Skillnader förekommer dock mellan olika arter, och bästa sättet för dig att sköta din fågel väl är att efterforska fågelns ursprungsmiljö för att så bra som möjligt kunna erbjuda lämplig omgivningstemperatur, luftfuktighet och utfodring.
Rent allmänt kan sägas att många sällskapsfåglar tyvärr far ganska illa. Många djurägare har svårt att få tag i uppdaterad information, och fåglarna sköts därför ofta enligt råd och riktlinjer som kom till för 10-20 år sedan. Mycket av den gamla informationen som fanns baserade sig på hur hönsfåglar skulle skötas, och vi vet nu att stora skillnader föreligger mellan hönsfåglarnas och papegojfåglarnas behov.
Sociala, högljudda och skräpiga
Dessutom är det tyvärr många djurägare som köper en sällskapspapegoja utan att riktigt inse vad detta innebär. Det gäller att från början ha realistiska förväntningar, och förstå att
- Papegojor är av naturen högljudda, framför allt vid gryning och skymning är det helt naturligt för fågeln att använda rösten
- Papegojor skräpar ner, näbben är fågelns tredje hand, som används för att undersöka och sönderdela föremål i omgivningen för att söka ätbara delar och för att aktivera sig
- Papegojor är sociala djur och behöver nära kontakt med antingen artfränder eller sin ägare
Papegojan ställer alltså stora krav på sin ägare. Den nya fågeln som i början fick massor av uppmärksamhet, blir med tiden en ”möbel” som man på sin höjd ägnar fem minuter åt då och då. Om fågeln sedan inte ges tillräckligt med stimulans och sysselsättning kan den snabbt utveckla oönskade beteenden som skrikande, bitande och fjäderplockning. Detta leder ofta till att djurägaren tröttnar på fågeln, som säljs vidare från hem till hem.