Labradoodle och cockerpoo har ökat i popularitet
Labradoodle och cockerpoo har ökat i popularitet under senare år och många kom till sina nya familjer som valpar under pandemin. Eftersom de är populära och har blivit så pass många till antalet så har Agria brutit ut dem ur stora gruppen av blandrashundar, som de tidigare ingick i. Numera samlas deras skador i databasen under labradoodle respektive cockerpoo.
De labradoodles och cockerpoos som finns i Agrias bestånd är fortfarande unga och det är viktigt att komma ihåg för den som läser materialet. De drabbas därför mer sällan av sjukdomar som vanligtvis kommer med stigande ålder, exempelvis tumörer, och därför kommer troligen skadestatistiken förändras över tid. I hälsoprofilerna jämförs varje ras med alla andra raser.
Andra blandraser besöker veterinären mer sällan
Jämfört med andra blandrashundar är det tydligt att både labradoodle och cockerpoo besöker veterinären oftare. I profilerna räknas antalet veterinärbesök och vilken diagnos som hunden fick. Profilerna visar att både labradoodle och cockerpoo har fler veterinärbesök än övriga blandraser. Blandraser har också färre veterinärbesök än andra hundraser.
Andelen veterinärbesök för blandraser jämfört med alla raser för perioden 2016-2021.
Labradoodles drabbas dubbelt så ofta av kräkningar och diarré
Hälsoprofilen för veterinärvård visar att labradoodles har något fler veterinärbesök än övriga hundar. De har alltså anledning att besöka veterinären oftare. Den vanligaste orsaken till veterinärbesöket är att hunden drabbats av kräkningar och diarré, vilket är mer än dubbelt så vanligt hos labradoodles än hos andra raser. Underlaget visar också att hanarna besöker veterinären något oftare än tikar.
Andelen veterinärbesök för labradoodle jämfört med alla raser för perioden 2016-2021.
En annan stapel som sticker ut i skadestatistiken jämfört med andra raser är öroninflammationer, som ofta framkallas av labradoodelns typ av päls i kombination med öronens utformning. Därtill kommer främmande kropp i mage eller tarm, som kan vara tecken på att de är unga och nyfikna hundar som gärna stoppar allt möjligt i munnen. Andra vanligt förekommande problemområden är ögoninflammation samt besvär med hud och klåda som kan vara tecken på allergi.
På plussidan ligger att de har färre besvär än andra hundar med urinvägar, tumörer och könsorganen hos både tikar och hanar, vilket kan bero på den unga populationen. Här får framtiden visa hur diagnoserna förändras med ett åldrande bestånd av labradoodles. Nästa uppdatering sker om ungefär fem år.
Fler tikar än hanar till veterinären bland cockerpoo
I gruppen cockerpoo har en något högre andel hundar behövt söka veterinärvård än jämförelsegruppen alla raser. Tikarna står för en något större del än hanarna av besöken. Precis som labradoodle drabbas cockerpoo oftare av kräkningar och diarré än hundarna i jämförelsegruppen. På andra plats över vanliga problem kommer öroninflammationer och klåda som kan vara tecken på allergi. Symtom på förgiftning kommer därefter på plats tre. Det kan handla om att djurägaren misstänker att hunden har ätit något olämplig och åker till veterinären för att injicera kräkmedel.
Andelen veterinärbesök för cockerpoos jämfört med alla raser för perioden 2016-2021. Jämfört med labradoodel har de något färre veterinärbesök.
De positiva nyheterna är att cockerpoo sällan drabbas av problem som olika tumörsjukdomar, något som kan bero på att hundarna i Agrias bestånd har ännu inte uppnått åldrar där dessa diagnoser är vanlig. Bland hundar generellt är besvär i rörelseapparaten vanligt, men cockerpoo drabbas mer sällan.
Om Agria Breed Profiles
Antal veterinärbesök för varje hundras jämförs med hur vanlig diagnosen är för gruppen ”Alla Raser”. Underlaget bygger på de hundar som besökt veterinär och använt sin djurförsäkring under perioden 2016-2021.
Frekvensen är beräknad på hund-År-under-Risk (ÅUR) vilket avser den tid som varje hund varit försäkrad under perioden 2016–2021. En hund som varit försäkrad i ett år genererar 1,0 ÅUR, en hund försäkrad i ett halvår genererar 0,5 ÅUR. Frekvenser anges som antal hundar som registrerat en händelse (veterinärvård eller dödsfall) per 10 000 ÅUR. En hund som har fler än en händelse inom en diagnoskategori räknas endast en gång per kategori, men räknas separat inom varje ny diagnoskategori. Kategorier där färre än 8 hundar råkat ut för en ersättningsbar skada (veterinärvård eller dödsfall) redovisas inte. En ras kan innehålla flera pälsslag- eller storleksvarianter.
Agria Breed Profiles är baserad på data från Agria Djurförsäkring som speglar hälsostatusen hos våra svenska hundar. Det primära målet avseende Breed Profiles är att tillhandahålla underlag för svenska rasklubbar i deras hälsoarbete inom sina raser. De första profilerna överlämnades till Svenska kennelklubben och de olika rasklubbarna 2002 och omfattade åren 1995–2002. Därefter har Agria presenterat fyra uppdateringar; 1995–2006 (cirka 100 raser), 2006–2011 (cirka 130 raser), 2011–2016 (cirka 180 raser) och denna version 2016-2021 (cirka 180 raser).