Briman och jag i en travökning..

Idag var det dags att träna för Liane igen, bra träning att åka iväg med hästarna såhär veckan före tävling, ett litet genrep inför helgens starter.. Briman var något spänd i början men det gick snabbt över när han väl kom till arbete. Liane tycker att Briman blir bättre och bättre hela tiden, mjukare och mer ihop, men det vi behövde träna på idag var galoppen. Jag skulle hitta mer energi i galoppen utan att han la sig på, vi gjorde många tempoväxlingar och arbetade mycket med tydliga signaler, Liane ville se när jag gjorde en förhållning på yttertygeln, och jag fick upprepa detta en massa gånger..

Liane..

Sedan red vi också en hel del programdelar, Liane var väldigt nöjd med bytena, hon tyckte de var spikraka, men när jag gör fem byten i vart tredje blir han lite låg mot slutet när han går iväg detta måste jag träna på i singelbytena, att samla ihop honom mer efter bytet och på detta sätt kan jag sen hålla honom i uppförsbacke hela serien.

Vi red också upp lite programdelar, här efter en öppna..

Travdelen var den som kändes bäst idag, jag red om slutorna några gånger och fick träna på att att tänka mer uppåt än åt sidan, på detta sätt fick jag ,mer samling och slutorna blev väldigt fina.

Tött vinyl..

Det märktes mest på Vinyl att det var ett tag sedan hästarna var iväg i ett annat ridhus, han var mest spänd i galoppen och rumpan studsade mer uppåt än framåt, jag fick rida mycket lösgörande arbete, först skänkelvikning längs långsidan och sedan öppnna, jag varvade på långsidorna mellan öppna och skänkelvikning och det tog ett bra tag innan Vynil kändes igenomriden. Bytena fungerade jättebra efter galopparbetet, och i traven var även han fin, jag andades lite om att traven är lite av mina styrkor och då sa Liane direkt benhårt att det är bara att intala dig själv att du är galoppmänniska så blir du bra på det med, ord och inga visor..

KRAM

Carrera på NK..

Dagens Ros går till varuhuset NK som tillåter hundar i hela varuhuset, bliv mycket imponerad av detta och tycker det är en jättefördel för oss hundägare att faktiskt kunna gå in någonstans med hunden om man är i en stad. Jag skulle ALDRIG binda fast hunden utanför en affär och hoppas den stod kvar när den kom tillbaka, det är ju samma sak som att lämna en barnvagn med barn i utanför affären, vem gör det? Ingen...

När vi var i sälen lyckades Carrera komma in i en liten våffelstuga och vi fick ett eget rum på gren hotell för att kunna äta middag och ha henne med.

Carrera har fått vara med mig på kontoret och jag vet att Agria och Ridsportförbundet har hundkontor där djuren får vara med.

Jag vet att det inte är tillåtet att ha med hundar på restauranger men jag undrar om det inte borde gå att hitta en lösning med till exempel djur tillåtna rum, på fik och restauranger? Jag skulle garanterat beöka dessa fik och restauranger, speciellt när man är p åresande fot och har hunden med sig.

Nu är det ju väldigt sällan jag har med hunden i stan och jag förstår faktiskt inte hur man klarar sig som hundägare om man bor inne i en storsstad och aldrig kan ta med hunden när man ska gå ut, då borde det verkligen vara välkomnat med hundtillåtna rum på restauranger..

KRAM!

I skidbacken..

Jag hade en skön avkopplande tid de sista dagarna i sälen, väldigt bra att få vila upp mig ordentligt efter de fysiska ansträngningarna och det har varit en tuff och intensiv tid på alla plan, och det fungerade bra, när jag kom hem hade jag lyckats sova bort mina blå märken under ögonen (kommer alltid när jag blir trött) och jag kände mig verkligen ridsugen, det vill säga ännu mer än vanligt!!

Mamma och Carrera..

Hästarna var förvånansvärt fina med tanke på att de hade vilat flera dagar, Hanna har longerat dem i skritt och trav men de brukar ändå ha för mycket energi och krävas många dagar innan man är tillbaka där man slutade. Nu har vi dock fått ett par tränigsdagar här hemma tillsammans och vi är taggade för tävlingarna nästa helg, när jag är klar med detta inlägg ska jag gå ner till Hanna och gå igenom alla packlistor och allt vi behöver förbereda inför helgen.

