-       Vältränade och sunda hästar är glada och presterar bra, menar Christoph Hess, Grand Prix-domare med stor erfarenhet att döma unghästar. I samband Gothenburg Horse Show höll han ett uppskattat seminarium arrangerat av SWB och Agria.

Christoph Hess vurmar för unghästklasser och är en uppskattad domare världen över. Han myntade uttrycket ”Happy Athlet” för många år sedan och jobbar hårt för att sprida budskapet.

-       Vi är på god väg nu! För några år sedan såg vi många hästar som tränades fel. Idag finns det många goda exempel på rätt utbildade hästar och proffsig ridning, säger han och avslöjar samtidigt hur han tänker när han dömer;

-       Jag börjar alltid från maxpoäng, 10, och går neråt om ekipaget inte svarar upp mot tian. Det är så mycket närmare att gå till sju då, än om man mentalt startar från noll.

Hur lyckas man då att utbilda hästen rätt och hålla den glad och sund? En viktig del är att föra samman tränare och veterinärer och skapa samsyn mellan dem och ryttarna. En annan är att arbeta utifrån den klassiska skalan; Rytm, lösgjordhet, avspänd, kontakt, samling.

-       Det är viktigt att vi domare framför kommentarerna verbalt. På så sätt kan vi ge råd för fortsatt träning och samtidigt förklara vår sport för publiken så att de behåller intresset, säger Christoph Hess, som är mån om att lyfta fram positiva sidor efter alla ritter.

När Christoph började döma fem- och sexåriga unghästar 1997 fanns det bara ett enda betyg. Idag är det fem betyg, vilket är bättre. Det första betyget som domarna ger är för traven.

-       Vi tittar framför allt på hur hästen bär upp sig, hur den svingar ryggen och arbetar med bakbenen och frågar oss om gången kommer från avspändhet eller spänning. Många ryttare rider med spänning för att skapa spektakulära gångarter och uttryck, därför är överstrykningen av tygeln en viktig bedömningspunkt i unghästprogrammen. Då syns det om hästen balanserar sin kropp själv, säger Christoph Hess.

En naturlig trav premieras, medan en passageartad inte ses med blida ögon. Hästen ska vara glad och nöjd.

Rid ut mer!

Nästa bedömningspunkt är skritten, som ska vara ren, rytmisk, avspänd och vinna mark.

-       I högre klasser kan en skritt med mycket övertramp bli svår i bakdelsvändningar och samlad skritt. Därför är rytm och aktivitet viktiga parametrar när man väljer och tränar unghästar, tipsar Christoph Hess.

I galoppen är det viktigt att visa samling även i ökningar och avbrott.

-       Jag har förstått att många inte rider ut sina hästar i naturen längre. Det är förkastligt! En häst som rids ut får en naturligt fin balans och bjudning. Bjudning är det viktigaste vi har – sluta rida med handen! Då hamnar hästen i framvikt och kan inte sätta under sig bakbenen, säger Christoph Hess och menar att dressyrryttare måste påminnas att det är viktigt att arbeta hästen i galopp.

Publiken frågar om gångarternas funktion skiljer sig mellan hopp- och dressyrhästar och får ett tvetydigt svar;

-       Nja, du behöver ha en bra galopp med stort register i båda disciplinerna. En häst som inte kan samla sin galopp får svårt att samla sig för att kunna hoppa högt. Traven har inte samma funktion för en hopphäst som en dressyrhäst, men det är viktigt att hopphästen har en funktionell trav utifrån ett biomekaniskt perspektiv, säger han. Hästen ska vara till freds med att trava och göra det genom kroppen för att må bra.

Harmoni och känsla

Oavsett disciplin ska hästen alltid vara framför ryttaren på ett fint och balanserat sätt. Den ska vara bekväm att sitta på, vilket förutsätter att både hästen och ryttaren är lösgjord.

-       Titta på hästens mun – är den tyst, skummar och svarar känsligt är hästen nöjd. Hästar som hänger i bettet och gapar är inte nöjda. Det förutsätter att ryttaren är avspänd i sin kropp och inte blir spänd i sina axlar. Här tror jag att dressyrryttarna kan lära av hoppryttarna, som brukar vara mer avspända, menar Christoph Hess.

Ett varningens finger höjs också mot för okänsliga hjälper.

-       Många ryttare rider med hela kroppen, använder långa sporrar aktivt och har en eller kanske till och med två långa piskor i händerna. Det är galenskap! Ju mer ryttaren använder sporrarna, desto mer okänslig blir hästen. Om du behöver använda ett spö, använd ett kort spö på bogen om du behöver förstärka. Det ger mycket bättre effekt än ett långt spö, som de flesta hästar upplever som obehagligt.

Christoph Hess påminde publiken, som framför allt bestod av ryttare som skulle rida unghästklasserna under Gothenburg Horse Show, att rätt unghästutbildning handlar om att lära hästen att använda sin kropp på ett bättre sätt. Den ska tränas, stretchas och gymnastiseras för att må bra och vara en happy athlet!