Djurguiden - hovar & ben häst

Gå direkt till:
  • Känn igenom hovens undersida – notera om hästen ömmar på speciellt ställe i hoven. Du kan även använda en visitertång.
  • Kontakta din hovslagare i första hand.
  • Lägg ett våtvärmande omslag tills du får hjälp. Det gör du av fetvadd eller bomull, gasbinda, stalllinda eller silvertejp. Sätt först på bandaget och sedan dränker du in det med vatten och svag jodopaxlösning.

Symptom

Symptom på hovböld är tilltagande hälta eller hälta som kommer och gårAndra symptom är ökad värme i hoven och nedre delarna av benet samt ökad puls. En viss svullnad kan också förekomma.

Tänk på

Säkerställ att din häst alltid är stelkrampsvaccinerad. Din hovslagare kommer att kunna ge dig råd om det är nödvändigt att kontakta veterinär. I de allra flesta fall kan hovslagaren ge din häst den hjälp den behöver.

 

Hovarna ska verkas med fyra till sex veckors mellanrum. Tillväxten på hoven kan variera och vara mindre under vinterhalvåret. Rådgör med din hovslagare om verkningsperioderna. Orsaken till att man måste verka hovarna på en skodd häst så pass ofta är inte för att skorna är slitna, de kan i regel användas flera gånger, utan för att hoven växer.

Väntar man för länge mellan skoningarna ökar risken för hältor och inflammationer. Om hoven till exempel börjar växa utanför skon hämmas stötdämpnings- och hovmekanismen. Följden av detta blir att trakterna spricker då de inte får något stöd när de pressas utåt och för att de är låsta ifrån att fjädra inåt av det övervuxna hornet.
Det får alltså aldrig gå så långt att hoven växer över skon – om skon ligger innanför hovens yttre kant bakåt eller åt sidorna är det hög tid att sko om hästen!

Hoven är hård utanpå men mjukare inuti. I hoven finns det flera små ben vilka alla har senor, ligament och blodförsörjning och runt dessa sitter den känsliga hovläderhuden. När hoven sätts ned i marken tas stöten från hästens vikt upp av strålen och den så kallade elastiska putan. Strålen och den elastiska putan pressas i genomtrampet mellan marken och djupa böjsenan då kronbenet sänks. Putan trycks ut åt sidorna, strålen plattas ut, hovbrosk och traktväggar pressas utåt.

Föl ska vänja sig vid att lyfta sina fötter och få dem urkratsade redan några dagar efter födseln. Det måste ske med största tålamod och mjukhet. Fölet får absolut inte förknippa hovvården med något obehag för då kan det bli mycket svårhanterat i framtiden. Vänj fölet successivt med att hålla upp hoven längre och längre stunder i taget. Lyft inte för högt! Det tycker hästen är obehagligt och är det vanligaste felet vi gör.

Första hovslagarbesöket bör ske vid 3-4 veckors ålder. Hovvården av föl är otroligt viktig. Felaktiga benställningar kan till exempel ofta korrigeras av hovslagaren om det görs i tid – fram till cirka sex månaders ålder.

Alla hästar oavsett användningsområde behöver regelbunden tillsyn av sina hovar av en utbildad legitimerad hovslagare som är godkänd av Jordbruksverket. Det är mycket viktigt med riktigt utförd verkning, bristfällig hovvård kan ge hästen skador för livet. Ett bra samarbete med en godkänd hovslagare och veterinären ger de bästa förutsättningarna för att hovvården ska bli så bra som möjligt. Man ska absolut inte försöka verka eller sko sin häst själv; risken för skador är mycket hög. Vinklar kan bli fel och följden blir belastningsskador på hästen.

Inför hovslagarbesök

  • Hästen ska ska vara intagen från hagen och ren om benen och hovarna kratsade.
  • Hovarna ska helst vara torra innan verkning.
  • Är du inte själv där när hovslagaren kommer se gärna till att hästen har grimma på sig.
  • Hovslagarens arbetsplats ska vara plan och rengjord/sopad.
  • Belysningen är viktig för att hovslagaren ska kunna se och göra ett bra jobb.
Alla hästar behöver regelbunden tillsyn av sina hovar!

Spiktramp kan vara en allvarlig skada för hästen. Symptom på spiktramp är ofta kraftig hälta och hästen vill ogärna stödja på benet.

