Effekter av fysisk aktivitet hos hund och ägare: One Health perspektiv

3-årigt projekt
Josefin Söder, SLU
Att minska en stillasittande livsstil hos ägare och hund är av yttersta vikt för långsiktigt hållbar god hälsa och välbefinnande hos båda parter. Med en rikstäckande enkätstudie och en randomiserad klinisk intervention kommer projektet undersöka betydelsen av olika miljöfaktorer och grad av fysisk aktivitet hos svenska hundar och deras ägare och, utvärdera effekter av fysisk aktivitet på hull, kroppsmått, metabola parametrar och välbefinnande hos hund och hundägare som motionerar tillsammans.

Kvarvarande fontaneller hos småhundar och hundar predisponerade för syringomeli

1-årigt projekt
Anna-Maria Kiviranta, Helsingfors universitet
Vuxna chihuahuas har ofta persistenta öppna fontaneller (PF) som är förknippade med låg kroppsvikt, syringomyelia eller kliniska tecken som syringomyelia kan orsaka. Syringomyeli är en allvarlig sjukdom där vätskefyllda hålrum, så kallade syrinx, uppstår inuti ryggmärgen. Cavalier King Charles spaniels och Griffon Bruxellois-hundar är predisponerade för syringomyelia, men det är okänt om de också har PF. Vårt mål är att utvärdera med datortomografi och magnetisk resonanstomografi om PF även förekommer hos dessa två syringomyeli-predisponerade raser eller hos hundar av icke-Chihuahuaras med låg kroppsvikt (<5 kg).

Kan hundar påverka risken för hjärt- och kärlsjukdom?

1-årigt projekt
Catrin Henriksson, Uppsala universitet
Om innehav av hund kan påverka antalet riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom bidrar det till samhällsnytta och ett bättre välbefinnande. Detta är en enkätstudie, en substudie av Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS). Urval 4 604 personer. Målet med projektet är att undersöka om det finns något samband mellan hundägare och färre riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom. Tillämpningsområde Inom olika sjukvårdsinstanser och rehabiliteringskliniker, samt inom friskvård.

Granskning och läxa från 20 års djurskydds polisanmälningar från Grönland

1-årigt projekt
Sökande: Emelie Ulrikka Andersen-Ranberg, Köpenhamns universitet
Den grönländska slädhunden är en unik djurart som kan tåla outgrundliga fysiska svårigheter, men kan ändå lida som alla andra djur. Den är ett mycket uppskattat kulturellt inslag, men det har länge funnits kontroverser om en hög förekomst av djurförsummelse och övergrepp på Grönland. Denna ansökan täcker kostnader för att systematiskt granska polisens register för att samla in data som kommer att styra lagstiftningen samt öka den allmänna medvetenheten om typen och omfattningen av övergrepp.

Människans bästa vän – emotionell, fysiologisk och beteendemässig synkronisering

2-årigt projekt
Miiamaaria Kujala, Jyväskylä universitet
Idag är tamhundar familjemedlemmar. Vilka är de underliggande mekanismerna bakom denna vänskap mellan olika arter, som gör hundar till människors bästa vänner? Detta projekt kommer att klargöra de psykologiska och beteendemässiga modulatorerna, såväl som fysiologiska och biometriska mått hos både människa och hund, inom neutral eller positiv människa-hundinteraktion. Hur kan vi karakterisera det emotionella, beteendemässiga och fysiologiska sambandet mellan arterna?

Belysning av återkommande virusutbrott bland arktiska hundar

1-årigt projekt
Emelie Andersen-Ranberg, Köpenhamns universitet
Återkommande virusutbrott bland arktiska hundar resulterar i ett stort antal dödsfall bland valpar och vuxna. Stora utbrott decimerar ibland nästan beståndet av hundar. Ändå vet vi fortfarande inte den exakta bakgrunden, eller vilka virus dessa hundar vanligtvis bär på (asymptomatiskt). Till exempel valpsjukesvirus - en trolig viktig patogen - använder ofta asymtomatiska bärare. För första gången kommer en bred sekvensering att användas för att äntligen belysa virus från arktiska hundar, särskilt grönlandsslädhundar.

