Forskning om FORL

Närbild av katts morrhår
Tina Mannerfelt och Ann Pettersson har från Agria Djurförsäkrings Forskningsfond fått medel till att studera tandsjukdomen FORL som drabbar katter. Här kan du läsa vad de kommit fram till.
FORL är mycket smärtsamt och kan ge katten svårighet att äta.

Feline Odontoclastic Resorptive Lesions – FORL – är ett tandlidande hos kattdjur där tandens hårda vävnad successivt bryts ner. Sjukdomen har tidigare haft många olika namn såsom neck lesions, feline caries, neck caries och feline dental resorptive lesions men feline odontoclastic resorptive lesions (FORL) anses idag vara den mest korrekta benämning. Vad som orsakar sjukdomen är ännu okänt. Troligen drabbar sjukdomen även vilda kattdjur, men dokumentationen är begränsad.

FORL ökar

Redan på 1920-talet beskrev Professor Hopewell-Smith sjukdomen(3) hos katter i USA. Sjukdomen föll sedan i glömska fram till 1955 då en artikel publicerades som beskrev kariesliknande förändringar under tandköttskanten på katt (1). Länge ansågs dessa förändringar vara orsakade av karies men 1976 visade Schneck och Osborn att detta inte var fallet då ingen destruktiv i nedbrytning orsakad av bakterier kunde påvisas i tandens dentin lager (fig 1). I stället kunde man se att sjukdomen förlöpte med successiv nedbrytning av tanden (7). Tyvärr är dock mycket fortfarande oklart vad gäller sjukdomens förlopp.

Mycket talar för att FORL ökar i frekvens. Undersökningar gjorda på äldre kattkranier har utförts i USA, då har endast enstaka fall av FORL konstaterats (2, 6). Senare studier på patienter visar betydligt högre frekvens. I en undersökning från Holland hade 62% av alla katter som undersöktes, på grund av tandproblem, FORL (6 ). I en liknande studie från USA hade 67% av katterna FORL (8 ). Dessa två studier visar att FORL är mycket vanligt hos katter med tandproblem. Hur är det då hos katter som inte visar tecken på tandproblem? 1998 publiserades en amerikansk undersökning där ett ”normalmaterial” av katter studerats mellan 1993-1995. I denna studie påvisades FORL hos 48% av katterna (4).

Kliniska symptom på FORL

Sjukdomen anses mycket smärtsam. Ofta har drabbade katter svårt att äta, framförallt när de bjuds hård och kall mat. Tandklappring kan utlösas, även på sövda katter, vid beröring av djupare defekter.

FORL ses oftast på kindtänderna (premolarer och molarer) men alla tänder kan drabbas. Fler tänder kan vara angripna och lesionernas svårighetsgrad kan variera mellan olika tänder hos samma individ. Ofta söker ägaren veterinärvård pga nedsatt matlust. Förändringarna kan även hittas vid rutinmässig tandundersökning.

Vid FORL ses en förlust av tandens hårda substans. Vid undersökning av tänderna kan allt från ytlig skador i tandens emalj till total förlust av tanden ses. Ofta hittar man tänder med hål rakt in till pulpan. Då tanden förlorar hårdsubstans bryts tanden lätt. Det är inte ovanligt att man vid röntgenundersökning av käkar, där tänder saknas, hitta kvarstående rötter. Ibland kan tändernas rötter växa ihop med käkbenet. Detta kallas för ankylos, och medför stora svårigheter vid extraktion. Rötter kan även luckras upp helt av sjukdomen.

Katter med FORL lider vanligen även av tandlossning. I anslutning till angripna tänder är ofta tandköttet inflammerat och blöder lätt vid sondering. Ofta ses en tillväxt av tandkött över tandskadan. Det är dock inte alltid tandköttsinflammation ses vid tidiga förändringar, vilket kan tyda på att tandköttsinflammationen är sekundär till skadan.

Diagnos FORL

En noggrann systematisk munhåleundersökning på sövt djur är nödvändig för att upptäcka FORL. Då sjukdomen oftast förekommer i samband med tandlossning och tandsten, måste tänderna rengöras före undersökningen. Varje tand bör därefter undersökas med en sond för att hitta ojämnheter och defekter. Röntgen-undersökning bör rutinmässigt ingå i munhåleundersökningar på katt för att upptäcka förändringar under tandköttskanten.