  • Visitera hoven och leta efter vasst föremål eller eventuellt ingångshål.
  • Innan du tar bort föremålet är det viktigt att du kommer ihåg hur djupt det trängt in och i vilken riktning in i hoven. Det har betydelse för hur allvarlig skadan kan ha blivit och hjälper veterinärens bedömning.
  • Avlägsna föremålet och spola ingångshålet med steril koksaltlösning eller jodopaxlösning.
  • Lägg ett skyddande bandage för att minska risken för infektion.
  • Kontakta din veterinär. Du bör kunna ge besked om när hästen senast var stelkrampsvaccinerad.

Ibland har hästen trampat på ett vasst föremål utan att det sitter kvar i hoven och då är det svårare att upptäcka. När hästen uppvisar hälta ska du alltid visitera hoven noggrant och ska då leta efter ingångshål. I de fallen bör du också kontakta din veterinär eftersom föremålet kan ha orsakat allvarliga skador djupt inne i hoven – till exempel sticksår in till strålbensbursan.

En vanlig orsak till spiktramp är att tappskor ligger kvar i paddock och hagar med sömmarna kvar. Lösa staket och brädor från trasiga stängsel är också en risk. Du bör därför kontrollera och rensa hagar och ridbanor regelbundet.

Vad är fång

Fång är ett helkroppsproblem hos hästen och en diagnos som inkluderar flera sjukdomar.  Fång drabbar hela hästen men hovarna drabbas mest och det är där som hästen kan få bestående men. Det forskas mycket på fång, bland annat på SLU och fortfarande vet man inte riktigt vad det är som utlöser fång även om det är allmänt känt att hästar får reaktioner när de börjar äta gräs. Andra orsaker till fång är metaboliskt syndrom, livmoderinflammation till följd av kvarbliven efterbörd vid fölning. Vissa mediciner kan också utlösa fång.

Kontrollera

  • Hur rör sig hästen? Belastar den framhovarna som den brukar? Ställer den sig med framhovarna framför sig? En fånghäst vill inte belasta sina framhovar och går mycket stappligt.
  • Kontrollera om hästen har feber. Smärtan och inflammationen i hovarna ger feber.
  • Har hästen diarré? Vid ett fånganfall förändras tarmfloran och hästen blir dålig i magen.
  • Kontrollera om hovarna är varma och om hästen har förstärkt digital puls. Digitalpulsen känns på utsidan av kotan. Vid fång blir hovarna varma och digitalpulsen blir kraftig.
  • Känn efter ovanför kronranden om det är mjukt? Om hovbenet roterat eller sänkts förlorar kronranden sitt stöd från hovbenet och det blir väldigt mjukt ovanför kronranden.

Gör så här om du misstänker fång

  • Ring veterinären så fort som möjligt. Ju fortare man sätter in behandling desto större är chansen att hästen blir frisk igen.
  • Ställ hästen i en box med mjuk bädd t.ex. sand eller torv.
  • Se till att hästen rör sig så lite som möjligt.
  • Om du hittar hästen sjuk på betet långt från stallet, undvik att gå med hästen till stallet. Kör den i trailer om det är möjligt.
  • Om hästen har förätit sig på något, till exempel stora mängder kraftfoder eller något annat olämpligt ska du kyla hästens ben med kallt vatten för att minska risken för skador i hovarna.
  • Fodra hästen med hö och vatten. Fodra höet högt i till exempel hönät för att minska belastningen på framhovarna.

Undvik fång och fångåterfall

  • Undvik snabba foderbyten och vänj hästen långsamt vid betet.
  • Undvik att hästen blir för fet. Var extra vaksam med hästar som får fettansättningar vid svansroten och i nacken. Dessa hästar kan lida av metaboliskt syndrom och får lättare fång.
  • Var noga vid fölning att kontrollera att hela efterbörden kommit ut. Vid minsta misstanke på livmoderinflammation tillkalla veterinär.
  • Håll hästen i god kondition, hästar i full träning drabbas mycket sällan av fång.
  • Var noga med att analysera fodret till fånghästen så att den får lagom mycket energi och protein. Det är även viktigt att den får i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler för att inte få några bristsjukdomar.
  • Det absolut viktigaste för att hästen skall bli frisk och inte få några återfall är att hästägaren följer veterinären och hovslagarens ordinationer för eftervården av hästen.
  • Det är också av största vikt att fånghästens hovar verkas/skos av en skicklig hovslagare som är godkänd av Jordbruksverket.

Blockhälta innebär att hästen inte kan stödja på ett ben. Det är en tydlig signal på att något är fel och givetvis bör man snabbt ta reda på orsaken.

