Först och främst gäller det att ställa sig frågan – är mitt sto lämpat för avel?

- Vissa individer är inte lämpliga att avla på, på grund av fysiska eller psykiska hinder, eller om de saknar positiva kvaliteter som bör föras vidare genom avelsarbete. Fundera på om stoet har något att bidra med, säger Agrias veterinär och avelsexpert, Karl-Henrik Heimdahl.

För att det därefter ska kunna bli aktuellt med en betäckning, behöver stoet gå i brunst. Stona styrs av säsongen, de brunstar i princip under den tid på året som det är ljust – från februari/mars fram till hösten. Brunsten går i tre veckors cykler, där det är vanligast att ha i genomsnitt 17 dagar mellan brunsterna. Ett sto brunstar oftast för första gången på våren som 2-åring, men det kan även inträffa året innan.

- Ju äldre stoet blir desto svårare kan det vara att få dem dräktiga, men det finns oftast inga hinder för ett sto att bli dräktigt även vid dryga 20 års ålder. Det är stoets hälsotillstånd som avgör, konstaterar Karl-Henrik Heimdahl.

Stoets hälsotillstånd avgör också hur fölet mår när det föds. Om stoet tidigare fött välnärda och utvecklade föl, men nu producerar tunna outvecklade föl, har det sannolikt varit dåligt med näring den sista tiden i stoets mage. Det beror ofta på stoets ålder och ”sliten livmoder” och då ska man fundera över om stoet ska användas mer till avel.

Att välja hingst

Det svåraste valet för de som vill satsa på avel, är oftast hingstvalet. Här gäller det att ställa en rad frågor till sig själv:

- Vad vill jag producera, vad är mitt avelsmål – avlar jag av sentimentala skäl och vill ha en egen häst att rida på hemma? Då har egentligen alla godkända hingstar tillräckliga kvalitéer, och man får istället titta på ridbarhet och temperament, som ska passa stoet och min egen kunskapsnivå, menar Karl-Henrik Heimdahl och fortsätter:

- Vill jag istället ta fram en sporthäst och tävlingsindivid, då måste jag först ställa mig frågan - är mitt sto rätt sto att avla på? Vad har hon för härstamning, kvalitéer, egna meriter och tävlingsresultat?

Om man vill ha de bästa förutsättningarna för att skapa en framgångsrik tävlingshäst, gäller det att titta på vad stoet själv är avlat på och sedan hålla sig till dessa egenskaper.

- Om ett sto är bra på något, välj då en hingst som är ännu bättre på det. Se till stoets svagheter och använd inte en hingst som är dålig på samma sak – man vill inte förstärka en dålig egenskap.

Varje år dyker det upp ett par ”poppis-hingstar”, som är i ropet just denna säsong.

- Tänk till när det gäller dessa hingstar. Välj inte en hingst bara för namnet, även om det kanske skulle göra avkomman lite lättare att sälja. Om du har ett oprövat sto i avel – använd en beprövad hingst. Till ett mer rutinerat avelssto kan man våga chansa på en yngre hingst, säger Karl-Henrik Heimdahl.

Förbered dig på bästa sätt

  • För att vara förberedd inför betäckningen, ta kontakt med närmaste seminstation som har sperma från den hingst du valt, i god tid.
  • För att öka chanserna att stoet blir dräktigt, är det bra om hon är i bra hull, lagom tjock men inte fet. Har stoet tävlat är det bra om hon har kommit ur tävlingskondition. 
  • Ha koll på brunstperioden, så snart stoet visar tecken på brunst är det dags att åka till seminstationen för undersökning.

Efter betäckningen

När stoet är betäckt gäller det att ge stoet lugn och ro, så att dräktigheten får chans att etablera sig.

- De 40-45 första dagarna efter betäckningen är viktiga för utvecklingen, stoet ska inte utsättas för onödig stress. Därefter brukar det fungera bra att återgå till det vanliga. Ett betäckt sto kan ridas och motioneras, fram tills de blir för tunga och tjocka. Mot slutet av dräktigheten, den sista tredjedelen, behöver stoets foderstat ses över – stona kräver en hel del foder då. Många ston går på lösdrift, då gäller det att se till att de får ett högkvalitativt foder med hög proteinhalt. Räkna foderstat och analysera fodret! Ger man stoet det hon behöver ger man också fölet den bästa starten i livet, säger Karl-Henrik Heimdahl.     

Har man bra, analyserat grovfoder så kan det räcka för stoet, men ibland måste man komplettera med kraftfoder i slutskedet av dräktigheten – stoet kan inte alltid äta så mycket som de egentligen behöver.  

Vad är embryotransfer?

Idag talas det en hel del om embryotransfer med surrogatston, vilket innebär att man sköljer ut det befruktade ägget från stoet man vill avla på och därefter sätter in det i ett annat sto, ett surrogatsto. Detta blir allt vanligare på framgångsrika tävlingsston, som man inte vill sätta i avel mitt i karriären men ändå ha avkommor på. Det är en kostsam process och görs oftast endast på ston på högsta nivå.

Missa inte det senaste avsnittet av Pälspodden, där temat är avel. Här kan du lyssna!