Lunginflammation orsakas av nedkylning och är svårbehandlat i sent skede. Symptom kan vara slött beteende, upphörd aptit, öppnande-stängande av munnen som en fisk. Sköldpaddan kan ha rinnande näsa och väsa då den andas. Isolera den genast från andra djur. Kontakta veterinär.

Svullen nacke, bakom eller under ögonen på ena eller båda sidorna är vanligen tecken på en böld i mellanörat. Detta är ofta en följd av vitamin A-brist eller kronisk luftvägssjukdom. Den infekterade hörselgången måste öppnas kirurgiskt och varet måste avlägsnas. Dessutom måste sköldpaddan behandlas med antibiotika.

Blodförgiftning, dvs en allvarlig infektion som spritt sig i hela djuret, kan orsakas av ett flertal bakterier. Små infektioner, exempelvis i sår, kan vara inkörsporten för bakterien. Felaktig utfodring kan ha försvagat sköldpaddan så att infektionen lätt sprids vidare. I takt med att vitala organ blir angripna så försvagas sköldpaddan ytterligare, och andra sjukdomssymptom ses. Det kan till exempel vara kraftig rodnad i huden, samt spontana småblödningar här och var i hud och slemhinnor. Denna sjukdom kräver mycket intensiv behandling för att sköldpaddan ska kunna räddas.

Skalröta innebär fläckar eller förändringar i skalet, och kan orsakas av direkt yttre trauma, eller vara en följd av felaktig utfodring, allmän försvagning, och påföljande infektion med bakterier eller svampar. Ryska stäppsköldpaddor är känsliga för fuktigt/blött bottenunderlag och kan reagera mot detta med infektioner i bukskölden. Understödjande behandling med mat, vatten och värme, samt medicinering lokalt på förändringarna eller via injektioner. Förändringarna kräver ofta mycket lång tid för att avläka.

Munröta innebär en infektion i munnen, som oftast hänger ihop med felaktig utfodring eller allmän sjukdom. Tidiga symptom kan vara ökad salivering och rodnad i munslemhinnan. Då sjukdomen fortskrider ansamlas ostliknande var i munnen, och en dålig lukt från munnen uppstår. Intensiv behandling med rengöring av munnen, injektioner av antibiotika och vitaminer, samt tvångsmatning är oftast nödvändigt för att få bukt med denna allvarliga sjukdom.

Salmonella är ofta en normal beståndsdel i sköldpaddans tarm, och orsakar sällan sjukdom hos sköldpaddor. För människor som hanterar sköldpaddan, och framför allt barn eller personer med nedsatt immunförsvar, kan bakterien däremot orsaka en allvarlig tarmsjukdom. Om man är noga med sin hygien efter hantering av sköldpaddan så är dock risken att drabbas av sjukdom liten.

Parasitsjukdomar

Sköldpaddor kan drabbas av en stor mängd olika tarmparasiter. Detta gäller dock nästan enbart viltfångade djur, eller djur som vistas utomhus sommartid.

Inälvsmask är slanka vita maskar. Exakt typ fastställs via avföringsprov. Kräver ofta receptbelagd medicin för att åtgärdas. Självklart måste terrariet, ”inredning” och underlag rengöras noga och/eller ersättas för att förhindra återinfektion. Rutinmässig avmaskning kan göras med det receptfria medlet Axilur.

Skabb ses ibland, framför allt om sköldpaddan inte hålls ren. Insektsmedel är giftiga och ska aldrig användas.

Yttre skador

Skador uppstår oftast efter slagsmål med annan sköldpadda, eller efter bett av familjens hund. Sårskador kan även uppstå efter parning. Hanen kan bli mycket aggressiv mot honan, och kan bita henne rejält.

En skadad sköldpadda måste komma under behandling av veterinär snarast. Sårrengöring och antibiotikabehandling är väsentligt. Sköldpaddan måste oftast hållas ifrån vatten för att inte försena sårläkningen. Skador i sköldarna kan lagas med någon typ av härdande lim.

Sår på bukskölden kan orsakas av infektioner på områden som konstant utsätts för nötning, t ex mot cementgolv, eller mot ohygieniskt underlag. Tvätta bukskölden dagligen, behandla eventuellt med svampmedel, och håll buren ren.

Uppätet främmande föremål

Sköldpaddor kan äta på en mängd icke avsedda föremål, till exempel grus, sten eller delar av inredning eller underlag. Det är mycket sällan som ägaren råkar se när sköldpaddan sväljer föremålet. I stället kan sköldpaddan så småningom äta allt sämre och bli avmagrad. Hos veterinär kan då orsaken upptäckas med hjälp av röntgen. Vissa föremål syns direkt på en vanlig röntgenbild, ex stenar. Ibland har dock föremålet en mindre täthet, varför en kontraströntgen måste utföras. Vissa föremål går att få ut den naturliga vägen med hjälp av lavemang. Ibland krävs dock kirurgi.

Förstoppning kan lösas genom att låta sköldpaddan blötläggas i ca 30 min per dag i ljummet grunt vatten.

Förvuxen näbb

Sköldpaddans förhornade mundelar växer hela livet. I fångenskap blir dessa ofta förvuxna, och måste klippas ner då och då. Ofta är förvuxen näbb ett tecken på felaktig utfodring eller bakomliggande sjukdom. Sköldpaddan bör därför undersökas av veterinär, förmodligen behöver även blodprov tas.

Reproduktionsproblem (förutom värpnöd)

Erektion hos hane förväxlas ofta av en oerfaren sköldpaddsägare med ett framfallet inre organ. Sköldpaddans penis är ofta mörkpigmenterad och något spaderformad. Den fälls ut då och då under parningssäsongen, och ofta i samband med badning.

Penisprolaps: framfallen penis som ej dras in igen, ses ibland av okänd orsak. Organets slemhinna blir torr och lätt utsatt för yttre skador. Om framfallet upptäcks tidigt kan penis ibland masseras in igen. Ofta krävs dock amputation av organet.

Stort tack till Per-Anders Barkskog och Hans Olsson från Tortoise Trust för faktakontroll!