  • Kontrollera om hästen har något sår eller någon svullnad som kan ge upphov till hältan.
  • Känn av benets temperatur och jämför med det friska benets. Känn längs hela benet – det vill säga runt hela benet och i benets fulla längd.
  • En orsak till plötslig hälta kan vara fraktur någonstans i det aktuella benet.
  • Lyft upp hoven och inspektera den noga. Kraftiga hältor från hoven ger oftast en förstärkt puls. Hovböld ger också förstärkt puls, vilken man kan känna baktill på ut- respektive insidan av kotan. Problem i hoven är den vanligaste orsaken till blockhälta som uppträder hastigt.
  • Om ett främmande föremål trängt in i hoven, ska man avlägsna det och därefter noga notera dess djup och riktning. Fyll den uppvända hoven med stark Jodopax-lösning som kan gå ner i stickkanalen då föremålet dras ut. Särskilt farligt är om hästen trampat på en spik eller annat vasst föremål så att slemsäcken vid strålbenet skadats. Då kan en allvarlig och svårbotad infektion uppstå.
  • Kontrollera hästens kroppstemperatur. Vissa typer av akuta ledinflammationer kan bland annat ge mycket hög feber. Kontrollera om hästen har några sår som kan tänkas påverka en led. Har hästen nyligen behandlats med ledinjektion, kan injektionen ha orsakat en reaktion i leden.
  • Onaturlig rörlighet i benet, ofta kombinerad med ”benljud” är tecken på en allvarlig fraktur. Undersök hästen och kontrollera symptomen enligt avsnittet om frakturer.
  • Senskador kan utlösa kraftig hälta. Detta gäller t.ex. både vid så kallade nedbrytningar av böjsenorna och vid bristningar i senor och gaffelband.
  • Bandagera det skadade benet och lägg ett stödbandage på det andra benet. Det gör man för att hästen inte ska överbelasta det oskadade benet.

Med benbrott/fraktur menas en skada på skelettet. Denna typ av skador kan variera, från mindre sprickor, till komplicerade frakturer med många brottytor. Vanligast är käk- och benfrakturer.

  • Se till att du kan hålla hästen stilla. Befria den från eventuell utrustning.
  • Leta efter synliga tecken på skada.
  • Om skadan är på ett ben - kontrollera försiktigt om det går att böja eller vrida i onormala lägen. Lyssna efter ”benljud”. Notera i vilka lägen hästen visar starkast smärtreaktion.
  • Den utsatta kroppsdelen bör förses med ett stödjande bandage. I de fall då en häst avlastar en skadad kroppsdel, bör även de ben som därigenom får bära en ökad andel av kroppsvikten förses med stödbandage. Om benet belastas, kan en spricka lätt utvecklas till en fraktur.

Symptom

I vissa fall kan man höra ett karakteristiskt ”knäckljud” då frakturen uppstår – t.ex. då den faller omkull eller slår i något hårt föremål. Hästen visar ofta en kraftig smärtreaktion – och avlastar kroppsvikten från den skadade kroppsdelen. Om det är ett ben som skadats, undviker hästen att stödja på benet. I vissa fall uppstår ryckningar i muskelgrupperna kring det skadade området och hästen kommer i svettning.

Hovbensfraktur Det typiska symptomet är kraftig hälta. Hästen stöder ofta enbart på tån mot marken. I många fall är symptomen likartade som vid hovböld. Tillkalla veterinär eftersom symptomen är svåra att särskilja.

Kotsenbensfraktur ger akut, kraftig hälta. Skadan uppkommer oftast hos travare i samband med ansträngning. Till symptomen hör också en fyllnad i kotleden (galla) och kraftig smärtreaktion när kotan böjs. En slutlig diagnos ställs med hjälp av röntgen.

Kotbensfraktur är en vanlig skelettskada på hästar. Ibland är hältan obetydlig och lätt att missa. Oftast har hästen ganska kraftig hälta, ibland kombinerat med ett ”benljud” och kraftig svullnad i kotleden. Vid misstanke om kotbensfraktur ska kotan stödjas med hårt bandage (t.ex. zinklim) tills veterinär ställt en säker diagnos.

Tänk på

En av de vanligaste orsakerna till frakturer är sparkar från andra hästar, sparkar mot hårda, kantiga föremål, att hästen går omkull på halt och hårt underlag eller skadas i samband med transport. Bristfälliga staket och olämplig stallinredning ökar också risken för denna typ av skador.