EMS hos häst – vad är det?

EMS, som står för ekvint metabolt syndrom, handlar om att hästen inte kan reglera sina insulinnivåer i samband med foderintag. Detta är också benämnt insulin dysreglering (ID). Även om för mycket foder och för lite motion är vanligt vid utvecklandet av EMS, så drabbas inte alla överviktiga hästar av ekvint metabolt syndrom. Precis som alla EMS-hästar inte behöver vara överviktiga.

De bakomliggande orsakerna är komplexa och inte helt fastställda. Ponnyraser och mindre hästraser som exempelvis islandshästar, eller kallblodiga hästar, är överrepresenterade vilket antyder en genetisk bakgrund. Hästar som insjuknar i EMS får höga insulin- och glukosnivåer och löper hög risk att utveckla fång.

Symtom

Hästar med EMS lider av störd kolhydrat- och fettmetabolism med insulindysreglering. Symtomen kommer smygande och det är lätt att missa de första tecknen. Sjukdomsbilden hos hästar med EMS varierar, vilket ofta gör det svårt för hästägare att tidigt upptäcka sjukdomen.

Typiska symtom på EMS

  • Fetma: Fettansamlingar på olika delar av kroppen – till exempel ovanför ögonen, på mankammen, bogen, bålen, buken, juvret och vid svansroten. Trots diet är det svårt för hästen att gå ner i vikt.
  • Fång: På grund av den kraftiga ökningen av blodsockernivån har hästar med EMS en ökad risk för fång och hovbensrotation.

Diagnos

Det finns flera olika tester för att diagnostisera EMS.

  • Blodprov: Veterinären tar ett blodprov för att mäta insulin- och glukosnivåer, men testet ger inte en hundraprocentig indikation på insulinmetabolismen. Detta eftersom stress, hästens kondition och utfodring kan påverka värdet.
  • Oralt glukostoleranstest (OGT): Hästen får en specifik mängd glukossirap oralt av veterinären. Därefter mäts blodsocker- och insulinnivåerna vid olika tidpunkter för att bedöma hur väl hästen kan hantera glukos.

Behandling

Det är absolut nödvändigt att optimera foderstaten. För hästar i behov av viktminskning ska energiintaget minskas gradvis. Alla hästar med EMS måste följa en strikt diet och motioneras regelbundet.

  • Grunden i foderstaten är en analys av vallfodret (hö eller hösilage) med fokus på vattenlösliga sockerarter (WSC).
  • Höet eller hösilaget kan blötläggas i minst 30 minuter innan utfodring, för att minska halten av vattenlösliga sockerarter.
  • Ta bort kraftfodret (de flesta kraftfoder innehåller höga halter av socker/stärkelse).
  • Sommarbete är oftast inte möjligt och behöver i alla fall begränsas till några få timmar.
  • Undvik godsaker som innehåller mycket socker/stärkelse.
  • Det är viktigt med regelbunden motion då det ökar hästens ämnesomsättning och hjälper till med viktminskningen.

Hos vissa individer ligger insulin- och glukosnivåerna ändå högt och hästarna är i riskzonen för att utveckla fång, trots insatta foderåtgärder. Flera olika läkemedel har provats för att hjälpa dessa hästar, men hittills har önskad effekt uteblivit.

Ny forskning visar dock på lovande resultat med SGLT2-hämmare som kan sänka insulinnivåerna. Hästar som behandlas med SGLT2-hämmare måste kontrolleras noga med regelbunden provtagning (som när en människa behandlas mot diabetes). Behandling med dessa läkemedel är inte allmänt tillgänglig ännu.