste vägen till tuntarmen och blandas inte med fodret i magsäcken. Det innebär att vattnet inte utsätts för saltsyrans bakteriedödande verkan.

Gillar? 0 röster, ej betygssatt 0 av 0 gillade, NaN i betyg