Jag red väldigt många programdelar igår och därför blev det mest lösgörande arbete och kontroll av hjälperna idag, imorgon får hästarna vilodag och sedan är det Liane träning på onsdag.

Briman försöker få sig ett smakprov på mitt mellanmål..

Här är ett filmklipp när vi löshoppar Fia ..

Och här är ett filmklipp när vi löshoppar Wisse..

KRAM!

I bilen före start..

En ordentlig förkylning i veckan gjorde att jag trodde det skulle vara omöjligt att starta, men vi åkte upp till Rättvik i fredags med siktet inställt på att åka. Fredagen var jag feberfri men fortfarande förkyld, på fredagskvällen vallade jag och pappa skidorna och jag gjorde en ordentlig uppladdning med pasta och tidigt i säng.

Piggare var jag på morgonen och vi åkte iväg till starten som planerat, det var först när jag kom till starten som jag blev nervös, det spelar ingen roll hur många hästtävlingar man gjort, det här var något helt annat, skulle jag orka? Tänk om jag ramlade??

Uppställd för start..

Målet var att ta mig runt, jag har bara haft mina skidor i två månader och de fletsa vet väl att även om man har bra fysik, så är det väldigt viktigt att ha rätt teknik på skidor, annars lägger man lätt energin på fel saker.

Jag var ganska övertygad om att det var min envishet, vilja och tävlingsinstikt som skulle ta mig runt, på träning hemma har det tagit mig cirka en och en halvtimme att åka milen, och med den statistiken skulle det ta mig runt fyra och en halv timme att ta mig runt..

Pappa och Mamma stod vid första kontrollen efter en mil, de hade sett många utmattade och arga tjejer som kom och skällde på dåliga skidor och hur trötta de var, de misstänkte att jag också skulle klaga lite.. Här är ett videoklipp från första stoppet.. Jag hade ingen lust att stanna och prata utan hejjade glatt och körde snabbt vidare, mamma och pappa var mycket förvånade..

Det var efter en och en halv mil jag förstod att jag skulle fixa det, trots att jag var trött så var det inte alls så farligt som jag trodde, det är en härlig stämning med många som hejjar längs vägen och man blir väldigt målmedveten längs vägen. Man har ingen aning om hur fort man åkt förrän man går i mål. Så jag var rejält chockad vid målgången när jag såg att jag gått i mål på tre och ern halv timme! Glad, nöjd och utmattad..  

I stugan igen efter målgången, glad men trött..

Det var första men inte sista gången, och jag rekommenderar alla att sätta upp mål i sin träning vare sig det gäller ridning äller annan sport, det är en så härlig känsla att sätta upp mål, träna och slita och sedan nå sitt mål. Det motiverar träningen i vardagen, för min del är det här en viktig sak för min egna träning kombinerat med ridningen, jag har fått mycket bättre kondition och styrka sedan jag började träna inför vasan och jag vet att detta kommer att påverka min styrka soim ryttare mycket positivt.

Nu tar jag ledigt ett par dagar och njuter här uppe i fjällen, jag kommer hem igen på onsdag och då är målet helt inställt på årets första start på hästryggen.

KRAM!

Patrik och Scandic..

Idag har Patrik Kittel gjort en fantastisk insats i Scandinaviums världscup dressyr, Patrik och Scandic red ihop hela 75% och blev endast besegrad av Holländska stjärnskottet Adelinde Cornelissen med sin fina Parzival.

Detta är verkligen något stort för svensk dressyr att ha en så pass framstående placering i ett tufft startfält, trea blev Anky Van Grunsven som hade med sig Painted Black till Sverige.  Kända namn såsom Isabell Werth och Imke Bartels fanns också med i startlistan.

Nu håller vi tummarna för de svenska ryttarna i küren!

KRAM

Hanna nattar Vinyl..

Jag är väldigt noga med att inte börja linda hästarna på natten vid för tidig ålder, däremot så desto äldre hästarna blir och desto högra klasser de går ju mer försiktig blir man. Vid sex års ålder när hästarna går medelsvår och tränar i den typen av samling så har de i alla fall lindskydd på natten, Briman är den enda hästen som lindas runt om nattetid. Jag tycker att lindskydd är väldigt smidiga och värmer precis lika bra som lindor, däremot sitter de inte riktigt lika bra och ger inte heller samma stöd.