Behandling FORL

För närvarande finns ingen behandling som ger bestående gott resultat. Lagning av defekterna och rotfyllning av angripna tänder har provats, men vid långtidsuppföljning visade det sig att bara ett fåtal katter hade kvar fungerande lagningar (5). I stället rekommenderar man i dag att dra ut tänder med tydliga angrepp.

Undersökning FORL

Det finns ingen studier hur vanlig FORL är hos svenska katter. Eftersom sjukdomen innebär stort lidande för drabbade katter och medför kostsamma behandlingar, tycker vi det är viktigt att kartlägga hur vanligt det är med FORL på svenska katter.

De utländska undersökningar som gjorts, är oftast utförda på speciella tandkliniker, dit endast katter med uttalade tandproblem söker sig. Dessutom är flera av undersökningarna gjorda utan röntgen, vilket kan medföra att alla skador ej upptäcks.

Avsikten med vår undersökning är att se hur vanligt det är med FORL på ett normalmaterial av svenska katter. Vi har därför undersökt 100 slumpvis utvalda katter. Det har varit katter som sökt för olika lidanden, som krävt behandling i narkos. Hälften av katterna kommer från institutionen för medicin och kirurgi smådjur vid SLU, och hälften från Regiondjursjukhuset Strömsholm. Katter över 1 års ålder har ingått i undersökningen. Tänderna har undersökts och tandköttsfickorna har sonderats. Alla fynd har dokumenterats på individuella tandkort. Efter noggrann rengjöring av tänderna har samtliga tänder röntgats. Blodprover har tagits från samtliga katter och analyserats avseende blodbrist, infektion, njurskada samt leverskada. Även kalk och fosfornivåerna i blodet har undersökts( hemoglobulin, vita blodkroppar, differentialräkning, kreatinin, kalcium, fosfor, ALP och ALAT). Serum för att undersöka förekomst av antikroppar mot vissa virus-sjukdomar har sparats. Djurägarn har också fått svara på frågor om vaccinationsstatus, hälsa, utfodringsrutiner, eventuella tuggningssvårigheter och vilken miljö katten har vistats i.

Eftersom materialet ännu inte sammanställts är det för tidigt att uttala sig om utfallet, men mycket tyder på att förekomsten av FORL på svenska katter inte når upp till de nivåer som presenterats i de utländska undersökningarna.

 

Referenser: 

  1. Harvey CE et Alston WE (1990). Dental Desease in Cat Skulls Acquired before 1960 (abstract). Proc Vet Dent Forum.
  2. Hopewell-Smith A (1930). The Process of Osteolysis and Odontolysis, or so called ”Absorption” of Calcified Tissue: A New and Original Investigation. The Evidence in the Cat. Dental Cosmos 72: 1036-1048.
  3. Lund EM. Bohacek LK. Dahlke JL. King VL. Kramek BA and Logan EY (1998) Prevalence and Risk Factors for Odontoclastic Resorptive Lesions in Cats. JAVMA 212 (3): 392-395.
  4.  Lyon KF (1992). Subgingival Odontoclastic Resorptive Lesions Classification, Treatment, and Resultsin 58 Cats. Vet Clin North Am Small Animal Pract 22 (6): 1417-1432.
  5. Mulligan TW (1990). Feline Cervical Line Lesion, Vet Med Rep 2: 343.
  6. Schneck GW et Osborn JW (1976). Neck Lesions in the Teeth of Cats. Vet Rec 99: 100.
  7. VanWessum R, Harvey CE et Hennet P (1992). Feline Dental Resoptive Lesions Prevalence Patterns. Vet Clin North Am Small Animal Pract 22 (6): 1405-1416.
Unik forskning

Forskning om kattens sjukdomar & skador.

Läs mer

Pälspodden

Blandar vetenskap med praktisk erfarenhet.

Lyssna här

Diabetes på katt

Diabetes på katt ökar - forskningen visar varför.

Läs mer

Forskning om katt

Agria och SKK stödjer forskning om katters hälsa.

Läs mer

Gillar? 2 av 2 gillade, 5 i betyg