Grovtarmen

De näringsämnen som inte brutits ner i tunntarmen går vidare till grovtarmen.

De näringsämnen som inte brutits ner och tagits upp i tunntarmen går vidare till grovtarmen, där mikroorganismer jäser dem till kortkedjiga fettsyror. De syror som bildas är ättikssyra, propionsyra och smörsyra. Dessa buffras av tarmsaft från såväl tunntarm som grovtarm. Syrorna tas upp i den takt de bildas och används som energikälla och byggstenar av hästen.

På en normal grovfoderbaserad foderstat får hästen cirka 75 procent av sin energi som kortkedjiga fettsyror från grovtarmen, medan den från en mer kraftfoderinriktad foderstat får cirka 50 procent.

Stora kolon

Huvuddelen av den mikrobiella nedbrytningen sker i blindtarmen och i stora kolon. Hos en stor häst rymmer blindtarmen 25-35 l, men den största jäsningskammaren är stora kolon, som kan rymma 3-4 gånger så mycket material. Den tid foderresterna stannar i grovtarmen varierar med fodertypen.

Grovt, energifattigt foder äter hästen mer av, samtidigt som det passerar grovtarmen snabbare. En kortare uppehållstid innebär att mikroorganismerna får kortare tid på sig och nedbrytningen blir inte lika effektiv. Det kompenserar hästen med att äta mer.

Lilla kolon

På flera ställen i grovtarmen har hästen förmågan att separera partiklar och vatten. På så sätt kan den spara på mikroorganismerna, som behöver en viss tid för att växa till.

Efter 30-45 timmar i grovtarmen passerar de osmälta foderresterna ut i ändtarmen, där de ligger 1-2 timmar. I lilla kolon och strax före ändtarmen återresorberas vatten, så att torrsubstanshalten i den träck som avges är 25-30 procent.

När hästen blir skrämd eller upphetsad avger den träck innan denna vatten resorption helt avslutats och träcken blir då tillfälligt lös. Vid denna typ av "diarré" förlorar alltså hästen inget annat än lite vatten.

Gillar? 0 röster, ej betygssatt 0 av 0 gillade, NaN i betyg