Analsäckarna innehåller ett lättflytande sekret som både är oljigt och illaluktande. Om vi skulle se på analöppningen som en klocka så sitter analsäckarna vid klockan 4 och 8, strax under huden mellan den yttre och inre ringmuskeln. Körtlarna har en kort utförsgång, som mynnar i hundens anus, en på var sida om öppningen.

Innehållet töms delvis, ett par droppar, var gång hunden bajsar. Analsäckarna kan också tömmas om hunden blir skrämd, eller riktigt rädd. Då kan de tömmas helt, på allt sitt innehåll och luktar därmed ännu värre. När säckarna inte töms ökar risken för inflammation och eventuellt bakterieinfektion i dem, som i sin tur leder till smärta, svullnad i området och till slut en böld som spricker utåt genom huden.

Varför får hundar problem med analsäckarna?

Analsäckarna kan fyllas upp och förbli otömda av flera anledningar:

  • Ibland när djurets avföring är mjukt (till exempel efter några dagars diarré) saknas det tryck som behövs för att tömma säckarna.
  • Det kan också bero på att hunden är född med trånga utförsgångar, eller att sekretet blir så torrt att det torkar och bildar pluggar i gångarna.
  • Inflammation kan också uppstå när djuret har förstoppning och inte bajsar.

När analsäckarna inte töms dagligen förblir de fulla och risken för inflammation ökar. Analsäcksinflammation är ett smärtsamt tillstånd som kräver brådskande veterinärbehandling. Överfulla säckar kan också resultera i att innehållet läcker ut vid andra tillfällen än när hunden har avföring, som när hunden hoppar upp i soffan eller bilen. Då luktar hunden ofta väldigt illa från baken.

Djur som är överviktiga, eller har allergier löper större risk att drabbas av analsäcksinflammation.

Symtom på analsäcksinflammation

Din hund eller katt kan passera hela livet utan att någonsin ha problem med sina analkörtlar, men inte alla djur är så lyckligt lottade. Normalt analsäckssekret är alltifrån grått till mörkbrunt i färgen och vattnigt i konsistensen. Inflammerat sekret kan ha alla möjliga färger (rött av blod eller grön-gult av var, som indikerar inflammation) och ofta trögflytande, men kan också spruta ut när stoppet släpper.

Vissa hundar verkar inte kunna tömma körtlarna helt på egen hand, vilket gör att körtlarna blir fulla, inflammerade och obekväma. Det brukar resultera i att hunden själv försöker åtgärda problemet.

Symtom på att hundens analsäckar inte är tömda:

  • Hunden kan dra sin rumpa längst golvet eller marken i ett försök att tömma analsäckarna.
  • Hunden eller katten kan slicka eller bita i området runt analen.
  • Hunden luktar illa där bak, eller det läcker ut på hundens sovplats.
  • Du ser blod eller var i anusområdet.
  • Du ser att det är svullet eller rött i området.
  • Hunden verkar ha ont när den bajsar, kanske ser du att bajset är smalare / plattare än vanligt.

Om det vill sig riktigt illa kan irritation i och runt analsäckarna, som medför stopp i utförsgångarna, leda till att bölder utvecklas. Dessa bölder kan sen spricka och ta sig genom huden vid sidan om analöppningen, vilket innebär att blod och var kommer ur såret. En sprucken böld kan för stunden kännas skönt för djuret då trycket släpper, men hunden är trots det i stort behov av behandling.

Agria Vårdguide

Vi finns till för dig när du känner oro för din hunds hälsa och är osäker på hur du ska agera. Våra erfarna veterinärer ger dig råd och gör en första bedömning av din hunds hälsotillstånd. Du når oss dygnet runt via appen Agria Vårdguide.

Läs mer om Agria Vårdguide

Behandling av analsäcksinflammation

Det första du kan göra - om du misstänker att ditt djur drabbats av analsäcksinflammation - är att tvätta området, gärna med handdusch, runt analöppningen med ljummet vatten två gånger om dagen. Det räcker om du gör det 2-5 minuter åt gången. Om hunden slickar sig överdrivet i rumpan kan du använda en krage på hunden för att förhindra detta.

Om du märker att ditt djur inte blir bättre bör du boka en tid hos veterinären. Veterinären kommer då att tömma analsäckarna. Visar det sig att de inte är inflammerade så brukar det räcka för att djuret ska må bra igen. Om analsäckarna är inflammerade, om det blivit stopp, eller om det bildats bölder och var, så kommer veterinären att spola analsäckarna.

Om situationen är allvarlig, och hunden har väldigt ont, kan man misstänka att det bildats en böld. Då kommer veterinären behöva ge en lugnande spruta innan man öppnar upp bölden, och släpper ut varet och spolar rent.

Om analsäckarna eller området runt analen är inflammerade så kan veterinären rekommendera antiinflammatoriskt ' och smärtstillande läkemedel tills det värsta har gått över. Det är väldigt sällan som veterinären anser att ditt djur behöver antibiotika.

Efter besöket brukar djurägaren få instruktioner om nya tvättar/duschbehandlingar av analområdet för att förhindra att det uppstår nya problem, samt boka ett återbesök för att säkerhetsställa att analsäckarna fungerar som vanligt igen.

Så här förhindrar du problem med analsäckarna

Om ditt djur haft återkommande problem med analsäckarna kan det vara läge att byta kost. Fiberrik mat brukar ibland hjälpa att få ordning på analsäckarna. Det kan också vara värt att duscha området runt anus några gånger om man anar att det börjar bli problem.

Det är inte lämpligt att tömma analsäckarna om djuret inte visar symtom eftersom det kan bidra till att djuret inte tömmer dem på ett normalt sätt. Enstaka djur som inte kan tömma analsäckarna själv behöver dock kontinuerlig hjälp med tömning. Låt din veterinär bedöma detta.

Om djuret har återkommande problem med analsäckarna och inga lösningar som rekommenderats av veterinären har hjälpt, kan lösningen vara en operation där man tar bort analsäckarna.