Nattutrustningen framlagd..

Som jag nämnt tidigare här i bloggen så har hästarna kyllera vid hårdare träning, om de inte har kyllera brukar jag använda mig av arnika liniment som jag tycker är riktigt bra. Arnika kan man också använda på andra delar av hästens kropp än benen om man vet med sig att hästen ansträngt till exempel nacken eller om den brukar spänna sig där kan man massera in med liniment. Har ni hjälp av en egui terapeut brukar de kunna visa vilka områden hästen är mer spänd. Var dock alltid försiktig med liniment om ni använder det där det kan bli tryck , ha det aldrig på direkt under sadeln innan ett ridpass.

Benlindor..

Min absoluta favorit för nattlindningen ät Equality Lines nattbandage, jag använder de som är 5 meter långa och tycker de är riktigt bra att linda med, ger ett mycket bra stöd för hästen och dessutom är de snygga. Jag föredrar detta material för nattlindningen, fleece lindor blir tyvärr ganska lösa och då kan man i princip lika gärna använda lindskydd.

KRAM

De två som tränas mest just nu Briman och Vinyl, enormt gosiga är de båda två

Vilken dag?? det är inte mycket som blivit rätt.. Och själv ska man inte klaga eftersom man är i Stockholm, det är däremot väldigt jobbigt att inte vara på plats när saker och ting inte går som det ska, det är väldigt svårt att slappna av och fokusera på det man ska göra.

Dagen började med att när jag klev upp 05.00 i morse var det -30 grader!!!!!!!!!!! Jag ringde direkt till Hanna och informerade om läget och gick ut tidigare till stallet för att kolla om något var fruset, när Hanna kom till stallet hade Peppe rullat fast och lyckats ha sönder sin vattenkopp så det sprutade vatten rakt ut, dessutom var andra halva med vattenkoppar i stallet frusen.

Vattenläckan innebar att fem boxar var vattenfyllda, det gick inte heller "bara" att mocka ut eftersom bandet till utgödslingssystemet var fruset och inte heller fungerade. Ingen traktor eller maskin startar i kylan så det gick inte heller att köra bort all den blöta halmen. Hästarna har inte heller kunnat gå ut på förmiddagen på grund av kylan.

Vi har löst det så att tjejerna nu har tömt all den blöta halmen utanför stallet och när maskinerna fungerar igen kan den köras bort, men allting blir så mycket mer krångligt att lösa när det är såhär pass kallt! Tjejerna och Henrysson har dock varit superduktiga och kämpat på så himla bra för att lösa problemet. Själv har jag varit support på telefon..

Vi ska dock inte vara alltför upprörda, i ett ridhus bara en halvtimme från oss rasade taket in idag, ryttarna lyckades som tur var komma ut innan, men det är fruktansvärt att så många byggnader har kollapsat på grund av all snö.

Att vara i Stockholm idag är inte heller någon barnlek, de flesta tunnelbane linjer har varit inställda och ett rent kaos i trafiken, Sverige klarar helt enkelt inte den här typen av kyla eller snö..

Kram på er i kylan

Hanna med Vinyl och Briman..

När tävlingarna närmar sig börjar man också rida mycket mer rörelser, vilket innebär att man kanske inte är fullt så nogrann som man varit tidigare. Man blir också lite stressad och vill att allt ska sitta vilket innebär att man har lite mer bråttom än tidigare. På ett sätt är det ju därför vi anmäler oss till tävlingar, för att ha ett mål att träna till och för att sätta lite mer press så att man utvecklas. Men i detta är det väldigt viktigt att komma igåg at tha kvar grunridningen. Jag märker nu att jag kanske ridit lite väl mycket rörelser och får inte igenom alla signaler på det sättet jag vill, därför blev det (som ni ser på bilden ovan) träns på både Vinyl och Briman idag. För att rida igenom dem lite mer och få dem lite mer lösgjorda, hästarna kändes dock väldigt fina idag trots kylan och snökaoset, har ni fått lika mycket snö som vi har? Här har vi aldrig sett så mycket snö.. Titta på alla bilderna så förstår ni, hästarna kom inte ens ut till hagen och när de väl var i hagen så rörde de sig inte alls.

En massa snö blir det..