Cancerepidemiologin i den svenska hundpopulationen

3-årigt projekt
Karolina Engdahl SLU
I detta projekt kommer vi att använda data från Agria Djurförsäkring för att utvärdera cancerincidens, dödlighet och riskfaktorer för cancerutveckling hos hundar. Vi kommer också att identifiera den rumsliga fördelningen av cancer hos hundar och människor, och utvärdera samband mellan miljöexponering och cancer hos båda arterna. Vi hoppas kunna bidra till en minskad cancerförekomst och ökad välfärd, då resultaten kan vägleda framtida studier av cancerns bakomliggande mekanismer och belysa miljöfaror som ökar risken för cancer.

Behandling av korsbandssjukdom hos små hundar. Är kirurgi alltid nödvändig?

3-årigt projekt
Elena Modal, NMBU
Korsbandssjukdom är en smärtsam, degenerativ sjukdom i knäleden och en av dom vanligaste orsakar till bakbenshälta i hundar. Kirurgisk behandling är oftast rekommenderad även om den begränsade vetenskaplige litteratur antyder att små hundar kanske kan behandlas tillfredsställande utan. I detta projekt behandlas små hundar med korsbandssjukdom antingen med eller utan kirurgi och jämförs mellan grupperna.

Effekterna av sociala förhållanden på sällskapskaniners välfärd

1-årigt projekt
Cecilie Ravn Skovlund Köpenhamns universitet
Även om kaninen är ett socialt djur, hålls många sällskapskaniner ensamma. Detta projekt undersöker effekterna av sociala förhållanden (ensamma boende kontra socialt boende) på kaniners välbefinnande, såväl som effekten av resurser och kaninrelaterade faktorer på sociala interaktioner. Detta kommer att utvärderas genom beteendeobservationer i hemmiljön. Den genererade kunskapen kan öka chanserna för framgångsrik hållning av kaniner, och öka ägarens och kaninernas välfärd.

Behandling av separationsrelaterade problem hos hundar

2-årigt projekt
Iben Meyer Köpenhamns universitet
Separationsångestrelaterade problem hos hundar minskar välfärden för både hundar och deras ägare. Det finns flera olika behandlingsmetoder, men lite är känt om effektiviteten av de olika strategierna. Syftet med detta forskningsprojekt är att öka vår kunskap om behandling av separationsrelaterade problem hos hundar, med fokus på de faktorer som skiljer framgångsrika från misslyckade behandlingar.

Identifiering av nya epilepsigener hos labradorretriever

1-årigt projekt
Hannes Lohi, Helsingfors universitet
Vi har nyligen avslutat en omfattande associationsstudie (GWAS) med 600 Labrador Retrievers och kartlagt två loci (de bestämda platser på kromosomerna där till exempel gener finns) för epilepsi. Vi föreslår i) att rekrytera nya epileptiska Labrador Retrievers, ii) att oberoende replikera de två identifierade genomiska loci-regionerna och iii) att identifiera kausala kandidatvarianter med befintliga sekvenseringsdata. Om den lyckas kommer den 1-åriga studien att validera nya epilepsiloci för att förbättra diagnostik, förståelse och vård av epilepsi hos Labrador Retrievers och möjligen andra raser.

Utvikle DNA-test för atopisk dermatitt hos Engelsk setter og Gordon setter

2-årigt projekt
Frode Lingaas, NMBU
Atopisk dermatit, AD (atopi) är en hudsjukdom som förekommer hos både människor och en rad olika hundraser. Sjukdomen är utbredd hos engelska setters och Gordonsetters. Syftet med projektet är att genomföra en genetisk kartläggning för att identifiera genregioner, gener och mutationer som är associerade med AD. Utifrån resultaten kommer DNA-assisterat urval att utvecklas som kan bidra till minskad förekomst och förbättrat djurvälfärd. Projektet kommer också att ha positiva effekter med pågående forskning om raserna.