Förebygg svinpest – ett hot mot svenska grisar

Vildsvin är en betydande smittkälla för svinpest.

På grund av svårt sjuka grisar, och mycket hög dödlighet, är klassisk och afrikansk svinpest ständiga hot mot den svenska grisproduktionen. För närvarande är det afrikansk svinpest (ASF) som härjar i Europa, framför allt bland vildsvinen. Sjukdomen kan inte överföras till människor.

Virussjukdom som smittar

Det finns två typer av sjukdomen, den klassiska svinpesten och den afrikanska. Båda orsakas av virus och smittar framför allt via direktkontakt mellan djur – samt via människor (vi kan inte få sjukdomen själva men kan föra den vidare), redskap och transporter. En annan smittväg är om grisarna utfodras med matavfall, vilket är förbjudet i Sverige. Vildsvin är en betydande smittkälla.

Feber, förlamningar och hög dödlighet

Vanligen får grisarna mycket hög feber, stört allmäntillstånd, de vill inte äta och ligger ofta tätt tillsammans. Stapplande gång, kramper, skakningar och förlamning är också tecken på sjukdom. Ett klassiskt symtom är röd-lila fläckar eller blånader i huden.

Ofta är dödligheten mycket hög. Vid misstanke om klassisk eller afrikansk svinpest måste du omedelbart kontakta veterinär, sjukdomarna är anmälningspliktiga enligt epizootilagen.

Åtgärder som kan skydda djuren

Ett bra smittskyddstänk och utmärkt hygien i besättningarna är A och O för att stoppa smitta i allmänhet. Tänk bland annat på det här:

Undvik besök i stallarna. Och tänk på karenstid efter besök i andra besättningar, efter jakt eller utlandsresor. Använd gårdsegna overaller och skodon eller engångsvarianter för varje stallenhet.
Se till att transporterna till och från gården är så få som möjligt. Fundera på om det går att ordna ett speciellt utlastningsstall för slakttransporter, så att bilarna inte behöver åka in till grisstallarna. Se också över gårdens interna transportvägar. Tänk i termer av ren och oren sida.
Nyinköpta grisar ska hållas i karantän i minst tre till fyra veckor.
Utfodra aldrig grisar med matavfall.
Rengör stallarna noga och desinficera mellan omgångarna. Håll rent från strö, foderspill med mera runt byggnader och säkra förvaringsutrymmen mot råttor, fåglar, vildsvin och så vidare.
Har du utegrisar är det viktigt att fågelsäkra utfodringsplatsen och att grisarna inte kan komma i kontakt med vildsvin. Inom definierad ASF-zon ska det finnas dubbla stängsel, utanför sådan zon är detta en rekommendation.
Om du bor i områden med vandringsleder eller liknande, och har utegrisar, kan det vara bra att sätta upp skyltar om att utfodring av grisarna är förbjuden – eller på annat sätt säkra att grisar inte kan få i sig kvarlämnade matrester.
Tänk på handhygienen, tvätta händerna ofta. Handsprit är bra men fungerar bara på rena händer.
Misstänker du att allt inte står rätt till med grisarna – ring veterinären omgående!