Andasfunktion

Ett materials förmåga att släppa ut överskottsvärme och vattenånga brukar benämnas andasfuntion. Andningsförmågan (MVT - Moisture Vapor Transmission) mäts i gram/m²/dygn. Ju högre värde desto bättre förmåga att släppa ut överskottsvärme och vattenånga.

Blandväv

Vanliga blandningar är polyester och bomull eller polyester och nylon. Tätheten på textilier anges i gram/kvm och täcken håller ofta 200 – 400 g/kvm.

Bomull

Bomull är ett passande material i kallt torrt klimat då det är mjukt, skönt och ventilerar bra. En stor nackdel med bomullsfibern är att den suger upp vatten, kyler i vått tillstånd och att den torkar långsamt.

Cordura

Nylonväv som finns i flera varianter och tjocklekar. Den är vind- och vattentät.

Denier

Styrkan i täckets ytskikt mäts i denier(D), vilket är viktmått i gram för 9 000 meter tråd. 1 000 D (ca 250 g/m²) är starkare och dubbelt så tjockt som 500 D (ca 370g/m²).

Fleece

Ulliknande material av polyester som värmer även i vått tillstånd. Kan lamineras med membran för att bli varmare och vindtät (Windstopper fleece).

Fiberpäls

En tjock ulliknande polyesterväv som även värmer i vått tillstånd. Materialet är tjockare än fleece.

Gore-tex.

Ett material som företaget Gore har patenterat. Materialet består av teflon och polytetrafluoretylen Det unika i membranet är att det är både vind- och vattentätt samtidigt som det släpper igenom överskottsvärme och fukt (vattenånga). Funktionen förutsätter dock att det är en temperaturskillnad på minst två grader mellan ut- och insidan. Annars kan effekten upphöra och fukten kan t o m vandra inåt om vädret är varmt och fuktigt.

Nylon

Nylonen är en mycket stark fiber som tål hårt slitage men är känslig mot värme och UV-ljus.
Den är mjuk och smidig även i kyla men kan töja sig något om den blir fuktig. Cordura och bävernylon är exempel på nylonväv.

Polyester

Polyester är den vanligaste konstfibern och blandas ofta med andra material. Materialet är lätt, starkt och tål UV-ljus. Det är inte lika starkt som nylon. Vikten kan mätas i Denier eller g/m².

Ripstop

En vävteknik där man med jämna mellanrum väver in en tjockare tråd så att det bildas ett rutmönster. Detta gör väven mer rivtålig jämfört med vanlig slät väv. Används ofta på t ex nylon- och polyesterväv.

Teflon

Materialet används ibland som impregneringsmedel och ger den behandlade ytan ett lager av mikroskopiska hår som hindrar vattendropparna att tränga igenom.

Tejpade sömmar

Sömmarna på membranväv och PU-belagda vävar kan tejpas för att de skall bli helt täta. Tejp är band med lim på ena sidan som värms fast över sömmen på insidan av väven.

Ull

Ullfibern har en mycket bra fuktupptagningsförmåga, är både formbar och elastisk. Ulltyger är mycket värmeisolerande då de är porösa och innehåller mycket luft. Värmer även i vått tillstånd, då fukt inte kan tränga in i de lite feta fibrerna. För att öka slitstyrkan och få ett mer lättskött material blandar man ofta ull och syntetfiber, t ex polyester. Håren kommer oftast från får men även från get eller kamel.

Vattenpelare(Water pillar, WP)

Hur vattentät en väv är anges i måttet vattenpelare. Mäts genom att tio cm² väv spänns fast under ett lika stort rör. Röret fylls med vatten och när vattnet regelbundet börjar droppa genom väven mäter man hur hög vattenpelaren är i röret. Det finns ingen enhetlig internationell standard men vattenpelare på 1 500 mm anses vara den undre gränsen för att en väv skall anses vara vattentät. En väv med membran kan ha en vattenpelare på 20 meter och däröver.

Windstopper

Ett membran från Gore som är vindtätt men inte helt vattentät. Har bättre andningsförmåga än vanliga membranvävar.

Källa: Täcken för många miljoner, Ingrid Andersson, Ridsport
Med tillstånd av Ingrid Andersson och Ridsport.
"Materialguide från A till Ö". Med tillstånd av Anders Jonsson (www.andersj.se).