”Var stolt över våra svenska hästar”

När Helen Uddefors tog över VD-skapet i SWB förvånade det henne hur pass lite fokus det var på affärsmannaskap och marknadsföring. Nu ser hon som sin uppgift att hitta nya vägar till gynnsamma samarbeten och plattformar för den varmblodiga svenskfödda hästen.

Agria Djurförsäkring fick en pratstund med Helen Uddefors i samband med en studieresa till tyska stuterier i början av juni.

Hej Helen! Vad var dina största intryck när du tillträdde i höstas?
Det genuina hästkunnandet bland våra medlemmar och den starka passionen var väntad. Däremot blev jag lite förvånad över att vi inte var så affärsmässiga och kommersiella. När jag tillträdde under Breeders var det många siffror i luften, men inte en enda var kopplad till affären. Det handlade bara om hästar. Jag insåg snabbt att det här är en helt annan värld. Men vi måste bli mer kommersiella och affärsinriktade för att kunna utveckla den svenska aveln långsiktigt.

Vilka styrkor har SWB-aveln i dag?
Ur ett europeiskt perspektiv tror jag att vi har en helt unik position med våra svenska uppfödningsförhållanden. De flesta föl växer upp på stora ytor i bra hagar som skapar goda förutsättningar för en hållbar och sund rid- och sporthäst. De flesta uppfödare i Sverige har mellan 2-3 föl per år med en hantering av varje individ som ligger långt ifrån den industriella hantering man kan se på kontinenten.

Lägg därtill vår unika transparens med vårt avelsindex blup, Ridsportförbundets tävlingsdatabas och Equipe Online. En annan viktig del kopplad till den svenska modellen är vår djurskyddslagningsstiftning som reglerar stor del av hästhanteringen.

Hur står sig SWB-hästar jämfört med de tyska hästarna i dina ögon?
Vi står oss hyfsat bra om man kollar på de europeiska rankinglistorna Horsetelex och World Breeding (WBFSH). Vi hävdar oss redan bra internationellt trots vår relativa litenhet, men vi vill självklart bli bättre och klättra på rankingen.

Hur ser SWB:s uppdrag ut?
Vi är en intresseförening för svenska uppfödare och ska ta tillvara branschens intresse och marknadsföra den svenska varmblodiga hästen. Vi har också uppdrag av Jordbruksverket att registrera och utfärda pass åt svenska varmblodshästar och utlandsfödda varmblodshästar med känd stamtavla.

Hur svensk är egentligen en SWB-häst?
Det är en häst av varmblodig ras som är grundregistrerad i Sverige. Till exempel kan ett importerat tyskt sto få föl efter en tysk hingst och avkomman kan bli en SWB-häst. Den tekniska utvecklingen med möjlighet att skicka semin kors och tvärs över Europa ger andra möjligheter än förr då den närmaste hingsten på hingststationen var det enda valet.

Vad kan vi lära av tyskarna när det gäller att långsiktigt stimulera aveln? Var har de lyckats?
Tyskarna är duktiga på kundorientering, de har fokus på att hästen ska gå att sälja. I sin marknadsföring har de kommit längre. De är också duktiga på att lyfta fram vikten av goda ston. Här kan vi hämta inspiration.

Hur ser drömscenariot ut för ökad avel?
Jag hoppas på en fortsatt positiv trend för antal betäckta ston! För tredje året i rad ser vi en uppgång, hittills i år med 6,5 procent jämfört med samma tid förra året. Aveln börjar återhämta sig efter bottenåret 2013 när vi var nere på lite drygt 3000 betäckta ston. Möjligheten finns att vi närmar oss en brist på hästar och vi ser tydliga tecken på ökad efterfrågan på svenskfödda hästar. Många letar länge innan rätt häst dyker upp.

Mitt drömscenario är att de bästa svenska hästarna får stanna i landet och representera Sverige som exempelvis Patrik Kittel och Deja. Jag vill även se fler SWB-hästar på ridskolor och utbildningssäten. Vi måste se värdet av en svenskfödd häst med bra uppväxt och vara beredda att ta med det i kalkylen.

Vad kan du göra för att nå dit?
Nu satsar vi mycket på en ny varumärkesplattform och kommunikationskoncept som ska lanseras i Falsterbo och Aachen. Vi arbetar också med nya marknadsplatser som pop-up sales där tanken är att skapa en enkel, trevlig mötes- och försäljningsplats ”hemma hos” med målsättningen att kratta i manegen för nätverkande och affärer mellan uppfödare, ryttare, köpare och säljare. Premiären gick av stapeln hos Stall Ankarcrona i Flyinge i april och följdes tätt där efter av Eklunda stuteri i Örebro. Fortsättning följer i Varberg till sommaren.

Vi behöver förmedla känslan av att vi verkligen har något att vara stolta över, komma ut med SWB-hästens kvaliteter och fördelar. Vi står oss väl i konkurrensen på sportsidan och är dessutom bra positionerade genom etablerade samarbeten med band annat SLU och andra avelsförbund.

Vilka utmaningar står svensk hästavel inför?
SWB är ett litet förbund med begränsade resurser jämfört med många av de stora förbunden i Europa som bjuder på stenhård konkurrens och välutvecklade marknadsföringsorganisationer. Här måste vi bli bättre. Vi har också en utmaning att följa med i utvecklingen inom forskning och utveckling. Ett exempel är embryotransfer där vi behöver hitta vägar för att öka användandet.

Hur ska ni få fler elitryttare att välja svenskfött?
Det handlar om att hitta fler mötesplatser, knyta kontakter och bilda allianser mellan uppfödare, tränare, hästägare och ryttare. Vi behöver hitta nya lösningar för hästägande som ger möjlighet att behålla hästar för de stora mästerskapen. Det finns redan många goda exempel att hämta inspiration ifrån! Framför allt ska vi vara stolta över det vi har och med gemensamma krafter dra åt samma håll.

Gillar? 1 av 1 gillade, 5 i betyg