Hur hästen bryter ner fodret

Hästen har ett matsmältningssystem specialanpassat för att utnyttja gräs, även om det har lågt energiinnehåll. Samtidigt är systemet uppbyggt så att hästen effektivt kan ta hand om även koncentrerat, lättsmält foder. Men bara små mängder i taget.

Hästen är en så kallad grovtarmsjäsare. Det innebär att den i sin grovtarm har mikroorganismer som bryter ner ämnen, som hästen inte har egna enzymer för att spjälka. Det är till exempel cellulosa, hemicellulosa och pektin. Vid spjälkningen bildas fettsyror som hästen använder som energikälla. Förutom i grovtarmen fungerar hästens matsmältning på i princip samma sätt som andra enkelmagade djurs, men med vissa begränsningar.

Matsmältningskanalen går hela vägen från munnen till ändtarmen. Från munnen går foderstrupen till magsäcken, där fodret bland annat surgörs. Efter magsäcken kommer tunntarmen. Där sker nedbrytningen av de ämnen hästen har egna enzymer till. Därefter följer grovtarmen, som består av blindtarmen samt stora och lilla kolon. Grovtarmen avslutas med ändtarmen.

Hos det nyfödda fölet utgör den tomma digestionskanalen bara ca 3,5% av kroppens vikt och levern, som innehåller det nyfödda fölets energireserv, är nästan lika tung. Vid tolv månaders ålder har digestionskanalens andel av kroppsvävnaden stabiliserats till 4,5-5%, medan levern då bara utgör ca 1%. Digestionskanalen med normal mängd innehåll utgör dock betydligt mer av hästen vikt, ca 15%. Generellt anses grovtarmen inte ha uppnått sin fulla funktion förrän unghästen är ca 10 månader, d.v.s. ungefär vid den tid åringen i naturen börjar leva helt på gräs.

Gillar? 0 röster, ej betygssatt 0 av 0 gillade, NaN i betyg