Läs hela boken här

Projekt i kuperade hagar

Tillsammans med veterinärprofessorn Ingvar Fredricson och Hästen i Skåne deltar Agria i ett projekt i skånska Brösarp, där stora beten ska ge hållbara hästar.

– Förr trodde man att det var bra att fölen föddes i januari-februari, för att de skulle vara så tidigt födda som möjligt. Men nu har allt fler insett att det är viktigt att fölen föds när de kan gå ut och vara ute och leka med sina jämngamla så mycket som möjligt. Redan under fölets första månader påverkas tjockleken på ledbrosket mycket av om de får röra på sig – något som är oerhört viktigt för hållbarheten. Därför är det optimalt att fölen föds i april-maj så att de kan släppas ut på bete direkt och inte bli stående i en box med sina mammor på en djup ströbädd, berättar Ingvar Fredricson.

I Brösarp har unghästar släppts ut i stora kuperade hagar för att de på ett naturligt sätt ska kunna stärka muskler, leder, hjärta och lungor och utvecklas till hållbara tävlingshästar. Forskning har visat att det finns ett direkt samband mellan hur stor hagen är och hur mycket hästarna rör sig. Släpper man ut en häst i en mindre hage får den visserligen vara ute, men hästen står oftast mest still. Är hästen istället ute i en större hage så utforskar hästen markerna och rör sig mycket mer.

Hästen är gjord för att röra sig, och de tre första levnadsåren är avgörande för hästens framtida hållbarhet.

– Många ägare låser in sina unghästar på nätterna, då de normalt rör sig som mest. De hästarna får inte en optimal möjlighet att utvecklas. Sedan finns det även ärftliga anlag, både när det gäller hästar och människor – vissa kan missköta sin kropp rätt rejält men ändå hålla, medan andra som är väldigt skötsamma går sönder. Det är inte så enkelt att det bara beror på miljön, konstaterar Ingvar.

Curlade hästar – en missriktad omsorg

En del hästägare drar sig för att släppa ut sina hästar i hage, av olika anledningar. Hur ser du på det?

– Det är lite liknande som det är med barn och curlande föräldrar, det är en missriktad omsorg – det gör att varken barn eller hästar utvecklas på rätt sätt. Många hästägare sätter täcken på hästarna mitt i sommaren, och släpper in dem på natten. Det är kanske välmenat men det är en typ av curling som är väldigt långt ifrån hur hästar har utvecklats. Det ser man när man har hästarna ute på stora lösdrifter, att när det regnar och blåser och snöar så går de oftast inte in i sina stall utan de står och huttrar med rumpan mot vinden. De klarar det bra. Ingvar menar att många hästägare förmänskligar sina hästar, vilket gör dem mindre tåliga och hållbara.

Det finns så många saker som hästarna har med sig som vi inte har tagit hänsyn till. Nu för tiden är hästarna så dyra och man investerar så många år för att få fram en tävlingshäst på högsta nivå – det tar nio-tio år, och då får den inte bli halt. Uppfödare har egentligen aldrig fått betalt för hållbarhet, de har bara fått betalt för att hästarna är vackra eller talangfulla. Tittar man till exempel på Milton så var han ingen stjärna exteriört, men han var världens bästa hopphäst under sin tid. Det finns många förutfattade meningar om hur hästarna ska se ut och hur de ska födas upp. Men det är betydligt svårare än så, avslutar Ingvar Fredricson.