Det var temat på forskarseminariet på Elmia Scandinavian Horse Show som arrangerades av Agria Djurförsäkring tillsammans med Stiftelsen Hästforskning. Sveriges främsta forskare inom hästens rörelsemönster och ridunderlag bjöd på en rad med nyttiga stalltips, men också hur man blir stallsmart i dopingsammanhang. 

Hälta är den vanligaste diagnosen när hästar drabbas av hälsoproblem. Men orsaken till hältan är inte alltid lätt att identifiera, inte heller att ta reda på exakt var hästen egentligen har ont. Tillsammans med Sveriges främsta forskare inom hälta och ridunderlag fick ett femtiotal åhörare ta del av nya forskningsmetoder och fallgropar som finns på vägen till rätt diagnos.

Marie Rohdin, docent och veterinär vid SLU, berättade att medellivslängden hos sportshästar idag är 15 år, en ålder då de egentligen ska vara som bäst. Det är framföra allt ortopediska skador som följd sätter stopp för framgångarna och är därför ett viktigt område att forska vidare inom.

Identifiering med höghastighetskamera

En av svårigheterna är att identifiera var smärtan kommer ifrån och därmed behandla rätt kroppsdel. Marie och hennes forskningsteam har därför fokuserat på att identifiera hälta med hjälp av höghastighetskameror. Genom att fästa sensorer på hästens kropp som överförs till en dataskärm kan man tydligt följa hästens rörelsemönster. Kameran har förmågan att fånga upp skillnaden som inte ögat hinner med – det handlar bland annat om hur hästen rör på huvudet och hals, arbetar med ryggen och vilket ben som sjunker ned vid belastning. Med hjälp av kameran kan man få en mer exakt diagnos.

Sjuka eller friska hästar?

En annan frågeställning är om den till synes halta hästen är sjuk eller frisk. Marie har undersökt rörelseasymmetrier hos 223 hästar som upplevs som friska och hålls i full träning. 161 av dem visade sig ha en asymmetri i rörelsemönstret på rakt spår, men trots att de verkar vara i fullt friska. Frågan är då är hästen frisk eller halt eller frisk/halt?

- Vid kraftig asymmetri vet vi att hästen är halt. Men vart går gränsen? Frågan är om hästen kan se halt ut utan att vara det och om den har ont, säger Marie Rohdin.

Pälspodden - forskning om hältor

Den som vill höra mer om forskning kring hältor är välkommen att ta del av Pälspodden, Agrias poddradio, som lanserar avsnittet om hälta med Marie Rohdin och side-kick Carl Hedin den 18 november.

 

 

Stallsmart - undvik oavsiktlig doping vid medicinering

Peter Kallings, veterinär och ordförande i Hästnäringens kommitté för djurvälfärd, smittskydd, antidoping och medicinering, passade på att lansera termen stallsmart. Med det menade han att minska risken för oavsiktlig doping vid medicinering av häst. Han nämnde flera fall som inte föll inom ramen för att vara stallsmart som exempelvis att använda samma fodermått för sjuka och friska hästar, att slicka sig på händerna när man tidigare smort in en sjuk häst med lokalbedövande salva, eller att ställa in hästen i box som tidigare används av sjuk häst och som troligen är full med spill från medicin. Tipset vid det sista fallet är att sätta upp en skylt på boxdörren – ”Medicinering pågår”. Han uppmanade också tävlingsryttare att ställa krav på rena gästboxar vid tävlingsplatsen.

Ridunderlag

Lars Roepstorff, professor och veterinär vid SLU, med ridunderlag som expertområde och nu senaste under OS i Rio delade med sig av sin erfarenhet:

- Det finns inga dåliga ridunderlag, bara dåliga sätt att använda underlagen på. Hästar kan tränas att gå på hårdare underlag, men ska inte utsättas för hoppning eller maximal prestation på hårt underlag.

Det optimala underlaget som fungerar för alla finns inte, eftersom det varierar mellan olika hästar och discipliner. Ett av Lars projekt visar att både frakturer och senskador ökar när underlaget blir hårdare. Hoven landar med en stöt när hästen springer eller hoppar, och hovens uppgift är att dämpa stöten. För att kunna mäta underlag har han utvecklat en mekanisk hov som visar hur hästens hov belastas. Han menar att det finns fem perspektiv att ta hänsyn till när man skapar ett underlag:

  1. Ytfasthet
  2.  Dämpning
  3. Elasticitet
  4. Grepp
  5. Enhetlighet

Paneldiskussion

Seminariet avslutades med en paneldiskussion där även dressyrryttaren och bloggaren Emelie Brolin ingick. En situation som vanligtvis ökar risken för skador är när hästar byter ägare. Emelie tipsar om hur de på Brolöten låter hästen stå kvar och utbilda den nya hästägare under ett par månader för att lära sig hästens rutiner och det system som den är van vid.