Igår fick jag en fråga av min Team kompis Emelie om hur jag hopptränar.
Eftersom jag inte har något eget ridhus rider jag i grannens. Det är ett jätte fint ridhus men det är ganska många hästar som står där (ung 50st) så blir det väldigt svårt att ställa fram hinder eftersom dom är i vägen för andra ryttare.
Men ibland måste jag ju faktiskt få hoppa så då bygger jag fram ett hinder eller två.

På sommaren när jag rider på min egen bana står det alltid hinder framme. Unghästarna hoppas då ganska ofta. För unghästar är det oftast bättre att hoppa lite och ofta än mycket någon enstaka gång eftersom dom fort blir trötta. De äldre hoppas kanske max en gång i veckan under tävlingssäsongen men lite oftare under vintern. Jag hoppar inte heller så högt med de äldre utan försöker lägga in hoppningen i markarbetet så att dom är lyhörda och hela tiden lyssnar på mig mellan hindren.

En sak som jag gjorde mycket i Tyskland och som Angelica sa att hon ofta gjorde var att lägga ut bommar som en bana istället för hinder. Då kan man träna vägar, variera galoppsprång och tänka sig att det är en GP man rider. Funkar det inte på bommar fungerar det definitivt inte heller när man sen ska hoppa lite större hinder.
Men mest rider jag ju "vanligt" markarbete. filar på små detaljer som lydnad, sidförflyttning, galoppombyten, slutor, öppna och min favorit... förvänd galopp. Hästen kan inte hänga sig på utan måste hitta sin egen balans. Vi ryttare (även jag) har gärna en tendens att bära upp hästen istället för att låta hästen bära upp dig!!!

Imorgon åker jag till göteborg... :)

Inga kommentarer