Agrias forskningsfond delar ut nio miljoner till forskning

Agria och Svenska Kennelklubben Forskningsfond delar i år ut närmare nio miljoner kronor till nya forskningsprojekt i Sverige, Norge och Finland. Dessutom har tolv redan pågående forskningsprojekt beviljats stöd. Av årets nya projekt kommer sju att utföras vid universitet i Sverige, fyra i Norge och två i Finland. 

- I Agrias strävan efter fler hållbara, friska hundar och katter är jag stolt över årets fördelning med en rad viktiga områden som på sikt kommer att gynna djurens hälsa, säger Agnes Fabricius, vd för Agria Djurförsäkring.

Både nya och pågående projekt får stöd

Fonden bidar också till ett antal längre utvecklingsprojekt inom veterinärmedicin, till exempel ett doktorandprojekt rörande knäledssjukdomar hos hund, hundars vikt och påverkan på hälsa och sjukdom, breed profiles och ett projekt där man tittar på behandlingsnivåer vid olika tillstånd.

- Det är glädjande att våra forskare i Norden på alla vis har försökt få fram användbart material både för pågående och kommande forskningsprojekt, säger Ulf Uddman, vd för Svenska Kennelklubben. I framtiden vill vi gärna se fler projekt om hundens betydelse för människan och samhället, så jag vill redan nu uppmana alla som har kompetens inom samhällsvetenskap och humaniora att söka i år!

Exempel på nya projekt

  • Hundar i skolmiljö

    Göteborgs universitet har beviljats anslag för projektet ”Metodutveckling för studier av hundunderstödda pedagogiska aktiviteter med barn”, för att utveckla tvärvetenskaplig metodik för att se hur hundarna påverkas av interaktionen med barn i skolmiljö.

  • Behandling av hälta hos hundar

    Sveriges lantbruksuniversitet har samlat in material från 40 friska hundar med olika former av hälta för ett projekt där man ska utveckla och validera ett mjukvaruprogram för en ny rörelseanalysteknik. Genom att anpassa tekniken till den kliniska vardagen kan optimera effekten av insatt behandling och göra objektiva utvärderingar.

  • Taxars ryggbroskskivor

    Vid University of Helsinki ska man undersöka om, som det historiskt hävdats, alla ryggbroskskivor (diskar) från två år gamla taxar är förändrade, och hur detta stämmer överens med bland annat röntgensynliga förkalkningar i diskarna.

  • Hundars tarmflora

    Vid Norges miljø- og biovitenskapelige universitet ska man kartlägga förekomsten av den bakterie som hösten 2019 orsakade blödningsdiarrésyndrom hos hundar i Oslo-området, samt bakteriens påverkan på hundars tarmflora.

  • Kronisk njursjukdom hos katter

    Vid Sveriges lantbruksuniversitet kommer även kattens vanligaste sjukdom, en kronisk njursjukdom (CKD), att undersöka bättre möjligheter till diagnosticering i ett tidigt skede. Sjukdomen är obotlig och dess konsekvenser orsakar lidande hos ett stort antal äldre katter.