Avlivning av häst

Varje år avlivas mellan 300-400 hästar på grund av traumatiska sårskador i samband med tragiska olyckor. Svåra skador kommer ofta oväntat och beslutet att avliva sitt djur är en svår fråga, precis som valet av metod för avlivningen.Tipset är att undersöka vilka alternativ som finns innan situationen blir akut.

-          I dag finns det oftast flera undersöknings – och behandlingsmetoder att erbjuda innan man väljer att ta bort hästen. Det innebär att man kan komma längre i diagnosen och få en mer riktad behandling, och kan erbjuda veterinärvård på en realistisk och effektiv nivå, säger Karl-Henrik Heimdahl, hästveterinär på Agria Djurförsäkring.

Karl-Henrik Heimdahl ser att hästar som tidigare dömdes ut idag oftare kan återgå till det område som de var ämnade för efter behandling. Men om upprepade behandlingar på en sjuk eller skadad häst inte ger effekt återstår det svåra beslutet för hästägaren om att avliva hästen.

-          När man har gjort det som går, men skadan är av sådan art att hästen inte blir återställd till en dräglig tillvaro finns det ingen återvändo. Det är veterinärens roll att vara tydlig mot hästägaren när det inte längre är rimligt att fortsätta behandlingen. Man måste vara medveten om att det finns en stor kategori hästägare som behöver stöd i det beslutet utan att skapa dåligt samvete.

Det är alltid hästägaren som tar det slutgiltiga beslutet. Yngre veterinärer drar sig enligt Karl-Henrik oftare för tydliga besked och rekommendation, något som inte behandlas i tillräcklig omfattning i deras utbildning. Ur ett djurskyddsperspektiv är det inte rätt att fortsätta behandling när alla metoder har provats och hästen trots det har ont och mår dåligt. Karl-Henrik har varit med om fall där djurägaren ändå inte tar beslutet och till slut anmäls för djurplågeri av veterinären.

Det etiska perspektivet hos djurägare är varierande. Alltför många hästar tas bort innan den har förbrukat sin användbarhet och djurägaren vill använda livförsäkringen till att skaffa en ny häst. Medan andra menar att det är oetiskt att ta bort en häst som inte går att använda till det som var syftet utan istället låta den leva gott i en hage eller gå på lösdrift.  

När beslutet är taget finns det två metoder välja mellan, slaktmask eller medicinsk injicering.

Avlivning genom slaktmask innebär att slaktaren kommer till stallet och använder en så kallad slaktmask i form av en bultpistol med krutladdning. Bultpistolen skjuter in i hästens hjärna som medvetslös faller till marken och sedan avlivas genom att skära av den stora blodådran i halsen.

-          För hästen är slaktmask den smidigaste metoden. Ena sekunden får den en klapp på huvudet för att nästa ligga medvetslös på marken. Snabbt och smärtfritt. Om hästen skulle bli misstänksam kan man ge den lugnande medel, säger Karl-Henrik Heimdahl.

Ett annat plus med slaktmask är att avlivningen oftast sker i hästens hemmiljö. Däremot kan den upplevas som vara mer dramatisk för djurägare om hästen får kramper eller muskelryckningar. Mängden blod kan också upplevas som obehaglig.

Avlivning via medicinsk tillvägagångssätt med injicering av dödligt gift kan upplevas som mindre dramatisk för djurägare. Många väljer också att åka in med hästen till en klinik där den avlivas i en box, vilket också medför en högre kostnad.

-          Fördelen för djurägaren är mindre blod och att hästen inte ramlar lika häftigt varför metoden av djurägaren upplevs mindre dramatisk. För hästen kan dock proceduren framkalla mer stress. Det tar längre tid innan hästen blir medvetslös och faller omkull, kanylen riskerar också att åka ut under processen. I sällsynta fall händer det att man måste göra om processen med dubbla doser.

Kostnader för avlivning upp till 6 000 kronor ingår från och med 1 januari i alla Agrias veterinärvårdsförsäkringar för häst.

Efter avlivning måste hästens kropp tas om hand för destruktion på ett sätt som skyddar miljön och minimerar risken för smittspridning. Vanligast är att hästkroppen transporteras bort av en auktoriserad transportör till energiåtervinning. Andra vanliga alternativ är att hästen begravs eller kremeras.

Enligt Hästsverige blir det allt vanligare att begrava hästen om man har egen mark, tillstånd för platsen söks via kommunens lokala miljökontor. Kremering är ett alternativ om man inte vill att hästen ska användas till energiåtervinning eller ingå i livsmedelskedjan. Kremering är idag det dyraste sättet att omhänderta en avlivad häst. Läs mer om var man kan kremera hästkroppar på  Hästsverige.

Att hästkroppen går vidare till livsmedel är mindre vanligt idag när hästen alltmer betraktas som ett sällskapsdjur, även om det fortfarande förekommer.

-         Som djurägare ställs man så småningom inför svåra beslut. Tipset är att undersöka vilka alternativ som finns innan situationen blir akut så man hinner väga plus mot minus i lugn och ro, avslutar Karl-Henrik Heimdahl.

Gillar? 4 av 5 gillade, 4 i betyg