• Vitamin A (retinol) är bland annat viktigt för celldelningen och har en positiv effekt på slemhinnornas skyddande funktion, immunförsvaret, mörkerseendet och skelettutveckling hos föl. Betakaroten, som finns i grönt gräs och morötter är ett förstadium (provitamin) till vitamin A. Det betyder att hästar som äter gräs kan, vid behov, bilda A-vitamin med hjälp av betakaroten. Vitamin A i form av retinol är fettlösligt och kan vara skadligt om man överdoserar, däremot så är ett överskott av betakaroten ofarligt för häst. Brist på A-vitamin kan leda till försämrat mörkerseende, förtjockad hornhinna, nedsatt immunförsvar och nedsatt fertilitet. 
  • B-vitamin är ett samlingsnamn för en grupp vattenlösliga vitaminer som tillverkas av mikroorganismerna i hästens grovtarm. Det finns åtta olika B-vitaminer, men till gruppen hör även andra ämnen som till exempel kolin (B4). Hela gruppen av B-vitaminer spelar en viktig roll för våra hästar, bland annat för hästens energi- och proteinomvandling, nervsystemet samt hud- och päls. 
  • Vitamin B2 hjälper de enzymsystem som samverkar med kolhydrater, aminosyror och fett. Det är därmed starkt sammankopplat med utnyttjandet av energi. Vitaminet är även viktigt för normal tillväxt och hälsa, och påverkar också synen.
  • Vitamin B6 är sammankopplat med enzymer som verkar i ämnesomsättningens olika delar. Det är även viktigt för sammansättningen av aminosyror, energiproduktionen och aktiviteten i det centrala nervsystemet.
  • Vitamin B12 är en förutsättning för att de röda blodkropparna ska kunna bildas. Det är speciellt viktig för bildandet av enskilda aminosyror. Vitaminet är också nära sammankopplat med produktionen av aminosyran metionin.
  • C-vitamin (askorbinsyra) produceras i hästens tarm och är viktig för hästens immunförsvar, sårläkning och kroppens upptag av järn. Brist av C-vitamin kan vara negativt för hästens senor och brosk då det kan leda till en hämmad kollagenbildning. C-vitaminbrist är ovanligt hos hästar som äter tillräckligt med grovfoder. 
  • D-vitamin bildas i kroppsfett när kroppen utsätts för solljus, hästen får även i sig en del D-vitamin via grovfodret - särskilt om det är soltorkat hö. D-vitamin är nödvändigt för att tarmen ska absorbera kalcium och fosfor. Brist på D-vitamin påverkar därför vårt skelett och är extra viktigt för växande unghästar för att undvika skelettdeformering.
  • E-vitamin agerar som en antioxidant i kroppen och är viktigt för bland annat muskulaturen, nervsystemet, fertiliteten och immunförsvaret. Brist på E-vitamin kan resultera i muskelskador, liknande de hästen får vid selenbrist. Hästar som tränar och tävlar regelbundet får ofta tillskott av E-vitamin, för att skydda musklerna mot oxidativ stress, något som skadar muskelcellerna. E-vitamin finns i vallfoder och grönt gräs.
  • K-vitamin är avgörande för blodets koagulering, det vill säga blodets förmåga att levra sig. Hästen får i sig K-vitamin genom färskt bete och grovfoder, likväl som att mikroberna i hästens grovtarm bildar K-vitamin. Brist är väldigt ovanligt. 
  • Pantotensyra är verksamt i omsättningen av fettsyror och bildandet av antikroppar, samt i nervfunktionerna och energiomsättningen. Vitaminet är nödvändigt för att hud och slemhinnor ska fungera normalt, för pigmenteringen samt för motståndskraften mot ett antal sjukdomar.
  • Biotin är nödvändigt för tillväxten och ingår i många metaboliska processer, till exempel i omsättningen av kolhydrater, fett och protein. Biotin är även aktivt vid underhållet av epitelvävnaden, det ytliga cellskikt som täcker hud och slemhinnor.
  • Niacin är brett involverat i ämnesomsättningen, och då särskilt i omsättningen av energi. Vitaminet är även viktigt för att huden och fodersmältningsorganen ska fungera normalt.
  • Folsyra har många viktiga funktioner, till exempel vid tillverkningen av proteiner och nukleinsyror. Tillsammans med vitamin B12 och vitamin C deltar det i produktionen av röda blodkroppar och hemoglobin, samt stimulerar bildningen av antikroppar.
  • Kalcium är en viktigt mineral för att bygga upp skelett, blodets koagulering, musklernas förmåga att utföra arbete och cellernas energiomsättning. Dräktiga och digivande ston, samt yngre hästar, har ett större behov av kalcium, men bör utfodras i balans med fosfor. Brist på kalcium påverkar i första hand skelettet och kan ge problem som benskörhet, vilket hos unga växande hästar kan orsaka att skelettet inte utvecklas korrekt och ge upphov till framtida skelett- och ledproblem. Kalciumbrist kan också leda till att de motoriska nerverna blir överretade och orsakar kramper i muskulaturen.