Unghästarna som jag rider fick ta det lugnt idag i kylan, men Anna red Sevilla (hästen vi har här på inridning/utbildning) och hon såg väldigt fin ut, känns riktigt kul att hon utvecklats så mycket på de veckor hon har varit här, hon har gått ifrån försiktig och lite osäker häst till en mycket vaken dam med massor av bjudning. Anna och jag kompleterar varandra väldigt bra när det gäller unghästarna, hon är liten lätt och smidig och ställer inte så mycket krav från början och sedan sitter jag upp när de är ridna i ett par veckor.

Det verkar som tur är vara mer snö framför ridhuset än på taket..

Imorgon blir det löshoppning för unghästarna igen och mina hästar får ta det lite lugnt, sedan är det full fart med träning resten av veckan, för på fredag åker vi upp till sälen. Det är nämligen tjevasan på lördag..

När snöhögarna är lika höga som lastbilen, då är det mycket snö..

KRAM!

Hattasken är kontrollerad inför kommande tävling, men vart är plastrongen?

Det är bara tre veckor kvar tills första tävlingen, och jag har upptäckt att tre veckor är ett mått i tid för mina förberedelser, alltid tre veckor före årets första tävling börjar jag omedvetet att planera. Jag planerar hur många programridningar jag ska rida innan tävlingen. Jag planerar om jag ska åka iväg och träna för någon mer tränare, hur hästarna ska ridas de kommande veckorna mm. men framförallt så går jag igenom alla saker som används till tävling. Hattasken gås igenom, är det något som saknas eller behöver tvättas? Stövlarna, har inte putsats sedan förra tävlingen, måste nog dammas av en del, borde hinna med tre ordentliga puts innan tävlingen, nu är också Chrilles bästa kompis Henrysson här och han har gjort lumpen med Chrille på K1 så han är grym på att putsa stövlar, han får nog hjälpa mig lite  även om jag faktiskt tycker det är väldugt kul att putsa stövlarna själv.

Det är så himla kul att börja planera allt inför tävlingarna och jag verkligen längtar tills det blir dags..

Sara Molvidsson

Min team kompis Sara är i full gång och bloggar igen, ni kan läsa hennes blogg här väldigt bra och hästiga tips för er som även håller på lite med hoppning. Sara ska också ha en clinic i Gävle så för alla er som inte bor allt för långt ifrån tycker jag verkligen detta är något sevärt, mer om Saras clinic kan ni läsa här.

Trevlig helg på er!

KRAM

Mina tävlingshästar har alltid kyllera efter ett hårt träningspass..

På bilden ovan ser ni Vinyls ben efter han fått kyllera, ovanpå kylleran har vi tidningspapper och sedan paddar och benlindor. Jag försöker alltid tänka förebyggande och efter ett hårdare träningspass får mina hästar kyllera på sig under nattlindorna.

Kenny, Fia och Pw i somras..

Nu är som jag tidigare har berättat, arbetet i full gång med mina treåringar, Wisse och Copper, vi har även ett fint sto här på inridning som heter Sevilla, och hon travade första rundan med Anna på ryggen idag, jätteduktig.

Vi löshoppar unghästarna varannan vecka, löshoppning är obligatoriskt på treårs testet, dessutom är det väldigt bra träning för hästarna att få springa på löshoppningen och bli avspända i den miljön eftersom att gångarterna bedöms även under hopprovet.

Jag longerar alltid unghästen innan ridning, vilken typ av inspänning jag har under longering beror lite på hästen, en häst med lite bjudning kanske inte ska gå med någon ispänning alls medans en häst som av naturen springer med lite högre spänd nacke behöver slappna av och komma upp med ryggen. Longeringsbiten är väldigt viktig, då många av signalerna till hästen blir samma när ryttaren sitter på.

Jag gör många övergångar redan under longeringen, använder hela tiden rösten: braaaa och saaakta av... På samma sätt låter jag sedan när jag lär hästen mina signaler från ryggen. Wisse och Copper är verkligen superroliga att rida och de lyssnar enormt bra på mig redan nu. Jag har en väldigt lätt kontakt med tygeln och jobbar mestadels med ben, vikt och röst. Det är väldigt viktigt att man inte håller för hårt i en yngre häst då de lätt tappar bjudningen och blir korta i halsen, formen är inte så viktig från början, det är framåtbjudningen man ska prioritera.

KRAM!