– Jag har aldrig sett något så effektivt, konstaterar Johan Bröjer, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som nyligen har samlat in de sista proverna från studiens många deltagare.

SLU-studien gällande läkemedlet kanagliflozin till häst inleddes 2019. Johan Bröjer berättar att sammanlagt ett fyrtiotal privathästar från hela Sverige har deltagit.

– Det är allt från shetlandsponnyer till SWB och kallblod. De flesta är älskade familjehästar för vilka studien inte sällan varit ”sista chansen” efter år av problem med EMS (ekvint metabolt syndrom) och upprepade fånganfall, säger Johan Bröjer.

Frisätts betydligt mindre insulin

Vid EMS har hästen problem med att reglera sitt insulin. Efter varje måltid får den en alltför hög insulinnivå i blodet vilket i sin tur kan utlösa fång – och så är den onda spiralen i gång.

Läkemedlet kanagliflozin gör att mycket av det socker som tas upp från hästens foder förloras via urinen och kissas ut. Det innebär att det frisätts mycket mindre insulin till blodet efter utfodring hos en behandlad EMS-häst. Därmed minskar också risken för episoder av fång dramatiskt.

– De hästar som deltagit i studien går numera att rida fullt ut och ingen av dem har hittills fått fång igen. Det är ett otroligt effektivt läkemedel som kommer att förändra vardagen för många hästägare, konstaterar Johan Bröjer.

Men han betonar att det inte handlar om någon ”quick fix”.

– Hästen måste fortfarande skötas noggrant, få ett anpassat foder, leva ett hälsosamt liv och undersökas av veterinär regelbundet. Läkemedlet har en del biverkningar och det är därför viktigt att hästens insulinsvar och ämnesomsättning följs upp när den står på behandling.

Uppföljande långtidsstudie pågår

Just nu pågår en uppföljande långtidsstudie, med stöd från Uppsala Diabetescentrum och Marie-Claire Cronstedts Stiftelse. I den vill man se vad som händer när förut sjuka hästar medicineras en längre tid med kanagliflozin. Kan exempelvis vissa av biverkningarna undvikas med bättre uppföljning av hästarna och kvarstår den goda behandlingseffekten över tid?

Diskussioner pågår också med distriktsveterinärernas organisation om hur behandlingen ska kunna komma patienterna till godo så snart som möjligt. Johan Bröjer konstaterar att det finns en del praktiska problem att lösa. Men förhoppningsvis ska metoden redan inom ett år kunna användas för att hjälpa svårt sjuka hästar tillbaka till ett drägligt liv.

Slutrapporten beräknas vara färdig under 2024.

Om Agrias forskningsfond

Agrias forskningsfond, som grundades redan 1938, stödjer forskning om djurens hälsa genom att avsätta en del av premieintäkten till veterinärmedicinsk forskning. På så sätt hjälper vi till att utveckla veterinärvården och förbättra djurens liv på andra sätt. Vårt bidrag ingår i Stiftelsen Hästforsknings årliga utlysningar och kan sökas av forskare i Sverige och Norge.

Läs mer om fonden