  • Fosfor är viktigt för skelettet, tänderna och för cellernas energiomsättning. Fosfor bör utfodras i balans med kalcium. Brist på fosfor kan leda till skelettskörhet och om bristen pågår en längre period, kan det även orsaka nedsatt aptit, tillväxt och fertilitet. Har hästen ett för högt intag av järn, zink och magnesium kan fosforupptaget hämmas. Får hästen för mycket fosfor bidrar det till att kroppen inte kan ta upp kalcium, vilket kan orsaka kalciumbrist. 
  • Kolin är viktig för bildandet av fosfolipider och är oumbärlig för transport och omvandling av fettämnen. Kolin har – genom bildandet av acetylkolin – även en central roll i förmedlingen av nervimpulser. 
  • Jod är avgörande för att hästen ska kunna bilda sköldkörtelhormon. Det är extra viktigt för dräktiga ston som varken ska över- eller underutfodras med jod, då det kan leda till döfödda eller svaga föl med struma.
  • Järn behövs för transport av syre från lungorna, genom blodbanorna och till kroppens alla vävnader. Vid större blödning eller parasitangrepp kan kroppen förlora järn. Järnbrist leder till anemi (blodbrist), men en järnbrist hos häst är väldigt ovanligt och förekommer i princip bara efter en större blödning eller ett kraftigt parasitangrepp.
  • Magnesium är nödvändigt för kroppens muskelarbete och flera olika enzymer. Hästen förlorar magnesium via svett, vilket gör att hästar som svettas och tränas mycket behöver få tillskott av magnesium. Brist på magnesium påverkar hästens muskel- och nervsystem, och allvarlig brist kan orsaka en försämrad muskelfunktion, ryckningar i musklerna, ansträngd andning och rubbningar i hjärtrytmen.
  • Mangan är nödvändig för omsättningen av kolhydrater och fetter, samt hjälper cellernas försvar mot fria radikaler. Mangan är även nödvändig för nybildningen av brosk. Eventuella effekter av en manganbrist hos häst är ännu inte studerat - det man vet idag är att mangan verkar påverka fölets utveckling, framförallt skelettet och senornas utveckling.
  • Natrium är viktigt för kroppens elektrolyt- och vätskebalans samt för nerv- och muskelcellernas funktion. Natrium måste tillföras via ett tillskottsfoder, då grovfoder inte innehåller tillräckligt för att täcka hästens dagliga behov. En del hästar kan täcka sitt natriumbehov via en saltsten, men hästar som arbetar regelbundet och svettas ofta kan behöva tillskott av salt via krubban. Vid natriumbrist ökar risken för kolik, då hästar med natriumbrist dricker sämre. Natriumbrist kan också spela en avgörande roll vid vissa muskelsjukdomar, som överträningssyndrom och korsförlamning. 
  • Kalium är en viktig mineral för kroppens vätskebalans. Kalium ingår i flera enzymer som reglerar energi- och fosforomsättningen i cellerna. Forskning visar att koncentrationen av kalium i cellerna har en påverkande faktor när det kommer till varför vi blir trötta vid fysisk ansträngning - det som brukar kallas mjölksyra. Grovfoder är väldigt kaliumrikt och täcker oftast hästens kaliumbehov, vilket gör att kaliumbrist är ovanligt. Diarré eller njurproblem kan orsaka kaliumbrist, vilket kan leda till minskad aptit, viktminskning och slöhet.
  • Koppar är aktiv i enzymatiska aktiviteter och spelar en viktig roll i kroppens mobilisering av järnreserver, men även i hemoglobinbildning. Kroppens förmåga att ta upp koppar är begränsad och hämmas om vissa andra mikromineraler förekommer i för hög koncentration. Får hästen för lite koppar i sin fodergiva kan pigmentförändringar förekomma och i allvarliga fall även anemi. Koppar är även viktigt för fölets skelettutveckling.
  • Zink är en mineral som är väldigt aktiv i flera olika enzymer. Zink är viktigt för kolhydrat- och proteinmetabolismen, samt för kreatinbildning av hud, päls, hovar, slemhinnor och genbildning. Zinkbrist kan yttra sig i ett nedsatt immunförsvar, hud- och pälsproblem som återkommande mugg och eksem, eller nedsatt hovkvalitet.
  • Selen är viktigt för cellmembranen och för muskelcellerna. Selen samarbetar med E-vitamin och de kan till viss del ersätta varandra. Brist på selen yttrar sig i tidigt stadie som nedsatt pälskvalitet, men många hästägare märker det först när det påverkar hästens muskler, då det kan orsaka muskelinflammationer eller svaga, förtvinade muskler. Överskott av selen i foderstaten kan orsaka förgiftning.
  • Kobolt krävs för att mikroberna i hästen tarm ska kunna producera vitamin B12, som krävs för produktionen av röda blodkroppar. Brist på kobolt kan leda till att hästen tappar aptiten, får ruggig hårrem och i allvarliga fall kan det även leda till blodbrist.